Foto: Arne Hyckenberg/Andréas Lindström

Teologisk bildning i akademi, kyrka och samhälle

Eskil Franck, Lotta Fång, K G Hammar, Ola Sigurdson, Ted Harris och nästa generations teologiska forskare. Under sju söndagar lyfter vi ämnen som: "Vad är teologi?" "Om att vara följare till Jesus på fredens väg". "Kan vi förbättra vår mänsklighet?" "Om vår egen död och vad som händer sedan".

Om att vara följare till Jesus på fredens väg 

Lotta Fång, präst och pedagog, K G Hammar, ärkebiskop emeritus, professor 

Vad betyder det egentligen idag att vara följare till Jesus, att slå följe med honom på fredens väg? Det handlar om modet att våga sig på en omläsning och genom denna relectura komma närmare Jesus. Och så handlar det om det små stegen, steg i surdegens och senapskornets anda. De som låter oss vara en del av hoppet om att en annan värld är möjlig i framtiden. 

Lilla Fredsboken (Verbum, 2021) visar på olika möjligheter till fredsarbete som finns för vår tid – och våra liv.  Det handlar om att noga våga lyssna inåt och ställa sig till förfogande för sanningen och för kärlekens oövervinnerliga makt om mystik.  

Datum: Söndag 9 oktober   
Tid: 13.00–14.30

Plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan

I samarbete med Storkyrkans vänförening. I samband med bokpresentationen
serveras enkel förtäring från 12.30. 

Pågående forskning i teologi
Kyrkan – familj, företag eller …? om mötet mellan 
management och kyrkosyn i församlingsarbetet

Caroline Edlund, TD

Caroline Edlund disputerade med avhandling När jag får vara ute på fältet dansar jag tango! En organisationsteologisk studie av konkurrerande logiker i kyrklig verksamhet. (Åbo, 2020) Avhandlingen bygger på intervjuer med medarbetare i Svenska kyrkan. Arbetet i en församling präglas av våra föreställningar av vad som bör motivera och styra församlingsarbetet. I en modern församling finns ofta föreställningar om vad som ska känneteckna en trovärdig kristen församling sida vid sida med management-inspirerade styrmodeller för att skapa effektiva organisationer. Emellanåt uppstår krockar dem emellan i det vardagliga församlingslivet. Caroline Edlund föreläser och reflekterar över hur den spänningen kan ta sig uttryck och hur man som församlingsarbetare och förtroendevald kan hitta strategier för att hantera den på ett konstruktivt sätt. 

Datum: Söndag 23 oktober   
Tid: 13.00–14.30

Plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan

Kan vi förbättra vår mänsklighet?

Ted Harris, TD, FTO

Människor frågar sig: ”Kan vi förbättra vår mänsklighet? Hur går det till?” Ett svar är: övningar i kontemplation kan leda till mänsklig blomstring. I den västerländska civilisationen har man använt ordet ”kontemplation” (theoria) för att beteckna tillståndet av medveten vila. Redan under antiken hävdade filosofer som Platon och Aristoteles att varken sinnesförnimmelse (aisthesis) eller intuitionens (noesis) lägre funktioner är kapabla att ge människan kännedom om tillvarons yttersta dimension och delaktighet i det högsta goda. Människan måste ta ett språng bortom sinnes-
förnimmelse och intuitionens lägre funktioner. I detta föredrag ska vi utforska 
kontemplationens fem grunddrag: förundran, förenkling, inspiration, förvandling och handling. 

Datum: Söndag 6 november   
Tid: 13.00–14.30

Plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan

Pågående forskning i teologi
Teologisk aktionsforskning 
– ett nytt sätt att skapa teologisk kunskap?

Simon Hallonsten, doktorand, Enskilda Högskolan Stockholm 

Teologi förstås ofta med Anselm av Canterburys ord som ”tron som söker ett sätt att förstå”. Teologi kopplas till förståelse genom tron, till reflektion över skapelsen eller till begrundandet av Guds mysterium. Teologi blir till tänkandet. Vad händer om vi inte relaterar teologi till tänkandet utan i stället till handlandet och aktion?

Simon Hallonstens avhandlingsprojekt handlar om hur vi kan skapa meningsfull teologisk kunskap genom aktion. Under de senaste två åren har han varit med i ett aktionsforskningsprojekt med sju församlingar i Svenska kyrkan för att utforska Kyrkan i digitala rum. Aktionsforskning är ett alternativ till traditionella forskningsstrategier där kunskap skapas tillsammans med människor som bebor de situationer forskare studerar. Enligt denna orientering skapas kunskap genom handlandet, genom att människor försöker göra saker tillsammans. Aktionsforskning har varit spridd inom medicinsk forskning, sociologi, pedagogik och hållbar utveckling sedan 1980-talet. De senaste åren har aktionsforskning också anammats inom teologin där det numera finns några första erfarenheter av teologiska aktionsforskningsprojekt.

Teologisk aktionsforskning är både ett sätt att koppla ihop akademin och kyrkan och ett sätt att generera kunskap genom konkreta handlingar. En fråga är dock vilka handlingar och vardagliga beslut som är teologisk relevanta. Välkommen till ett samtal om ett annat sätt att bedriva teologisk forskning - om utmaningarna och dess fördelar.

Datum: Söndag 13 november   
Tid: 13.00–14.30

Plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan

Om vår egen död och vad som händer sedan

Eskil Franck, docent, Uppsala universitet i samtal med Caroline Krook, biskop emerita, Stockholms stift 

Domssöndagen skapar för många en dyster stämning. Till att börja med infaller den i den allra mörkaste tiden på året. För kyrkligt engagerade skapar också temat för dagen viss nedstämdhet, för en del också oro och obehag. Den talar om vår egen död och vad som ska hända efter den. Temat för dagen är visserligen segerinriktat med Kristi återkomst, samtidigt som fokus i texterna ligger på vad som händer med oss människor då. Budskapet är genomgående att då ska det utkrävas ansvar för vad vi gjort med våra liv. Det i sin tur kommer att leda till en uppdelning mellan onda och goda, rättfärdiga och orättfärdiga. De rättfärdiga ska få ”överta det rike som har väntat på er sedan världens skapelse”, medan de onda, de förbannade, ska gå bort ”till den eviga eld som väntar djävulen och hans änglar”, ”den brinnande ugn” där man ska ”gråta och skära tänder”. Vi kallar detta ”den dubbla utgången”. 

Frågan är nu hur kristna hanterar dessa texter idag. Somliga håller fast vid dem och gör allt för att de själva och deras barn ska hamna på rätt sida. Andra kan inte förlika sig med den gudsbild som ligger bakom – en Gud som tar avstånd från en stor del av mänskligheten genom evigt straff. De vänder sig istället till Paulus beskrivning av slutskeendet att Gud till sist ska bli ”allt i alla”. Som så ofta handlar det hela om hur vi tolkar bibeltexterna – hur bundna eller fria vi är i förhållande till dem. Det berör också frågan hur mycket förändring kristen tro tål utan att mista sin identitet. Är domstemat en bärande del av evangelieförkunnelsen idag? Om inte vad sätter vi istället?

Datum: Söndag 20 november   
Tid: 13.00–14.00

Plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan

Tidigare föredrag i denna serie

Pågående forskning i teologi
Kristen teologi och marknadsekonomi 

Ida Simonsson, TD, Enskilda Högskolan Stockholm 
 OBS TYVÄRR INSTÄLLT

Ida Simonsson undersöker också hur nutida teologer, ofta ovetande om det historiska sambandet, reflekterar över ekonomiska frågor. Det är inte ovanligt att anta att den kristna teologin kan bidra med etiska värderingar. Men i sin doktorsavhandling The Order of Value (Uppsala, 2021) visar hon hur sådana strategier ofta faller på eget grepp, då man inte förhåller sig till den gemensamma historien och de därmed gemensamma tankestrukturerna. Värde var ett samtidigt teologiskt och ekonomiskt problem under stora delar av den kristna historien, och teologin riskerar att hamna i självmotsägelser när den kritiserar marknadsekonomin utan att ta hänsyn till denna gemensamma problematik och historia.  

I sin fortsatta forskning har Ida Simonsson börjat skissa på hur en teologisk förståelse av värde i nutid skulle kunna se ut som är trogen sitt arv men förmår kommunicera tvärvetenskapligt. Värdeteori återfinns i hjärtat för vilken helhetsförståelse man har av hur ekonomin fungerar. Kanske kan en teologisk värdeteori ha något att säga om hur vi kan organisera produktionen och distributionen av resurser på ett mer hållbart sätt än idag?

Datum: Söndag 25 september  OBS TYVÄRR INSTÄLLT

Vad är teologi?

Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, Göteborgs universitet

Vad är teologi? Ett akademiskt ämne, den kristna kyrkans självreflektion eller en kritisk instans för religionens roll i samhället? Även i ett mångreligiöst land som Sverige har den akademiska teologin flera funktioner. Men i vår tid verkar både kyrka och samhälle tro att det går att klara sig utan teologi och teologisk bildning. I föredraget diskuteras den teologiska bildningens roll i historia och i samtid och vad dess uppgift kan vara inför framtiden.  

Datum: Söndag 4 september   
Tid: 13.00–14.30
Plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan

Du kan också ta del av detta föredrag via livesändning/titta i efterhand:
https://www.youtube.com/watch?v=ZWSKLfms6Ag

Vad är teologi?

Lyssna till Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, som diskuterar den teologiska bildningens roll i historia och i samtid och vad dess uppgift kan vara inför framtiden.

LÄSTIPS

Var har teologin tagit vägen i Svenska kyrkan i dag?

Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet ställer frågan om var teologin i Svenska kyrkan är i dag.

Storkyrkans vänförening

är en förening för vänner. I just detta fall är vännen Stockholms domkyrka, Storkyrkan. Det finns inga krav förknippade med att vara med i vänföreningen. En del engagerar sig mer frekvent i föreningens arbete. Andra följer det på håll. Du bestämmer själv. Men bara genom att du är medlem i vänföreningen bidrar du till kyrkans program, musikliv, inventarier och underhåll.

Storkyrkans vänförening är en ideell förening med ändamål:
* att i samverkan med stift och församling utveckla Storkyrkans funktion som
domkyrka och ett andligt-intellektuellt centrum i Stockholm,
* att vårda, förnya och för allmänheten levandegöra Storkyrkans kulturvärden 
och dess reformatoriska och ekumeniska arv,
* att med Storkyrkan som instrument medverka till kommunikation mellan kyrka, kulturliv och samhälle,
* att ekonomiskt stödja verksamhet vid Storkyrkan, som inte i önskad omfattning kan tillgodoses med allmänna medel.

Som medlem får du inbjudningar till vänföreningens speciella evenemang såsom besök i historiskt unika miljöer, föredrag och subventionerade sammankomster. Du får också rabatter på konserter i Storkyrkan och på viss litteratur.

Medlemsavgift: 
Enskild medlem 200 kr/år. 
Ytterligare familjemedlem 100 kr/år. 
Pensionär/student 100 kr/år. 
Ständigt medlemskap 2000 kr. 

Betala medlemsavgiften via bankgiro 487-5779 eller swish 123 259 4802. 
Ange namn, adress och gärna e-post.

Välkommen med som Storkyrkans vän!
Styrelsen 

Storkyrkans vänförenings dag 9 oktober
I samband med bokpresentationen Lila Fredsboken med Lotta Fång, präst och 
pedagog och K G Hammar, ärkebiskop emeritus, professor, söndag 9 oktober, 
serveras enkel förtäring från 12.30.