Tal vid minnesceremoni för Adolf Ludvig Gustav Fredrik Albrecht Couschi

Måndagen den 9 oktober 2023 fick Adolf Ludvig Gustav Fredrik Albrecht Couschi sin minnessten avtäckt på Katarina kyrkogård i Stockholm. Då hade den tidigare hovsekreteraren hos drottning Ulrika Lovisa varit begravd sedan 1822.

Ers kungliga höghet. Your excellencies. Kommunfullmäktiges ordförande. Marie Cham från Afrosvenskarnas Riksorganisation. Mina vänner.

Varmt tack till er som tagit initiativet till att resa denna minnessten över Couschi. På så sätt uppmärksammar vi både Couschi som person och en del av vårt lands historia. Som jag – om jag ska vara ärlig – inte kände till, och säkert många med mig.

Att vi tvåhundra år efter Couschis död reser en sten till hans minne, påminner oss om vikten av att också i vår egen tid försvara människovärdet. I Bibeln står det: ”Gud gör inte skillnad på människor”. The Bible says that ”God shows no partiality” (Rom 2:11). And it also says that ”God shows no favoritism between people”. Gud tar inte hänsyn till person, säger Bibeln (Gal 2:6).

Gör inte skillnad på människor!

Det där lyckas inte jag med, lyckas nog ingen av oss med. Vi gör skillnad på människor. Det tycks ofrånkomligt. Men vår gemensamma strävan måste ändå vara att inte göra skillnad på varandra. Och Bibeln uppmanar oss tydligt: ”Gör inte skillnad på människor”, står det (Jak 2:1). The Bible calls on us and says ”Show no partiality”, “Do not show prejudice.” 

Människovärdet är en färskvara som måste försvaras i varje tid. Våldet som drabbat vårt land, inte minst vårt Storstockholm får inte leda till att vi avhumaniserar varandra. Varken offer eller förövare. För en tid sedan när jag åkte pendeltåg hörde jag ett samtal på bänken bredvid. En person sa ungefär så här: ”så länge de där gängkriminella bara dödar varandra så gör det inget, men när oskyldiga dödas då har det verkligen gått för långt”.

Låt oss inspireras

Vad är vi för samhälle om vi kan tillåta oss säga eller tänka på det viset: ”så länge de bara dödar varandra gör det inget”. De är ju våra medmänniskor: som har mammor och pappor, som själva är föräldrar och har barn, som är någons vän, någons syster eller bror, någons klasskamrat, någons granne. De är våra medmänniskor.

Vänner, det vi gör här idag är viktigt. Låt Couschis minnessten inspirera oss – tända oss – till att sträva efter att inte göra skillnad på människor. Att som enskilda och som samhällsgemenskap inte göra skillnad på varandra. Så att våra efterkommande inte ska behöva stå här på Katarina kyrkogård igen om två hundra år, och resa en minnessten över någon av våra samtida som vi inte ansåg värd att minnas, sörja eller sakna.

Tack för ordet.