Att studera bibeln är en central uppgift i en församlings liv och arbete. En av alla viktiga frågor är ju denna: Vad betyder det att kyrkan kallar bibeln ”Den heliga skrift” när så många uppgifter i texterna är orimliga eller klart felaktiga? I vårt bibeltextseminarium försöker vi att på ett enkelt och jordnära sätt gå bortom de färdiga svaren och med hjälp av varandras erfarenheter och med teologins metoder och begrepp utforska och förstå mer av kyrkans och kristendomens centrala texter och vad dessa kan ha för betydelse för oss själva, församlingen och samhället.
Vi har enats om att inte ha något genomgående tema utan ta vår utgångpunkt i den gångna och den kommande söndagens texter, och utifrån dessa resonera om aktuella tankar, frågor och motiv.
Under den gångna terminen har vi främst begrundat och frågat oss hur vi skall tolka de bibliska texterna och vad de kan tänkas säga oss i vår livssituation.
Vi har t.ex. noterat hur varje tid har tolkat texterna utifrån sina egna modefrågor. 1600-talets härskare ville gärna associeras med den mäktige gud som med blixt, dunder och basunstötar stiger ned på Sinai berg och ger Mose och de gamla hebreerna deras lag och deras gudomliga uppdrag. På 1700-talet tolkar man bibelns budskap moraliskt och allegoriskt och under romantikens tidevarv ser vi tankar och strömningar som på sikt öppnade upp för de fromma och känslostyrda trostolkningarna och de karismatiska rörelser som ledde till nya kyrkor och nya samfund. På 1960-talet tolkade man Jesusgestalten utifrån både Flower-Power, Jesus som Superstar, Jesus som revolutionär och Jesus som pacifist.
Det har i alla tider funnits ett närsynt, samtidsprovinsiellt sätt att läsa bibelns texter. Men jag hävdar att vi måste sträva efter att såväl omfatta som omfamna båda perspektiven: både det partikulära: textens betydelse och inre mening för oss själva som individer och det generella: textens betydelse och funktion i gruppen, församlingen och samhället.
Det har varit naturligt för oss, som har minnet av Nathan Söderblom och hans liv, verk och teologi så påtagligt nära oss genom Uppenbarelsekyrkan, att låta oss inspireras av hans textstudier och deras resultat – som i förbluffande hög grad sammanfaller med Martin Luthers utveckling. Idag anser vi det som något självklart att vår kristna tro måste få såväl praktiska som politiska konsekvenser, det som Söderblom på sin tid formulerade i Kyrkornas Världsråds arbetsgren Life and Work. Men under 1900-talets första hälft såg kristna människor ofta med misstro på ämnet socialetik. De ”gammaltroende” eller ”bekännelsetrogna” som jag mötte under min studenttid betecknade Life and Work som ”avfall från Den Rätta Tron”.
Den målsättning jag formulerar är att fritt och förutsättningslöst studera bibelns texter eftersom det är en viktig del av den kristna församlingens liv.
Varma hälsningar och väl mött!
Claes-Otto Hammarlund
