Foto: Nathalie Chavez / Everday

Det behövs fler platser för alla

En viktig uppgift för kyrkan är att hjälpa människor som har det svårt på olika sätt – det kallas diakoni. På Johannesgården i Västervik får personer som är sjukskrivna eller av annan anledning är en bit ifrån arbetsmarknaden chansen att komma tillbaka genom att få arbetsträning. Andrum talade med en kvinna som inte vill framträda med namn eller bild – vi kan kalla henne ”Magdalena”.

Ur Andrum nummer 1 2021

– Jag började för ett drygt år sedan här. Vi har mest jobbat i trädgården, och det har varit allt från frösådd, omplantering, kompostering, till ogräsrensning. Vi har snickrat fågelholkar, bihotell, och odlingslådor. Vi har gjort så mycket! Och så har
jag varit ute i Hjorted, på prästgården där. Där har vi rensat upp, planterat äppelträd, kryddväxter, och gjort rabatter. Där har det funnits att göra. Det är ett fantastiskt hus - stort och mäktigt och med en härlig atmosfär. Det har känts jättefint att få jobba där, säger Magdalena.

Magdalena har en professionell bakgrund som terapeut och inom psykiatrin. Men till slut blev det för mycket och arbetet tog över.

De ansvariga för arbetsträningen är församlingspedagog Malin Sjödén och diakon Anna Ekelund. De ser tydligt hur arbetsträningen är till nytta. Och Magdalena är väldigt glad över gemenskapen med Malin och Anna.
– Malin har så mycket kunskap att dela med sig av.
Och så är hon så entusiastisk, det smittar av sig. Och jag är intresserad av trädgård.

Magdalena tränar oftast cirka 10-12 timmar i veckan, uppdelat på 2-3 dagar. Det passar henne bra. Hon är sjukskriven och har varit det länge, så då blir det bra att kunna öka arbetstiden i lagom takt.

Anna Ekelund berättar att många som kommer till arbetsträningen i Johannesgården står väldigt långt från arbetsmarknaden.
– Det handlar om att testa vilken förmåga man har, vad man orkar, hur mycket instruktioner man kan hantera. Och så genom stöttning ta sig lite närmare ett vanligt arbete. Om man fick önska skulle arbetsgivare överlag bli bättre på att visa tilltro till den enskilde individens förmåga och kompetens. Samtidigt se att vi måste få vara människor. Alla har vi toppar och dalar.

För närvarande har Johannesgården arbetsträning tre dagar i veckan och max fyra personer åt gången. Man kan inte komma direkt till Johannesgården, utan blir rekommenderad dit, oftast av Arbetsförmedlingen. Så det är en ganska liten skala
- men varje person är viktig och om det går att hjälpa någon så är det något att vara mycket glad för.

Innan en ny person kommer till Johannesgården träffas man för ett samtal och ser om det finns möjlighet att fungera bra med den grupp som redan finns på plats.
– De personer som kommer måste också passa in i arbetet här, eftersom vi har flera olika arbetsuppgifter.

Anna ser arbetsträningen som en viktig uppgift för kyrkan. Samhället har blivit ganska hårt, ganska pressat. De som ”faller vid sidan” har ofta ingen bra plats att ta vägen. Då behövs Johannesgården.
– Vi hade en kvinna som fysiskt inte orkade nånting, inte klarade nånting. Hon började med att komma hit när vi hade kafé, och var med och var social med gästerna. En uppgift som passade just henne och något att börja med för att sedan i lugn takt öka arbetstid och ansvar. Sådana här platser behövs och det är viktigt att vi som kyrka är med och skapar dem.