Inom gamla Skaraborgs län löper mer än femtio mil pilgrimsleder som har status som europeiska kulturvägar. Lederna märks med S:t Olofskorset och leder mot Olof den Heliges grav i norska Trondheim. – Att vandra öppnar en naturupplevelse, det är härligt för alla att gå i skogen. En pilgrimsvandring har också ett andligt värde. Naturen gör något med oss. Det är även en inre vandring, det ska hända något på insidan, beskriver Mikael Kjell, präst i Sävare församling utanför Lidköping.
Han har dragit leder och vandrat i snart två decennier. Han är en del av den växande trenden med särskilda pilgrimsvandringar CASE Sociala och andliga värden sida vid sida med skogsbruk i Skara där lederna gärna dras kring medeltida besöksmål som kyrkor. Landskapet har brukats av människor i tusentals år där kulturspår – gamla och nya – skänker sammanhang.
Stiftsskogvaktare Fredrik Bergqvist i Skara stift berättar om allt från vandringsleder och elljusspår till mountainbike- och ridleder på den mark som kyrkan upplåter. Verksamheterna ställer särskilda krav på skogsskötseln: – När vi arbetar i omgivande skog undviker vi att köra på leden och väljer att korsa den för att minimera sträckan som skadas istället. Själva leden sköts av avtalsparten, som till exempel röjer sly, ser efter stolpar, skyltning och informationsmaterial eller tar hand om träd som har fallit över leden.
Prästlönetillgångarna i Skara stift upplåter marken och skriver avtal med den som vill ta hand om en led eller ett avsnitt. En vanlig avtalspart är en kommun, men det kan även vara en idrottsförening, en hembygdsförening eller en annan stark och lokalt förankrad aktör som i regel själv har tagit initiativ till att ta hand om en vandringsled. Avtalsparten betalar en mindre summa för nyttjanderätten, men ”det är inget vi tjänar pengar på”, säger Fredrik Bergqvist och påpekar att upplåtelsen innebär en viss hantering från markägarens sida.
– Vi ser positivt på att upplåta marken och använda våra fastigheter på andra sätt än skogsproduktion. Även om vi måste ta hänsyn som kostar oss pengar så vill vi främja sociala värden i skogen.
Det har förekommit att man har avstått från vissa skogliga skötselåtgärder eller skjutit upp dem, eftersom inte alla skogsbesökare förstår skogsbruket utan kan bli överraskade över landskapets förändring efter en slutavverkning.
– Särskilt om det är tätortsnära gör vi så. Vi tittar just nu på hyggesfria metoder. Det kommer, det känner vi. Certifieringarna som innebär att vi sätter av fem procent till naturvård kräver kanske i framtiden att ytterligare fem procent sköts med alternativa metoder, som hyggesfritt, säger Fredrik Bergqvist.