Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Skellefteå pastorat Besöksadress: Storgatan 63, 93134 Skellefteå Postadress: Box 376, 93124 Skellefteå Telefon:+46(910)708400 E-post till Skellefteå pastorat

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

God jul!

En julhälsning till dig, från Skellefteå pastorats kyrkoherde Jan Fredriksson

Julevangeliet lyssnar vi till igen. Det är en del av traditionen. Man kan det delvis utantill. Man ser en bild på en krubba och man vet precis vem som är vem och varför de är där. Varför är den så älskad, varför hör vi om den varje jul och ser bilder i otaliga varianter på krubban? Ja, inte är det för spänningens skull. Jag tror inte heller att det bara är ett mekaniskt upprepande av en tradition, för att det så ska vara. Nej, jag tror att det finns något här, som berör oss väldigt djupt.

Det finns där i texten. Det finns där när Maria och Josef beger sig till Josefs hemstad. Det finns där när Maria lägger barnet i krubban. Det finns där när herdar och änglar möts. Det finns där när herdarna finner barnet och sedan ger sig iväg för att berätta. Och detta det är: allt är som det ska vara. På slutet står: ”allt var så som det hade sagts dem”, och det är precis det som är budskapet.  

Lustigt nog är det inte mycket som vid en första blick är som det ska vara: Maria och Josef hittar inget hotell, Josef är kanske inte ens pappa till barnet, herdarna får världens skräcknatt istället för den vanliga trötta sömnen efter hårt arbete, och sen dyker det upp tre figurer som kommer till detta stall och har med sig dyra gåvor. Så vad är då som det ska vara här egentligen?

Jo, det som uppenbaras i denna berättelse är detta: för varje mänskligt skeende finns ett gudomligt svar, som hjälper människor att leva, att bli till. Det är då det är som det ska.

Men så är det för det mesta inte för oss. Hur ofta står vi inte där ensamma med frågor och stress och vi vet inte hur vi ska få ihop det. Hur ofta verkar inte en gudomlig verklighet vara något dimmigt skimmer vid horisonten som knappast har något med oss och vårt liv att göra. Vi vill allt gott för varandra men det blir inte alltid som vi tänkt. Men mitt i det som sker kan vi tro, allt är som det ska vara.

Guds verklighet är nära, det är som en växelsång däremellan som skapar glädje ändå, den glädje som får herdarna att bege sig ut att sprida denna glädje vidare. Det är deras svar på denna berättelse: den skapar tro hos herdarna, och denna tro är att söka mer och fler av dessa möten mellan Guds verklighet och vår.

Julberättelsen är berättelsen om hur det är när dessa två verkligheter möts och något i oss och i våra liv blir helt. Budskapet är: allt är som det ska, och att tro, det är att våga lita på att det är så också här och nu, fast så mycket talar däremot.

Av oss behövs det som berättas om Maria: hon tar det till sig. Det behövs vårt begrundande, tilliten, att Guds verklighet faktiskt möter vår. Allt är som det ska. Vi är här, med det vi har och är. Gud är här, med oss, bland oss. Detta är julberättelsens budskap.  

Jan Fredriksson

Jan Fredriksson

Komminister