Mamman var på väg till sina föräldrar med sina barn, en baby som hon ammade och en treårig son som var mer högt än lågt. Babyn behövde äta så hon tog fram bröstet och började mata.
Treåring hade sovit en stund men vaknade till och började klättra och klänga på sin mamma. Ena stunden var han på golvet och andra stunden på mammas axel. Hon hade fullt upp med sin båda barn. Så öppnas dörren till kupén och där står konduktören och vill se biljetterna.
Samtidigt som mamman försöker fortsätta att amma och hålla lite ordning på sin treåring börjar hon leta efter biljetterna. Hon blir stressad och svettig, öppnar väska efter väska för att hitta dem.
Treåringen blir bara mer och mer klängig och babyn skriker av hunger. Mamman håller på att gå upp i limningen. Kan du känna hur hon kände sig?
Plötsligt ler konduktören varmt mot henne och säger: – Jag vet hur det är, jag har också en son.
Hur är det med oss människor? Ibland är livet enkelt att leva men så kan det bli både tufft och slitsamt, kanske ohållbart rentav. Ibland går det på räls och ibland spårar det ur. Plötsligt förbyts ordning i mindre ordning eller rentav kaos. Känner du igen dig?
Julens stora mysterium handlar om hur Gud väljer att bli en av oss i Jesus själv. Gud själv blir människa för att dela allt som är vårt, dela ditt och mitt liv. Jesus blev en av oss och inget mänskligt är honom främmande.
Han vet hur du har det och delar ditt liv. Oavsett hur livet ser ut når oss konduktörens, Guds röst: – Jag vet hur det är, jag har också en son.
En god och välsignad julhelg önskar jag dig
Lars Nilsson, kyrkoherde