Foto: shutterstock.com

Månadens krönika

Välkommen till Månadens krönika.

På denna plats hittar du varje månad en ny krönika från någon skribent med anknytning till Svenska kyrkan i Skara stift. Tanken är att utan stora pretentioner ge tankar kring tillvaron i stort och smått.

   De åsikter som här framförs är skribenternas egna och behöver inte alltid vara stiftets officiella hållning.

......................................................

Vad har Bibeln för betydelse för dig?

När jag var ca 15 år var jag på ett kristet skidläger. Skidåkningen kombinerades med andakter och bibelstudium. En dag sa en av ledarna, helt enkelt:

-        Jag vill uppmuntra er att läsa Bibeln. Där finns många spännande berättelser att upptäcka.

Så enkelt. Det räckte för att jag skulle ge Bibeln en chans och börja läsa. Det gick långsamt, men jag läste.

Efter ett tag märkte jag att vissa meningar talade till mig, vilket ledde till att jag började stryka under dem.

Det finns sällan bara en anledning till att en människa blir kristen, så var det även i mitt fall. Dock bidrog bibelläsandet starkt till att min tro väcktes och stärktes. Och så har det fortsatt.

I mina enskilda andakter, där jag med varierande resultat provat olika andaktsböcker, återkommer jag ofta till att läsa ett Bibelstycke som utgångspunkt. När livet varit svart och jag känt mig sviken av Gud fann jag tröst i Jobs bok som ställer Gud mot väggen. Jag älskar bibelordet därför att det ger allt vad jag behöver som kristen människa; tröst, uppmuntran, tro, liv och hela tiden finns det nya bottnar att upptäcka. Allt sådant som visar att Guds ande verkar genom sitt ord.

När pandemin bröt ut så fick jag, precis som många andra tid över. Jag anmälde mig till en distanskurs om Luther.

Jag är inte särskilt förtjust i Luther, men har upptäckt att jag delar Luthers kärlek till Bibelordet. I sina idéer och i hela reformationen drevs han av sin kärlek till och tro på Bibelordet. Det får mig att fundera:
Hur ställer sig Svenska kyrkan till Bibelordet idag?

Mer än en gång har jag mötts av attityden (hos bl.a. präster) att det absolut inte är någon självklarhet att en präst läser Bibeln för personlig del. Och absolut inte hela Bibeln.

Varför är det inte självklart?

Att inte hysa samma kärlek till Bibelordet, just för att det är Guds ord, som Luther gjorde och samtidigt hävda sig vara en luthersk kyrka är ett problem. Det kan leda till att svenska kyrkan underminerar den grund hon står på.

Är Svenska kyrkan så präglad av vårt individualistiska samhälle och tänkande att det finns en rädsla för att ta offentliga ställningstaganden när det gäller tro? Frågor om huruvida Bibeln är Guds ord och till följd därav bör ha auktoritet – kan någon annan än den enskilda individen uttala sig om det?

Det händer ofta att vår kära kyrka står upp för svaga personer och grupper i samhället, och det är bra. Min fråga är: Står hon, står vi, för kärleken till Guds ord?

Kanske är det dags för en ny reformation?

Jag tror vi behöver bli nyförälsakde i Guds ord. Vi ska vara en kyrka som läser Bibelord i gudstjänsten, inte för att vi måste, utan för att vi inte kan låta bli.

Likaväl som vi ska vara uppmärksamma på vilka ord vi använder i genusfrågor och olika etniska sammanhang, lika viktigt är det att vara medveten om hur vi talar om Guds ord. Hur pratar vi om Bibeln för andra? Tar vi för givet att ingen orkar läsa Bibeln? Eller ens vill läsa Bibeln? Vill jag läsa Bibeln?

Vill du? Det finns många spännande berättelser att upptäcka.

Carina Tretow
Komminister Toarps församling