Jag fick ett mejl från en medlem i församlingen. Han ville tacka för att jag hjälpt honom genom en besvärlig tid i livet. Mannen skrev att våra samtal givit honom perspektiv att se på sin livssituation, han kunde se alternativ som inte fanns där förut. Vi möttes några gånger under en kortare tid. Det är stort och välsignat fint att få följa en människa en liten bit på vägen, att tala tillsammans om sådant som är tungt och svårt.
Under mina sjutton år som präst i Saltsjöbaden har jag fått möjligheten att möta många människor i samtal, både vuxna och barn och ungdomar. Ibland har det varit stödjande samtal, andra gånger själavårdssamtal och några gånger även biktsamtal*.
För den som kommer för att prata är det kanske första gången som han eller hon får chans att tala om det svåra som tynger på insidan. Då är det skönt att det finns någon som lyssnar utan att moralisera och att det man säger ”stannar i rummet”, det finns en tystnadsplikt som stärker tilliten i samtalet. Många gånger, när det man vill säga är sagt, så lättar det och det är ofta en befriande känsla.
I vår församling i Saltsjöbaden så erbjuder vi samtalsstöd till dig som behöver någon att prata med när livet kör ihop sig. Det kan vara med en präst, diakoniansvarig eller någon från församlingens volontärgrupp. Vi har också samarbete med Kyrkans familjerådgivning, som erbjuder parsamtal till dig som är medlem. För mig är dessa samtal, oavsett om det är enklare stödsamtal eller själavårdande samtal eller terapi, lite som att ta bilen till service en gång per år. Alla borde ta chansen att göra en årlig service av insidan. Kolla igenom lite hur man mår och hur man har det med insidan, med känslor och tankar.
I Bibeln står det på ett ställe: ”när jag teg försmäktade mina ben”. En väldigt bra bild för hur det känns när man inte får säga som det är, när man inte får tala med någon om det som är tungt och svårt. Känslan av att då mår hela kroppen dåligt.
Jag tror att det finns en läkande effekt att få prata med någon och säga hur man har det. I bönens samtal är det Gud som
lyssnar. I kyrkans samtalsrum eller sakristia** är samtalet
två människor emellan.
Alla dessa samtal är en del av kyrkans osynliga arbete. Det är bra och så ska det vara. Det ska vara tryggt och säkert att gå till kyrkan och prata om livets bekymmer. Du ska kunna lita på att det som sägs i samtalsrummet, det stannar där. Och precis som med mannen som mejlade sitt tack för samtalen, kan du också få nya perspektiv att se på din livssituation, upptäcka alternativ som inte fanns där förut.
Varför inte ta chansen och boka en service
för insidan?
*Bikt är en typ av själavård som alltid har funnits i den kristna kyrkan. Under biktsamtalet får du ta emot Guds förlåtelse och hjälp att förlåta dig själv. Ett biktsamtal kan följa en fast ordning, men behöver inte alltid göra det. I vissa fall kan ett själavårdande samtal leda till bikt och andra gånger använder prästen och den biktande sig av en biktordning. Det finns inga rätt eller fel. Du bestämmer vad som känns bäst för dig.
**Sakristia betyder ”heligt rum”. Det är det rummet där vi förbereder oss inför gudstjänst och som passar väl för både själavårdande samtal och bikt.