Foto: Unsplash

Om mänskliga framsteg och tidens slut

Två söndagar riktar vi in oss på att utforska tänkandet om mänskliga framsteg och tidens slut.

 Värd: Sabina Koij, td, domkyrkolektor

framtid, bildning och mänskliga framsteg

Varför borde ekonomer studera filosofi och litteratur? Hur hänger samtidskonst och skönlitteratur ihop med lärande? Och hur kan ett bildningsideal för vår tid se ut? 
I sin bok Kunskap som känns – en lovsång till att vidga sina vyer visar Lars Strannegård hur estetiska upplevelser kan vara en nyckel till att förstå andras erfarenheter, koppla ihop större skeenden med fakta och inse hur historien är länkad till nuet. Bildning, av både hjärta och hjärna, är själva motorn för mänskliga framsteg och gemenskaper. Därför kan skola och högre utbildning aldrig reduceras till att möta arbetsmarknadens kortsiktiga behov, de måste vara fundamenten på vilka vi bygger ett fritt, empatiskt och demokratiskt samhälle. Ett samtal om hur kulturen och näringslivet kan mötas och tillsammans möta framtiden på ett konstruktivt sätt. Om hur lusten att sätta siffror på allt också har ätit sig in i kyrkans värld.

Lars Strannegård, professor i företagsekonomi och rektor för 
Handelshögskolan i Stockholm 

Söndag 13 mars kl 13.00–14.30, Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan

framtid, apokalyps och utopier

Här i Storkyrkan har vi t.ex. 1600-tals konstnären Ehrenstrahls berömda målning Yttersta domen. Bakom S:t Göran-skulpturen hänger en av Sveriges största tavlor som porträtterar dåtidens tankar om vad som kommer hända vid den Yttersta tiden. Motivet är hämtat från Nya Testamentets sista bok, den apokalyptiska texten Uppenbarelseboken, som gestaltar idén om jordens undergång då onda ska skiljas från goda och allt som varit fel ställs till rätta. Högt ovanför djävlar, ormar, brinnande eldar och förvridna, plågade kroppar, tronar Kristusgestalten som symbol för att godheten till sist kommer att segra.

Hur ska vi förstå detta idag? Hur ska vi tolka framtidsutopier, drömmar, profetior, apokalypser i litteraturen? Vilken effekt har dessa på läsarna och kan de vara till någon hjälp till hur vi kan begripa världen och människans plats i den? 

Lennart Koskinen, TD, biskop emeritus

Söndag 3 april  kl 13.00–14.30, Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan