1 söndagen efter trettondagen

När vänder det? Text av församlingsherde Alexander Dahlquist

Jag gillar berättelser, oavsett om det är böcker, TV-serier, filmer. Det är spännande att få flytta in i en annan värld, ta del av andras känslor och bli överraskad. Hemma har vi de senaste veckorna lyssnat på Harry Potter som ljudbok tillsammans, det är fascinerande att följa med in i den sagovärlden. Vi har på kort tid avverkat de första tre böckerna och ganska snabbt har vi lärt oss böckernas dramaturgi. Utan att veta vad som skall hända som kan man några kapitel i förväg ana att man närmar sig en vändpunkt i berättelsen.

Annat är det med den rådande pandemin, det är svårt, nästintill omöjligt – i alla fall för mig - att förutse om restriktionerna kommer lättas eller ej, om smittspridningen planar ut eller ej, och jag undrar; när vänder det? När kan vardagen börja?

Akvarellmålning av en duva ovanför vatten, som en symbol för kristi dop

I evangelietexten för första söndagen efter trettondagen, får vi lyssna till hur Jesus vandrar ner till sin släkting Johannes för att döpas. Det blir en vändpunkt. Johannes som verkar ha tillbringat mycket tid med att predika om dopets som ett tecken på omvändelse, vill inte döpa Jesus. Jesus behöver ju inte omvända sig, tvärtom, det är ju alla andra som behöver omvända sig för att kunna följa Jesus. Men Jesus övertygar honom, nu kommer vändningen. Dopet får en ny betydelse. Det är inte längre ett tecken på vårt handlande istället blir det ett tecken på Guds handlande.

Messias är här och Messias börjar sitt verk. Dopet blir en startpunkt, för Jesu verksamhet men också för oss. Vår kallelse börjar inte med en omvändelse, med vår övertygelse, med vår tro på Gud. Den börjar med att Gud tror på oss, att Gud kallar oss, att Gud i dopet tar emot oss och säger till oss: detta är min älskade son/dotter, min utvalde. Det är vår grund, där börjar vår kallelse, att Gud älskade oss medan vi ännu var syndare. Med dopet som startpunkt, med att Gud älskar oss och genom dopet kallar oss att vara hans lärjungar, får vi följa i Jesu fotspår och vilka vändpunkter det skapar i vår livsberättelse återstår att se. Gå i Herrens frid.

En gammaldags reservoirpenna ligger i en anteckningsbok, fylld med handskriven text.

Tankar inför helgen

Pastoratets präster, diakoner och församlingspedagog funderar över kommande söndags texter.