Foto: Nathalie Chavez

Vad hade Jesus gjort?

Karina Nahlbom är prästen som har bott i USA, inte har något emot att mocka hästbajs och som brinner för att möjliggöra för andra. Sedan några månader tillbaka är hon arbetsledare för ett tjugotal anställda i Västerviks församling.

Familjen, tron och hästarna är en stor del av mitt liv, berättar Karina när vi ses i Kyrkans hus en ganska regnig och grå dag i januari. Karina har hunnit jobba på sin nya tjänst ett par månader men starten på tjänsten blev inte riktigt som hon hade hoppats på. Det beror förstås på den Corona-pandemi vi befinner oss i.

– Jag hade sett fram emot att göra verksamhetsbesök, träffa församlingsbor och församlingsråd, helt enkelt sätta mig in i verksamheten och lära känna människorna här. Men så har det inte riktigt blivit. Det har varit ganska märkligt att börja en ny tjänst mitt i en pandemi.

Men vi tar det från början. Karina föddes i Norrköping, men har sedan dess bott på flera olika platser. Bland annat i både England och USA.
– Vi flyttade till USA tack vare min mans dåvarande arbete. Vi bodde i Pennsylvania där vi hade en hästgård, samtidigt som min man Mats arbetade och jag, under
en period, pluggade teologi. Efter fem år i USA skulle företaget min man arbetade för flytta till en annan stat och då bestämde vi oss för att flytta tillbaka till Sverige. Flyttlasset gick till Östergötland där de byggde en hästgård och där bor Karina och hennes man fortfarande kvar.

Det var efter flytten tillbaka till Sverige som hon påbörjade sin prästutbildning och hon prästvigdes 2012. Efter det har hon arbetat bland annat i Norrköpings pastorat och nu senast i Norra Tjusts pastorat.
– Jag har aldrig lämnat mitt kära Linköpings stift, säger hon med ett skratt.

När tjänsten som arbetsledare i Västervik blev ledig tvekade hon inte att söka.
– Jag tycker om att arbeta administrativt och jag gillar ordning och reda. Att få chans att möjliggöra och försöka göra det så smidigt som möjligt för andra i deras arbete, det tycker jag om. Sedan har jag faktiskt rötter härifrån. Min pappa är född i Västervik och bodde bland annat på Hamngatan i sin barndom. Jag har ibland varit på besök här under sommaren, men nu ska det bli roligt att lära känna staden på riktigt.

I veckorna bor Karina i en övernattningslägenhet i Västervik. Det var viktigt att komma nära arbetslaget och arbetsplatsen berättar hon.
– Jag vill vara närvarande och tillgänglig.

Vi kommer in på kyrkans framtid och hur hon tänker kring kyrkans plats i samhället.
– Jag tycker att det är viktigt att visa att kyrkan är en resurs att räkna med. Kyrkan
behövs och vi behöver samarbeta med andra aktörer i samhället. Det här är något jag tycker Södra Tjusts pastorat är väldigt bra på och jag ser fram emot att få vara en aktiv del av det arbetet. Jag brukar tänka ”What would Jesus do?” och det är något jag har med mig i situationer jag ställs inför – vad skulle Jesus göra. Förhoppningsvis återgår vi snart till ett lite mervanligt liv där vi kan träffas och ha verksamheter som vi brukar.

– Jag längtar till att vi startar upp våra verksamheter igen och jag får en chans att lära känna församlingen på riktigt, avslutar Karina.