Foto: Sara Danielsson

Det här är Frälsarkransen

1995 befann sig biskop Martin Lönnebo, på sin första resa som nybliven pensionär, i Grekland. Han skulle båtluffa, koppla av, då en storm strandsatte honom på en liten ö. Där började han att skissa på Frälsarkransen.

Han ville att den skulle sammanfatta den kristna tron och vara något konkret att hålla i handen. Resultatet blev ett radband med 18 pärlor. Pärlorna har olika betydelser och handlar om en människas liv och möten med Gud.

Gudspärlan – kransens början och slut. Gud omsluter allt och alla.


Tystnadspärlorna – sex stycken. I ordlöshet och tystnad kan jag vila och lyssna till Guds tilltal.


Jagpärlan – vill hjälpa mig att se mig själv med Guds kärleksfulla ögon.


Doppärlan – påminner om att Guds kärlek är förlåtande och större än jag. Den ger tryggheten att jag alltid kan komma till Gud.


Ökenpärlan – ibland är livet en öken, fullt av motgångar, förtvivlan, hopplöshet.


Bekymmerslöshetpärlan – att vara utan att göra. Inga krav! Här föds livsmod och livslust.


Kärlekspärlorna – är två, att bli älskad och att själv älska.


Hemlighetspärlorna – är tre, de rymmer mitt hjärtas innersta önskningar och längtan.


Nattens pärla – står livets mörka stunder. Allt liv möter också döden, som för med sig sorg. I pärlan ryms tvivel, rädsla, ångest, övergivenhet, meningslöshet…


Uppståndelsepärlan – med Jesus vann livet över döden! Och vi är för alltid inneslutna i frid och ljus.

Mer om Frälsarkransen på Wikipedia