Idag på första advent får vi önska varandra Gott nytt kyrkoår! Vi lämnar ett ganska så mörkt år bakom oss. Ett år präglat av oro och kris. En pandemi som vi inte anade för ett år sedan präglar nu vår vardag på alla sätt. Krig och konflikter, tvingar människor på flykt. Terrorattentat dödar, skapar skräck och splittring.
Människorna i Jerusalem, den där dagen då Kristus red in i Jerusalem, de fylldes av hopp. Israeliterna befann sig i sitt ockuperade hemland. Det fanns en stor längtan efter en slags politisk befrielse, men kanske också en rent existentiell längtan. En sån där längtan som alla människor bär på. Längtan efter befrielse från all smärta, strid och ångest.
Kristus rider in och profetiorna besannas. Sakarjas uppmaning till glädje; Dotter Sion, Jerusalems folk, gläd er! Här kommer er befriare och konung, Messias är här. Ropet Hosianna är både en lovsång och ett rop på hjälp. Hosianna betyder ”Snälla fräls oss”.
Herrens ankomst, är första advents tema. En ankomst som inte bara är historisk utan sker här och nu idag. Kristus vill rida in i varje människas liv med hopp och ljus. Evangeliet, det glada budskapet till oss handlar om fred. Om fred från krigets och våldets fasor, om de krafter som bara splittrar och förstör.
Men det handlar inte bara om en materiell eller en politisk fred, utan även om en inre frid. Om ett gudomligt ljus att bära i våra hjärtan, mitt i vår tids oro och osäkerhet. En frid som Kristus vill komma med i varje hjärta.
Vid den första adventsdagen, då Jesus red in i Jerusalem, öppnades människornas hjärtan för Guds kärlek och frid, och världen blev inte densamma igen. Vi människor behöver dessa stunder av glädje och hopp, när livet är som tuffast.
Så ge dig tid i första advent att öppna dig för Guds frid och kärlek. Stanna upp inför adventsljusens låga. Det ljus som är ett trotsigt hopp när det är som mörkast. Det ljus som genomlyser allt och ger oss hopp om att livet är starkare än döden. Ljuset segrar över mörkret. Ljuset Jesus Kristus.