Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Besöksadress: Sysslomansgatan 4, Uppsala Telefon: 018-16 96 00 E-post till Svenska kyrkan

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Språkcaféer ger trygghet under väntan

Att söka asyl innebär en lång tid i väntan och ovisshet. Svenska kyrkan bidrar till att människor får en bra start från första dagen. Möt asylsökande, praktikanter och medarbetare på Svenska kyrkans språkcafé i Karlskoga.


I Karlskoga församlings språkcafé finns Juria. Hon kom till Sverige från Syrien får fem månader sedan och väntar på att få besked om asyl i Sverige. Under väntetiden går hon på många av de aktiviteter för asylsökande som finns i Karlskoga till exempel språkcaféer, kvinnogrupper och biblioteket.

- Jag arbetade som sjuksköterska i Syrien. Min man hade två jobb. Det är jobbigt att bara vänta. Vi säger bara – ge oss jobb och vi börjar imorgon, berättar Juria.  

Något att ta tag i från början

Svenska kyrkan i Karlskoga har lagt upp sitt stöd till asylsökande utifrån olika faser som de går igenom. Utgångspunkten är de starka drivkrafter och den stora kapacitet som finns hos dem som kommer till Sverige. I början gäller det till exempel att snabbt får något att ta tag i, annars riskerar passiviteten att ta över.

Av princip ordnar församlingen inga aktiviteter på förläggningen. Målet är att människor ska ta sig därifrån, ut i samhället. Många berättar om utmaningen i att vänta och saknaden efter ett ”eget” liv.  

-Jag träffade en kvinna som hade fått uppehållstillstånd, men fick vänta i fyra veckor på sina fyra siffror i personnumret. Det är ingen lång tid för oss, men för henne var det en evighet. På förläggningen har de ingen fritid. De får inte göra något eget som att till exempel koka te eller baka bröd. Det är förbjudet, berättar Laila som praktiserar i församlingens café.

Lärt sig svenska i kyrkan

På Svenska kyrkans språkcafé samlas uppåt 40-45 asylsökande och ett tiotal volontärer varje gång. Språkcaféet fyller en viktig funktion under väntetiden eftersom man som asylsökande inte har rätt till SFI, svenska för invandrare.

George Issa är från Syrien. Han väntade på uppehållstillstånd i ett år och tre månader och använde tiden till att lära sig svenska. Nu bygger han upp sin utbildning från Syrien genom att arbeta på ett sjukhus och studera på Örebro universitet.

-Jag aldrig gått på SFI utan lärt mig svenska i kyrkans språkcaféer. Nu när jag har fått uppehållstillstånd behöver jag bara tenta av svenskan och sen gå direkt in i jobb och utbildning, säger George.

I tryggheten kommer skuldkänslor

Att vänta innebär att vara på två platser samtidigt, i den nya tillvaron i Sverige som än så länge är ganska okänd, och i hemlandet via mobiltelefoner och tv. Juria har sin familj och släkt kvar i Syrien. Hon följer det som händer där på tv och via mobilen.

-Mitt hjärta gråter när jag ser det som händer i Syrien nu.  När jag ser på tv vet jag varför jag flyttade till Sverige. Jag har stor familj i Syrien. Men jag lämnade allt och kom hit, berättar Juria. 

I en tid av ovisshet skapar språkcaféer och andra mötesplatser struktur och trygghet i vardagen. I språkcaféet möts individer med olika bakgrund och i olika situationer. Medarbetare, ideella och praktikanter i Karlskoga församling möter med några sekunders mellanrum någon som bär på ett glädjebudskap med någon som är helt trasig.

-Det svänger mycket under väntetiden. De hör att deras vänner har en svår situation. De känner skuld för att de är här i trygghet och de känner med sina släktingar där nere som har det jobbigt. Det är en omöjlig ekvation att lösa. Det vi försöker göra är att de ska känna en trygghet här. Och hjälpa dem att tänka framåt, berättar Rauf Mosani som är psykolog i församlingen.

Utan uppehållstillstånd ingen vård

För några kan situationen bli så svår att de behöver professionell psykologisk hjälp. Personer utan uppehållstillstånd har generellt sett inte rätt till vård som ”inte kan anstå”.  

Vad som är akut sjukvård och mer långsiktig vård tolkas olika på olika håll i landet. I Karlskoga har församlingen anställt en psykolog, Rauf Mosani. Rauf fångar upp personer i verksamheten som mår dåligt och ger dem stödsamtal. I detta arbete är språkkunskaper en stor tillgång, Rauf talar svenska, arabiska och persiska.

Han har också hjälpt församlingen att bygga upp en relation till landstinget så att barn kan få psykiatrisk vård enligt barnkonventionen. Församlingen samarbetar med allmänpsykiatrin, barn- och ungdomsmottagningen och Karlskoga sjukhus.

Kyrkan ordnade kontakter med psykiatrin

Rauf Mosani möter varje dag personer i akuta situationer.

- Förra veckan träffade jag en man från Syrien. Han kom till Sverige för sex månaders sen. Familjen är kvar i läger i Syrien på gränsen med Turkiet. Staden bombas varje dag. Han kan inte göra någonting. Han har en extrem känsla av skuld och skam nu. Han gjorde två självmordsförsök förra veckan. Jag träffade honom varje dag. Men utan uppehållstillstånd han kan inte komma in i systemet och få den hjälp han behöver, säger Rauf.

I ett första steg uppmuntrade Rauf mannen att gå till Svenska kyrkans mötesplats ”café 39:an”. Där fick han hjälp att via Röda korset undersöka situationen för familjen i Syren. Församlingen tog också reda på om de kunde hjälpa familjen på plats, till exempel med försörjning.

- Det blev bättre för mannen när han kom till kyrkans mötesplats. Han kände att han var i en välkomnande miljö där det finns många som accepterar honom och försöker hitta lösningar. I nästa steg vill vi erbjuda honom psykiatrisk hjälp om vi kan via allmänpsykiatrin eller någon annan organisation, berättar Rauf.

Oro för barnen

För många är det en avlastning att få komma till en mötesplats som café 39:an i Karlskoga. Mest sårbara är kvinnor och barn som kan ha levt länge i ett krigsläge och upplevt misshandel, våldsamheter, övergrepp, våldtäkt.

- En kvinna berättade att hennes son vaknar på nätterna och gråter och skriker. Han vaknar för att han är orolig för att mamman har lämnat honom. Under flykten orkade hon inte bära honom hela tiden utan lät andra göra det. Sonen trodde hela tiden att hon lämnade bort honom och den rädslan finns nu kvar hos honom. Nu är mamman orolig för att sonen inte ska våga börja på dagis, berättar Laila som praktiserar på mötesplatsens café.

Barnen blir tryggare

För familjer har församlingen ett särskilt stödprogram. Där får föräldrar hjälp att bygga upp en relation med sina barn.

Marie Johansson Gadde är ordförande i kyrkorådet. Hon är även konstnär och arbetar med terapeutisk konst för kvinnor och barn. Hon berättar att barnen i början sa ”no good, no good” till främmande människor. Idag är barnen mer trygga och vågar prata med vuxna.

- För att återhämta sig behöver man känna sig trygg, känna att faran är över och få bra stöd från det nya samhället som de befinner sig i. Det är ofta de små sakerna som gör skillnad, att barnen får måla och har platser att leka på, att kvinnorna får mötas och göra saker de är vana vid. Vi får inte glömma att de har förlorat allt och de behöver allt, säger Marie Johansson Gadde. 

Läs mer om Svenska kyrkans engagemang för människor på flykt.

Vill du bidra med tid, engagemang eller pengar? Här hittar du olika alternativ.