gud och människans fria vilja
Frågan om människan har en fri vilja är viktig inom både filosofi och teologi. Ända sedan fornkyrkans dagar diskuterar teologerna om människan har en fri vilja, eller om vårt handlande är förutbestämt av Gud. Och kan människan alls ha en fri vilja om Gud är allsmäktig? Hur man tar ställning till frågan påverkar vår syn på både Gud och människan. I samtida teologi behandlas frågan ofta som en aspekt av frågan om Gud och det onda. Kan Gud skapa en värld där det finns gott, utan att samtidigt tillåta möjligheten av det onda?
Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi, Newmaninstitutet, Uppsala.
datum: Söndag 20 januari tid: 13.00–14.30
plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan
att greppa och att ana
Om man ska kunna omfatta kristen tro måste den vara begriplig. Samtidigt kan trons innehåll varken slutgiltigt eller fullständigt beskrivas. Att få grepp om den kristna trons innehåll är nödvändigt, liksom att lämna plats för det outsägliga. Det är teologens uppgift att så långt möjligt ge oss förutsättningar att greppa vad den kristna tron handlar om och att samtidigt bevara utrymmet där svaren bara kan anas. Hur gör man?
Cristina Grenholm, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap
och kyrkosekreterare vid Svenska kyrkan, Uppsala.
datum: Söndag 10 februari tid: 13.00–14.30
plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan
godhet och ondska
Vad är godhet? Finns ondskan? Kan man tala om onda och goda människor? Ann Heberlein har reflekterat över begreppen i två böcker En liten bok om ondska (Albert Bonniers Förlag 2010) samt Den banala godheten (Greycat Publishing House, 2017) med hjälp av tänkare som Immanuel Kant, Hannah Arendt och Friedrich Nietzsche. I sin föreläsning funderar Heberlein framförallt över om begreppen är användbara utanför en teologisk och filosofisk idévärld. Vad betyder godhet respektive ondska i vår tid?
Ann Heberlein, teologie doktor i etik och författare, Lund.
datum: Söndag 24 mars tid: 13.00–14.30
plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan
kärleken
Om kärlekens centrala plats och utmaning inom kristen tro och kristet liv. Hittills har kärleken betraktats mest genom trons ljus. Men vad händer när tron och hoppet blir utforskade utifrån kärlekens perspektiv? Är kyrkan i första hand byggd på tro eller på en kärlekspraxis till vilken Jesus Kristus fortsätter att inbjuda kvinnor och män? Är ett kristet lärjungaskap som bygger på kärlekens dynamik en kraft som kan förändra kyrkan och världen?
Werner G. Jeanrond, professor i dogmatik, Oslo universitet.
datum: Söndag 28 april tid: 13.00–14.30
plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan
begriplighet, funktionsnedsättning och funktionshinder
I vårt samhälle betraktas fler och fler som personer med funktionshinder. Vad berättar det om vad det är att vara människa i Guds värld och vad säger det om Gud att det finns människor med funktionsnedsättningar i den värld som Gud har skapat? Vi har så lätt att se människor som lever med olika former av funktionshinder som antingen offer för tragiska omständigheter eller som vardagshjältar som utför stordåd i begränsade situationer. Men vad händer om vi tänker bortom dessa schabloner?
Arne Fritzon, teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap
och teologisk sekreterare vid Equmeniakyrkan, Stockholm.
datum: Söndag 19 maj tid: 13.00–14.30
plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan
lärande, begriplighet och pedagogik
Lärandet kan underlättas när man finner det meningsfullt, begripligt och hanterbart, eftersom det kan ge en känsla av sammanhang. Vad som skapar den känslan varierar mellan enskilda individer och grupper och det är därför en utmaning för varje ledare att skapa så goda förutsättningar som möjligt för lärande. Att leda utbildning och undervisning innebär idag även att ha kunskaper om närsamhällets syn på utbildning och bildning då detta påverkar intresset för lärande.
Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik, Uppsala universitet.
datum: Söndag 26 maj tid: 13.00–14.30
plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan