Foto: Johanna Linder

Sittstrejkande afghaner rädda för sina liv

Idag har de sittstrejkat i 32 dagar, barnfamiljerna från Afghanistan. Nu ber mammorna bland annat Svenska kyrkans församlingar om hjälp.

Sedan början av juli har de afghanska familjerna sittstrejkat på Norra bantorget i Stockholm. Vid femtiden varje eftermiddag går de i en tyst marsch till Mynttorget där sittstrejken fortsätter.
De flesta av dem kom till Sverige för fyra år sedan, 2015. Barnen talar flytande svenska och är redan rotade i Sverige och deras föräldrar är oroliga för hur det ska gå för barnen om de tvingas återvända till Afghanistan.  
-      Det är mammorna och kvinnorna som driver den här kampen, berättar volontären Titti Schönbeck.

Upptrappat våld

Våldet har trappats upp i Afghanistan de senaste åren och landet anses nu vara ett av de farligaste länderna i världen. Både i juli och augusti i år har flera terrordåd skördat människoliv, senast 7 augusti då minst 14 personer dog och över 145 skadades av en bilbomb i Kabul.
Trots detta vill Sverige utvisa de afghanska familjerna och barnen. Två diakoner från Svenska kyrkan i Hammarby har kommit till sittstrejkarna med lunch och regnkläder, men regnrockarna räcker inte till alla. Flera tränger ihop sig under de stora träden, några står under ett stort färgglatt parasoll. En av mammorna visar upp sitt utvisningsbeslut som hon vecklar ut och försöker torka efter det kraftiga skyfallet på Norra bantorget.
-      Vi har fått avslag på våra asylansökningar, men Afghanistan är inte säkert, vi kan inte resa tillbaka dit, berättar hon.
En kvinna börjar gråta, hennes väninna försöker trösta. Sedan säger hon:
-      Vi behöver få berätta om det som är svårt. Det är bra för oss att få prata med kvinnliga präster eller diakoner, det är lättare för oss kvinnor att prata med andra kvinnor… Kan ni be att de kommer hit till oss?

Skolbarn jätterädda att utvisas

Varje eftermiddag vid femtiden går demonstranterna i en tyst marsch till Mynttorget där de fortsätter sittstrejken på kvällen. De började i juli och ska fortsätta hela nästa vecka.
Många av de sittstrejkande är små barn och andra är i skolåldern och de är jätterädda att de ska utvisas till krig och terror.
-      Barnen är rädda för polisen, det är svårt för oss att berätta för våra barn att vi inte får stanna i Sverige. Det är därför vi måste protestera, för barnens skull.
Syftet med sittstrejken äratt ge allmänhet och politiker en chans att möta människor som drabbats av migrationspolitikens brister. De har tre krav: 1) Att barnfamiljer som har bott i Sverige i flera år och barn som är födda i Sverige och har rotat sig beviljas uppehållstillstånd. 2) Att Migrationsverket ska göra en ny bedömning av säkerhetsläget i Afghanistan. Internflykt inom Afghanistan är inget alternativ, särskilt inte för barn och kvinnor. 3) Att särskilt utsatta grupper som konvertiter, ateister och minoriteter ska ges ny prövning med anledning av att extremistiska grupper har fått större inflytande i Afghanistan.
 
Johanna Linder

Så här kan ni hjälpa demonstranterna

  • Psykosocialt stöd – präster och diakoner ombeds åka dit och prata med demonstranterna
  • SL-kort
  • Kuddar/filtar
  • Sovplatser
  • Mat
  • Kläder/regnkläder
  • Hjälp kring sjukvård
  • Swish-gåvor (för uppgifter om nummer, kontakta Johanna Linder)
  • Hjälp med att sprida ordet och driva påverkansarbete – reportage i församlingstidningar är t ex välkomna!

Kontakt: Johanna Linder, Handläggare migration och MR, Stockholms stiftskansli, 072-239 47 29, johanna.linder@svenskakyrkan.se

Organisationen som ordnar Sittstrejken heter Liv utan gränser. Läs mer om vad som händer på FB-sidan: Liv utan gränser