Egentligen skulle han gå i pension förra året. Men så ringde kyrkoherden i S:t Johannes församling och bad honom söka en utlyst tjänst. De letade efter en diakon med entreprenörsanda och hade fått tips om Christer.
– Då jobbade jag som diakon på Gotland, där jag drev arbetet med Familj till familj och Pensionär till pensionär. Och St Johannes var sugna på att dra igång något liknande, berättar han.
Utsatthet finns överallt även på Norrmalm
Hösten 2016 gick flyttlasset. Från ö-liv på Gotland till Stockholms innerstad kan steget verka långt. Men för Christer var det ingen större skillnad. Människor är människor och utsatthet finns överallt. Den är bara mer eller mindre synlig, menar han.
– Det finns många fördomar om Norrmalm. Som att det bara bor människor med bra ekonomi här. Likadant var det när jag jobbade i Lidingö församling. Då fick jag ofta frågan om det fanns något jobb för mig där. Redan där går vi fel. Vi förenklar och generaliserar på ett sätt som också cementerar. På Norrmalm finns fler än du anar som av olika skäl kan ha det ekonomiskt tufft under en längre eller kortare period, berättar Christer.
Han startade initiativet Familj till familj på Gotland inför julen 2012. I sitt jobb som diakon hade Christer mött många familjer i en tuff ekonomisk situation. Inför julen var oron och stressen över att inte kunna ge barnen mat och julklappar extra stor.
– Jag började gå runt i villakvarteren i Visby och knacka dörr. Responsen blev över all förväntan. I stort sett alla jag mötte visade en genuin glädje över att kunna hjälpa till och jag tror vi fick in mer än 500 julklappar. Får fortfarande gåshud när jag tänker på det.
Via Facebookgrupper kan människor hjälpa varandra
Den positiva responsen efter julklappsinsamlingen väckte idén att starta Facebookgruppen Familj till familj. Gruppen vänder sig både till den som kan tänka sig att hjälpa en annan familj och till den som ibland behöver stöd när ekonomin inte går ihop.
Idag finns tre Facebook-grupper, en på Gotland, en i Bollnäs och en på Norrmalm i Stockholm, som bland annat förmedlar kläder, sportartiklar och leksaker till behövande barn. Christer har även startat motsvarande grupper för pensionärer, en målgrupp som också har det tufft ekonomiskt. Behoven är desamma, oavsett om det är i Bollnäs, på Gotland eller på Norrmalm inläggen görs. Christer har hunnit jobba på så många olika ställen att han kan konstatera att utsattheten finns överallt. Däremot ser han en skillnad i hur öppet man visar sina behov.
– I Facebook-gruppen på Gotland sker den mesta kommunikationen direkt i det publika flödet, medan gruppen på Norrmalm oftare använder sig av meddelande-funktionen, där personen kan ställa sin fråga direkt till mig.
Christer håller löfteT att gripa in i nöden
Det är få krusiduller när Christer pratar. Han berättar som det är, rakt upp och ned, utan målande beskrivningar. Men han är långt ifrån lagom, något som också kan väcka känslor.
– Det är mycket jag inte kan och jag är ganska medveten om det. Men jag vet också vad jag kan och det är att få med mig människor. Jag får mycket cred och bekräftelse på det jobb jag gör. Men för mig är det enkelt. När jag vigdes till diakon lovade jag att varhelst jag ser nöd ska jag gripa in. Och då gör jag det så mycket det går. Det handlar om människovärde. Och det visar du i handling, avslutar Christer.
Martina Croner