Foto: Arne Hyckenberg/Andréas Lindström

Filosofisk resonans: om framtiden, överlevnad och åldrandet

Under tre söndagar riktar vi in oss på framtiden, överlevnad och åldrandet.

Hur gammal kan människan bli i framtiden? 

Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Södertörns högskola, Brun Ulfhake, professor i anatomi, Karolinska institutet, Katarina Westerlund, docent i systematisk teologi med livsåskådningsforskning, Uppsala universitet

Alla blir vi oundvikligen äldre. Åldrandet finns, från det ögonblick vi föds, men blir inte märkbart förrän vi når medelåldern. Den förbättrade levnadsstandarden och forskningens framsteg inom hygien och medicin har dock möjliggjort att vi kan undvika eller behandla sjukdomar och därmed skapa förutsättningar för ett längre liv. Vi kan också själva, till exempel genom att äta rätt, träna kroppen och hjärnan, använda skönhetsprodukter mm, på olika sätt skjuta upp åldrandet, eller åtminstone skapa illusionen att vi gör det. 

Frågan är dock hur mycket vi kan skjuta åldrandet (och döden) på framtiden. Finns det inte en gräns för hur gamla vi kan bli? Och – kanske ännu viktigare – hur långt liv är önskvärt? Handlar det inte också om hur vi – som privatpersoner och samhällsvarelser – ser på åldrandet?

Samtalet leds av Carl-Reinhold Bråkenhielm, professor emeritus, Uppsala universitet
 
Datum: Söndag 18 september  
Tid: 13.00–14.30
Plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan

Vad får hälsa och överlevnad kosta?

Niklas Juth, professor i medicinsk etik, Uppsala universitet, Sven-Eric Söder, 
ordförande, Statens medicin-etiska råd, Barbro Westerholm, professor emerita

Nya medicinska behandlingar utvecklas ständigt, vilket lett till att sjukdomar som tidigare varit obotliga nu kan botas. Vissa av dessa behandlingar och mediciner betingar dock ett väldigt högt pris. En fråga vi därför måste ställa oss är: ska ett möjligt botande genomföras utan varje tanke på ekonomisk begränsning? Eftersom behoven överstiger hälso- och sjukvårdens resurser är prioriteringar oundvikliga. Vi måste på något sätt väga patientens behov av vård gentemot en rimlig relation mellan kostnader och effekt mätt i hälso- och livskvalitet. 

Hur bör man argumentera för en rimlig etisk prioritering? Vilket ansvar har vi själva för vårt eget hälsotillstånd? Har t.ex. en storrökare samma rätt till sjukvård som renlevnadsmänniskan? Bör vi ge samma vård till den gängkriminelle som själv utsätter sig för livsfara? Bör vissa läkemedel, som t.ex. Viagra, betraktas som ”lyxmediciner” som patienten själv ska betala?

Samtalet leds av Carl-Reinhold Bråkenhielm, professor emeritus, Uppsala universitet

Datum: Söndag 30 oktober   
Tid: 13.00–14.30
Plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan

Hur känns det att bli och vara gammal? 

Jonna Arb, utvecklingsledare, Stockholms stadsmission, Marie-Anne Ekedahl,
docent i religionspsykologi, Uppsala universitet, Göran Lambertz, tidigare justitieråd, Högsta domstolen

Undersökningar visar att pensionärer lever ett rikt och aktivt liv, värdesätter att kunna välja mer fritt, odlar sociala kontaktnät och fyller sina dagar med meningsfulla aktiviteter. Ändå kan övergången från att vara yrkesverksam till att gå i pension vara svår att hantera. Åldrandet i sig utgör ju också en form av övergång även om det sker successivt, en övergång med en tydlig slutdestination. Hur upplever vi dessa övergångar? Hur känns det att bli – och vara – gammal, att ha framtiden bakom sig, eller åtminstone att inte ha hela livet framför sig? Vilka känslor av oro, ångest, men förhoppningsvis även tacksamhet och avklarning, infinner sig? Hur påverkar det vår identitet och självbild? Är det olika för kvinnor och män? Och vilken betydelse har det hur samhället ser på åldrande och äldre?

Samtalet leds av Lotta Knutsson Bråkenhielm, TD

Datum: Söndag 27 november   
Tid: 13.00–14.30
Plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan