”Denna bönehusplats eller kyrkostad har sedan gammalt haft anseende såsom medelpunkten och den förnämsta platsen inom fjällområdet i Vilhelmina. Detta ställe har av lapparna hållits i stor ära, och dit hava äldre och yngre längtat att få komma, och där hava de fått njuta sina bästa nöjen och där fått mottaga den bästa näringen för sitt andliga liv.”
Ur ”Gamla byar i Vilhelmina” av
O.P Pettersson (utgiven 1941, 1960)
Fatmomakke, ca 116 km nordväst om Vilhelmina, har en lång historia som samisk
mötesplats. Till denna plats vid Kultsjöns strand, mitt bland lappskattelanden, kunde de flesta sydsamer i trakten ta sig relativt lätt. Under 1700-talet fanns här två kyrkkåtor. De ersattes av ett timrat kapell 1790, som i sin tur ersattes av ett något större kapell 1834.
Sedan den sistnämnda byggnaden både börjat förfalla och blivit för trång uppfördes den nuvarande kyrkan 1884. Från sitt ursprung som samisk mötesplats och sedermera kyrkplats utvecklades Fatmomakke även till en mötesplats mellan samer och nybyggare, handelsmän och kunder, ortsbor och turister samt kvinnor och män. Vår- och hösthelgen i Fatmomakke var viktiga händelser under året, då många träffade sin livskamrat.
I Fatmomakke möttes även överhet och vanligt folk. Nere vid sjön ligger länsmansstugan med anor från 1700-talet och en bit ovanför den tjänstemannabostaden från 1927, där ämbetsmän som exempelvis lappfogde och doktor bodde under sina tjänsteresor till Fatmomakke. Terrängen sluttar relativt brant mot Kultsjön, med en betagande utsikt mot Marsfjällets bergstoppar på andra sidan sjön. Kyrkan är högt belägen på denna norrsluttning. Den glest skogbeväxta kyrkstaden med sydsamiska kåtor, bodar och mindre hus är huvudsakligen belägen nedanför och öster om kyrkan. Begravningsplatsen ligger ca 150 m västerut. Man närmar sig området gående längs en bred stig från parkeringen ca 500 m västerut.
Kyrkstaden är genom sin karaktär, i kombination med att kyrkstadstraditionen
fortfarande hålls vid liv, helt unik – såväl nationellt som internationellt. Fatmomakke är en av länets allra värdefullaste kulturmiljöer och utgör en kulturmiljö av riksintresse
(AC 46).
Källa: Andreas Grahn/ Länsstyrelsen Västerbotten
För att läsa mer om Fatmomakke kyrka kan ni besöka Länsstyrelsen webbsida som på uppdrag av Luleå stift inventerade kyrkorna i församlingen.
Klicka dig därifrån in på rätt kommun och sedan kyrka.
Kyrkliga kulturminnen i Västerbotten
Övrigt
Om kyrkhelgerna kan det givetvis sägas mycket. Dop, vigslar, begravningar mm, allt skulle ombesörjas på kort tid då prästen och länsman kom upp. Men innan man gav sig av från Fatmomakke så ville samerna fira ännu en gudstjänst. Prästen ombads att hålla en rejäl och lång predikan för att gudsordet, som det uttrycktes, skulle ”räcka för ett helt år”.
2014 blev Fatmomakke kyrkstad ett kulturreservat. Något som särskilt framhållits vid reservatsbildningen är områdets unika historia som samlingsplats för nybyggare och samer. Fatmomakke var en mötesplats för två kulturer där man förrättade livets viktigaste ceremonier och däremellan hade roligt och umgicks.