Foto: Frankie Fouganthin, Johannes Frandsen. Arkiv, Arne Hyckenberg, Magnus Aronsson

Demokratin 100 år! 25-26/9

I september 1921 var första gången både män och kvinnor i Sverige fick rösta i val till riksdagen. Stockholms domkyrkoförsamling vill uppmärksamma att det är 100 år sedan Sverige blev en demokrati med allmän och lika rösträtt!

Demokrati är ingen självklarhet utan något vi måste vårda och värna om vi ska kunna leva tillsammans i ett samhälle präglat frihet, öppenhet och respekt för varandras särart. Människors deltagande är en av grundpelarna i ett demokratiskt samhälle. Demokrati bygger på att de som är medborgare eller boende i ett land har möjlighet att vara med och rösta om hur landet ska styras, till exempel genom regelbundna val. Att fritt få uttrycka sina åsikter, organisera sig och påverka politiken är grundläggande i en demokrati, därför är det av största vikt att demokratin och dess rättigheter och skyldigheter tas på allvar.

Nittonhundratalet är demokratins århundrade – en demokratisk framgångssaga – och vid millennieskiftet var en majoritet av världens länder demokratier, med i huvudsak fungerande flerpartisystem och allmänna val. Framgången har dock inte fortsatt in på 2000-talet. Sedan ett tiotal år tillbaka har inte längre antalet demokratier ökat – tvärtom kan man notera en viss minskning. Demokrati är med andra ord något som inte kan tas för givet, utan vi behöver hela tiden påminna oss om dess utsatthet och skörhet.

Utifrån sin iakttagelse att dagens offentliga debattklimat bitvis är präglat av ett långsamt nedmonterande av demokratins institutionella skyddsräcken, skriver Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, att Sveriges både viktigaste och mest visade textilkonstverk finns i Riksdagshusets plenisal:

Där, bakom talmannens bord, hänger textilkonstnären Elisabet Hasselberg Olssons 57 kvadratmeter stora väv Minne av ett landskap, där 200 olika gråa nyanser av lin från Sveriges alla landsdelar utgör en tyst och allvarlig fond till demokratins procedurer. På den stora riksväven framträder det svenska politiska landskapet när det är som bäst: gråskalornas skönhet, de nedslipade klippornas gradvisa övergående i klok kompromiss”. (ur Gråskalornas skönhet skyddar demokratin från tribalisering, DN 19/1-2019)

Gråskalor, att kunna kompromissa, att våga föra samtal, debattera och kommunicera – och kritiskt granska – är centralt för en demokrati. En fullt genomförd demokrati som i Sverige föddes för 100 år sedan när också kvinnor fick rösträtt. Det firar vi genom en helg fylld av ett program med bland annat Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, politiska företrädare, kyrkliga representanter, medarbetare i Storkyrkan, visning av Storkyrkan med temat ”Starka kvinnor som har format Storkyrkans historia” och orgelmusik med musik av med kvinnliga kompositörer.
Varmt välkomna!

 

 

 

 

 

 

Program

Lördag 25 september  i Storkyrkan
Kl. 10 Den fascinerande träskulpturen i Storkyrkan - S:t Göran och draken – gestaltar den eviga kampen mellan ont och gott. Kom och se berättelsen om riddaren som befriande en hel stad från drakens hemska gap! För barn från 3 år och uppåt. C:a 25 min.
Kl. 11 Förbönsmässa
Kl. 12 Invigning av helgen Demokratin 100 år!
Inledningstalare, Anna-Greta Leijon, f.d statsråd och Skansenchef
Kl. 13 Orgelkonsert med kvinnliga kompositörer. Mattias Wager.
Kl. 15 ”Min mormor hade inte rösträtt.” Samtal i Storkyrkans högkor mellan riksdagsledamot Barbro Westerholm och Stockholms förra biskop Caroline Krook.
Kl. 16.30 Visning av Storkyrkan: ”Starka kvinnor som har format Storkyrkans historia”.

Söndag 26 september 
Kl 11 Högmässa med musik av kvinnliga kompositörer och psalmer av kvinnliga tonsättare. Gästpredikant: Caroline Krook. Sabina Koij och Kristina Ljunggren: liturger.
Kl 13 (OBS! i Storkyrkosalen): Den sköra demokratin. Samtal med Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman.
Kl 15 Visning av Storkyrkan: ”Starka kvinnor som har format Storkyrkans historia”.