Svenska kyrkan Stockholms stift

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Stockholms stift Besöksadress: Klara Södra kyrkogata 1, 11152 Stockholm Postadress: Box 163 06, 10325 Stockholm Telefon: +46(8)50894000 E-post till Svenska kyrkan Stockholms stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Barakat Ghebrehawariat jobbar med normkritiskt uppdrag för Stockholms stift

Diskriminerar man kroppar så riskerar man också att diskriminera erfarenheter, berättelser, perspektiv, metoder och nätverk. Det ska man inte göra för det är korkat och det får man inte göra för det är olagligt att diskriminera. Homogenitet är aldrig samhällsutvecklande, säger Barakat.


Bild: Magnus Aronson

Om Barakat Han är 33 år och en etablerad röst i samhällsdebatten. Just nu jobbar han med att skapa metoder för inkludering. Och inkludering och representation är två ord som Barakat ofta återkommer till. När han är ute och föreläser brukar han använda sig av metaforen kroppar. Han menar att det faktum att vi bor i en viss kropp har sina fördelar och nackdelar rent strukturellt och att det finns en koppling mellan kroppar och erfarenheter.  
- Det finns de som menar att det inte spelar någon roll vem som sitter i riksdagen, att vi alla är människor med en mångfald av idéer. Det finns en teoretisk sanning i det, men i så fall kanske vi bara ska ha afrosvenskar som sitter i riksdagen. Lek lite med den tanken.

Brutalt uppvaknande i gymnasiet
Han beskriver sig själv som en spretig person med en spretig bakgrund, där språket alltid varit den röda tråden. Barakat lärde sig läsa som femåring och spenderade många timmar på biblioteket i Tensta. Första boken han lånade själv var Gummi-Tarzan, en bok han sedan lånade om och läste över 20 gånger. Engagemanget för litteratur och författarskap växte ytterligare när Barakat läste Bränt barn av Stig Dagerman. Han beskriver det som att böckerna öppnade upp ett skyltfönster. De väckte hans kärlek till språket och nyfikenheten att lära sig mer. 

På gymnasiet fick Barakat höra att han aldrig kunde få mer än godkänt i svenska, eftersom han var ”invandrare”. När han lämnade in sin uppsats på nationella provet i svenska skrev hans lärare ordagrant: "Du skriver bra, nästan för bra." Flera liknande episoder under gymnasietiden gjorde honom smärtsamt påmind om hur djupt rotade våra fördomar är och hur det känns att bli diskriminerad.  

- Här var jag, kunskapstörstande och språkälskande. För mig som fick höra att jag inte kunde få mer än G i svenska blev det som en helig graal att få MVG i svenska, vilket jag aldrig fick. Men å andra sidan livnär jag mig på språket idag.

När Barakat, en sen kväll för två år sedan, twittrade om sina upplevelser under gymnasiet exploderade twitterflödet med kommentarer.
 
- Jag satte igång en diskussion där på natten, vilket inte var meningen egentligen. Jag ville bara berätta men har aldrig fått så mycket medhåll och igenkännande, vilket visar att vi fortfarande har mycket att jobba med.

Vill hitta praktiska lösningar
Det finns något genuint i hans engagemang och hans sätt att prata om sitt uppdrag. Det handlar inte om att peka finger åt etablissemanget eller ta revansch på de som behandlade honom orättvist i skolan, de mindervärdeskomplexen har han gjort upp med för länge sen.

- Jag tror inte på ilska som drivkraft. Jag känner mig extremt priviligerad att få jobba med det jag älskar även om det ibland kan bli tungt. Jag tycker att jag har samhällsbärande idéer och lösningar och dessa vill jag bidra med.

Han är optimistisk men inte naiv. Tvärtom är han smärtsamt insatt i de utmaningar som finns. 
- Jag vet att bara 25 - 30 procent av ungdomarna i Tensta röstar och det är ett stort demokratiskt problem. Jag vet att man generellt har sämre tänder om man bor i fattigare förorter, att man tjänar dubbelt så mycket om man bor i exempelvis Norrmalm jämfört med i ytterstadsområden. Ja, det finns stora utmaningar och riktiga problem, men det finns också lösningar.

När det gäller metoder för att arbeta med inkludering tycker Barakat att vi borde ha kommit längre. Han menar att diskussionerna ofta stannar på ett teoretiskt plan där vi gömmer oss bakom urvattnade ord och begrepp. Han lyfter fram det faktum att vi är världsledande inom innovation, att vi är erkänt duktiga på jämställdhet och ser därför inga praktiska hinder för att också bli det inom andra jämlikhetsområden.   

Ett inkluderande språk är avgörande
Han återkommer till språket, att ord har en valör, värderingar, de är inte fria från kontext och de har ett historiskt bagage. Han tar upp begreppen ”tiggare” och ”flykting” som exempel.
- Om vi upprepar ordet tiggare och flyktingar tillräckligt många gånger ja då ”blir” de här människorna det till slut. Vi klär av ”dem” deras mänsklighet. Men ibland måste man använda kluriga ord. Då kanske man ska säga människor som flyr, människor som tigger. De finns vägar att gå. De finns sätt att prata mer inkluderande.  

Barakat berättar om sina egna föräldrar, sin mamma och pappa som flydde till Sverige, men som inte definierar sig som flyktingar. De är personer med namn, historia, identitet, yrken och jobb, precis som du och jag. Därför lyfter han fram vikten av att ge dessa människor utrymme att själva få berätta sin historia och att vi tar oss tid att lyssna på riktigt. Han är noga med att poängtera att det gäller alla grupper som exkluderas och inte får ta plats i samhällsdebatten.  

- Jag vet inte hur det är att bli utsatt för homofobiska hatbrott, för jag är heterosexuell så det är mitt ansvar att kliva tillbaka och lyssna. Inte bara för att det är moraliskt rätt, vilket jag tycker, utan också för att det är det smartaste att göra. För du lär dig jättemycket. Idag lever vi lyckligtvis i en tid där exkluderade grupper mer och mer inkluderar sig själva och det är positivt, men där kan vi som är starka och stora bli bättre på att stödja. 

Om Barakat Ghebrehawariat

Namn: Barakat Ghebrehawariat
Ålder: 33 år
Bor: Södermalm, uppvuxen i Tensta
Familj: Mamma, pappa och två äldre bröder
Gör: Demokratiagent och social entreprenör, kommunikationschef för Revolution Poetry, ledamot i Rättviseförmedlingens styrelse.
Utbildningsbakgrund: Journalist och statsvetare, masterstudier i medie - och kommunikationsvetenskap
Favoritlag: i fotboll Arsenal
Tre böcker som påverkat mig:  Gummi-Tarzan, Ole Lund Kirkegaard, Bränt barn, Stig Dagerman, Svart hud vita masker, Frantz Fanon
Om förebilder: Bra och viktigt, men vi får inte ha en övertro till dessa
Egna förebilder: Hela min familj. Jag får stöd, uppmuntran och kärlek. Min mamma är envis, driftig och entreprenörinriktad och jag är lik henne på många sätt. Mina äldre bröder är båda företagare i Etiopien. De inspirerar mig varje dag.
Stolt över: Att jag ordnat upp det så jag lever ett liv som jag är genuint förälskad i.
Min vita mustasch
Oväntat intresse: Jag älskar att tvätta kläder, äppeldoften som sprider sig är fantastisk
Då blir jag glad: När människor i min närhet är glada. Och när vision blir verklighet.

Normkritiskt uppdrag för Stockholms stift

Barakat är för närvarande inkopplad i Stockholms stifts arbete mot segregation och för ökad jämlikhet. Hans uppdrag fokuserar huvudsakligen på kunskapshöjande insatser där han utbildar personal i normkritisk kommunikation och hur vi kan prata på ett mer inkluderande sätt.

Följ Barakat på Twitter och Instagram @barakat_g

Om ”Gör inte skillnad på människor”: Det ligger helt rätt i tiden och är något vi alla behöver bli påminda om, även om det borde vara en självklarhet.

Om Revolution Poetry Revolution Poetry är ett nätverk, en scen och en konstnärlig plattform som med det talade ordet i centrum förenar kultur med demokrati, poesi med politik. Läs mer på deras facebooksida  

Om Rättviseförmedlingen Hjälper projekt, organisationer och medier att hitta kompetens. Varje dag samarbetar över 80 000 rättviseförmedlare i sociala medier för att konstruktivt korrigera skevheter i samhället.
Läs mer om deras arbete

Martina Croner