Påsken handlar om oss

–Jag lever väldigt mycket i kyrkoåret, som ju också är solåret. Det är symboliskt intressant med motpolerna när det är som mörkast och när det är som ljusast. På hösten, när naturen faller ihop och vissnar, tänker vi på döden. Då har vi alla dödas dag och alla helgons dag. Det är en stor och viktig högtid, när människorna går till gravarna för att tända ljus och på något sätt beveka döden. Man kommer ihåg anhöriga, men tänker också på sin egen död. När kristendomen kom lade man Jesu födelse vid midvinterblotet när vintern var som mörkast. Det gjorde man eftersom det finns en stark symbolik med att ljuset föds in i mörkret. På våren har vi motsatsen till mörkret. Då är döden bruten och istället bryter livet fram i en nästan kosmisk mening. Jag vill gärna sätta in påsken i årshjulet just på våren, där den har en särskild plats som det nya livets födelse, säger Lennart Koskinen.

Hur ska man kunna kommunicera påskensbudskap på ett relevant sätt i vår tid?
–För att möta människor som inte är så kyrksamma, behöver man möta dem på ett pedagogiskt sätt och knyta an till det som är allmänmänskligt, till exempel behovet av att fira ljuset som kommer och det nya livet. Det har vi varit dåliga på att koppla till påsken. Mycket av vår förkunnelse har handlat om vad som hände för 2000 år sedan, lidandets väg och alla de dramatiska och fantastiska händelserna. Men hur handlar det om mig? Den frågan har vi inte lyckats med. Det är därför jag ofta börjar med årshjulet och det allmänmänskliga. Min poäng är att eftersom Jesus uppstår varje påsk är påsken i presens och inte i imperfekt. Det finns förstås en historisk grund, men jag tror, att vi mycket mer behöver använda den historiska berättelsen och förflytta den in i nuet så att människor känner: Det handlar om mig. Wow!

Vad kan man göra för att de gamla berättelserna om påsken ska få liv här och nu? Ett exempel är de skärtorsdagsmåltider Lennart Koskinen aldrig missar. Här spelar symboliken med det vi äter en stor roll.
–Maten har i alla religioner en stark symbolisk laddning. Men vi har varit dåliga att knyta an till det. Varför äter vi egentligen fisk på långfredagen och lamm på påskdagen? Varför äter vi äggen? Jesus och lärjungarna var judar och de firade Pesach, den judiska påskhögtiden. Den måltiden hade sju ingredienser. Det var brödet, som var det allmänmänskliga, men också livets nödtorft. Det var vinet, som står för överflöd och glädje. Sedan fanns det bittra örter, som påminner om de 40 åren i öknen, gröna blad som är det skirande livet och hopp för framtiden. Det är så kallat murbruk, en blandning av rivet äpple, kanel och brödsmulor som påminner om slaveriet då man själv tvingades forma teglet man byggde pyramiderna med. Den gången var det lera, idag något mer tilltalande när man bygger sin nya framtid. Den viktigaste ingrediensen var ändå lammet, som påminde om räddningen ut ur Egypten. På Nya testamentets tid slaktades lammet i templet på påskafton som ett offer för folkets synder. Kopplingen är tydlig, men hur många ser det när man talar om Jesus och lammets blod? Sist men inte minst fanns ägget, som redan i den judiska traditionen är en symbol för det nya livet som spirar bakom det döda skalet. Ägget symboliserar även Jesu grav. Mycket tidigt i kristenheten började man måla äggen, till en början med kors. Man prydde Jesu grav.
–Det här är ett fantastiskt symboliskt arv, som människor kan knyta an till och förstå. Men det har nästan glömts bort i kyrkan.
–Jag har under alla år firat påskmåltid med konfirmander. När vi hade ett konfirmandläger ute på skärgårdsön Lökholmen, helstekte vi lamm på spett för att göra en stor grej av det. Så åt vi det vid påskmåltiden, läste texten om uttåget från Egypten och Jesu instiftande av nattvarden. Det appellerade till känslorna och inte bara till huvudet. Jag har kontakt med många av konfirmanderna och de säger att de alltid tänker på den påskmåltiden när de firar mässa.

Måltiden på skärtorsdagen följs av långfredag, påskafton och påskdagen. Vad kan församlingen göra med dessa tre dagar?
–Under långfredagen avstår jag gärna från att predika. Det räcker med musik, en textläsning och kanske en bön. Du kan lyssna till dina egna tankar med hjälp av musiken. På lördagen följer väntan och ångest, när vi stänger altartavlan och hänger för bilderna.
–Sedan kommer påsknatten med det nya livet som föds och jublet! Påskdagen borde framför allt handla om att visa glädje. Generellt gör vi alldeles för mycket traditionell högmässa på påskdagen. Jag tycker vi ska göra en fest av det på ett helt annat sätt. Det borde vara mycket roligare musik, kanske kan man knyta an till folkmusik. Vi har ingen påskdagsmässa i handboken, men det borde vara en jubelmässa. I stället för högtidlig musik borde vi ha gospel. Det är nästan ingen som har gospelmusik på påskdagen, men det är där den passar, säger Lennart Koskinen.