Håkan Simonsson prästvigdes 1997 och har sedan dess arbetat i de norra delarna av Stockholms stift. Han kommer närmast från Fresta församling.
– De senaste tretton åren har jag varit kyrkoherde, jag blev alltså herde som väldigt ung, säger Håkan, som nu hunnit bli 48 år och längtar tillbaka till prästens ursprungliga roll.
Håkan beskriver en längtan att få möta församlingsbor och att kunna ta sig tid till samtal.
– Kan vi se och tala om tro som ett sätt att vara människa, då kan vi hjälpas åt att förstå livet på ett djupare plan, säger han reflekterande.
Varför ville du arbeta i Össeby församling?
– I en liten församling som Össeby är, får man arbeta brett och vara beredd på att rycka in i olika sammanhang, säger Håkan som ser fram emot variationen.
Dop, vigslar och begravningar, själavårdande samtal och gudstjänster är något av allt Håkan nämner när han får önska vad tillvaron ska fyllas med.
– Även diakoni! Tänk att få identifiera vilka behov som finns just här, och sedan lägga lite extra krut på det, det skulle kännas bra, säger Håkan med en eftertänksam nick.
Till sist, hur gör du för att hitta balansen som präst i dagens samhälle?
– Jag är först människa, sedan kristen och därefter präst, säger Håkan. Människan Håkan tycker om sport och träning. Som kristen vill jag se livet alltmer som en fantastisk gåva, och som präst vill jag också vara människa och kristen!