Värd: Normunds Kamergrauzis, domkyrkoteolog, td
bortom nihilism och nyttomoral
Etikprofessorerna Elena Namli och Carl-Henric Grenholm presenterar sin bok Etik (Studentlitteratur, 2019). I den finns ett alternativ till de två teorier som dominerat inom svensk moralfilosofi. Författarna är kritiska mot utilitarismen och argumenterar i stället för en kantiansk etik där människovärdet står i centrum.
De är också kritiska till värdenihilismen och argumenterar för vad de kallar en etisk konstruktivism, där en viktig poäng är att det går att ge rationella skäl för grundläggande moraluppfattningar. Dessutom menar de att religionen har stor betydelse för både moralbildningen och den etiska reflektionen.
Elena Namli, professor i teologisk etik och Carl-Henric Grenholm,
professor emeritus i etik, båda vid Uppsala universitet.
Datum: Söndag 15 september
Tid: 13.00–14.30
Plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan
livets mening ur ett filosofiskt perspektiv
I grunden finns det två olika livsmeningsfrågor. Den första frågan är om livet har någon mening, och den andra är vilken denna mening i så fall är. I religiösa sammanhang brukar dessa frågor antingen tolkas i termer av högre syften eller livsuppgifter: frågan blir då om det finns något högre syfte med våra liv, eller om vi har eller kan finna någon central livsuppgift. Båda dessa tolkningar är alldeles för snäva, och här föreslås istället att den centrala livsmeningsfrågan är vad som gör ett liv meningsfullt för den som lever det. Därefter diskuteras vilka svar man har gett på denna fråga, både inom och utanför religionerna.
Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi, Göteborgs universitet.
Datum: Söndag 6 oktober
Tid: 13.00–14.30
Plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan
meningssökande i en värd full av mening
Livsåskådningsdebatten har ofta utgått från ett individualistiskt perspektiv: vad kan jag tro, hur ser min sanning ut? Med viss rätt är det så: var och en måste få vara fri att välja sitt sätt att tänka och tro kring livet, Gud och meningen med allt. Men det är samtidigt vanskligt att ensidigt hävda att meningssökande och trosreflektion kan ske enligt ett sådant enkelt mönster, där individen uppfattas ha en grundläggande kapacitet att fritt kunna svara adekvat på sina djupt personliga existentiella frågor.
Samhället och kulturen speglar långa och inflytelserika teologiska traditioner och meningsmönster som innebär att individer (och grupper) redan från början är insatta i en form av givna meningssystem, ja, människor lever idag till och med i en situation där en mängd olika etablerade svar på meningsfrågor påverkar oss med viss historisk, kulturell och social kraft. Att som individ förhålla sig helt kritiskt, fritt och autentiskt i en värld som redan är full av etablerade svar på meningsfrågor är då kanske inte så enkelt som det i förstone kan verka.
Mattias Martinson, professor i systematisk teologi med livsåskådningsforskning, Uppsala universitet.
Datum: Söndag 3 november
Tid: 13.00–14.30
Plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan
meningssökande och meningen. den heliga klara
Den heliga Klara (1193/94-1253) är, utanför den katolska kyrkan, mest känd som en viktig person i Den helige Franciskus liv. Hon kom från en av Assisis mest inflytelserika familjer men valde att i fattigdom, egendomslöshet, lydnad och avskildhet leva i klostret San Damiano och skrev, som den första kvinnan i kyrkans historia, en egen ordensregel Orden av de fattiga systrarna. Klara ville genom sin regel, sitt testamente och sin välsignelse fastlägga vad hennes liv hade gått ut på. Hon har därmed gett oss möjlighet att tolka och förstå meningen med hennes liv.
Else Maj Eineborg Falk, filosofie doktor, Stockholm.
Datum: Söndag 22 december
Tid: 13.00–14.30
Plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan