Foto: Gust Hellsing

Tid att fasta - varför?

Nyhet Publicerad

2019-02-27. Från karneval till bot och bikt. Läs hela Patrick Petterson Rydstens artikel i senaste numret av AnnonsNytt här

Vi alla behöver pauser i livet och fastetiden är en gåva till oss i en allt mer stressad kultur. Fastetiden vill hjälpa oss att finna djupare och högre värden genom att under en tid leva i eftertanke.

Livets kontraster

Som du säkert vet kan kontrast handla om mörker el¬ler ljus, ont eller gott, kallt eller varmt. Många av oss känner att en solig vårdag efter en lång vinter är ett bra exempel på gott. Vi möter även kontraster i det egna livet. Till exempel ensamhet och gemenskap, motgång och framgång, sorg och glädje.
Våra liv levs inte i en kall stor rymd, utan är en del i Guds skapande och beskyddande händer. Många av oss tycker att Gud känns långt borta. Det kan bero på en känsla av ensamhet och tomhet, men också på att Gud känns stor. Vi förundras av att han är skapare av himmel och jord, av stort och smått.

Kyrkoåret

Vår kyrka lever efter sitt egna år - kyrkoåret. Det som Håkan Helleberg skrev om i förra numret av Annonsnytt. Under kyrkoåret får vi i bibeltexterna, som vi läser i kyrkan varje söndag, följa Jesu liv från födseln. Bibeln talar om Jesu liv när han berättar om Guds rike i ord och handling. Bibeln talar även om Jesu väg inför påsken till korset och döden.
Vidare berättas om Jesu uppståndelse på påskdagen och 40 dagar senare hans himmelsfärd. Som en del i kyrkoåret finns även med hur Jesus än idag är närva¬rande och aktiv i sin kyrka.

Karneval - vår semla

Kyrkan går nu in i tiden som kallas fastan. Innan fas¬tetiden finns det en tradition, att fira med karneval. Under en karneval fylls gatorna med en färgsprakande prakt av dansande människor som går i långa pa¬rader. Ordet karneval förekom första gången i medelti¬den. Ordet härstammar från latinets carnis, som betyder ”kött”.
Detta för våra tankar till inkarnationen. Inkarnationen innebär att Gud blivit människa alltså ”i köttet”. Karnevalen firas före fastan. Vi i Sverige är mer vana vid att äta semla, fastlagsbulle, eller som det också heter fettisdagsbulle. Fastlagsbulle innehåller ordet fastlag som betyder ”aftonen före fastan”. Troligen var tanken att äta upp sig och lägga på sig före fastan. Fastlagssöndagen är i år den 3 mars och fettisdagen den 5 mars.

Övergången till fasta

På Askonsdagen, i år den 6 mars, upphör ätandet och fastan träder in. Traditionellt var det vanligt att avstå från att äta kött under de 40 dagar som fastan pågick. En del av fastan är att avstå från något för att få mer tid eller pengar över till livets viktiga, alltså Gud och till våra medmänniskor.
Något som kan stjäla mycket av vår uppmärksamhet och tid idag är sociala medier. Kanske kan du avstå från sociala medier under fastan? Eller från något ätligt, utan att hälsan påverkas negativt? Men först och främst handlar inte fastan om vad man fastar ifrån, utan vad man fastar till.

Följa vägen mot korset

Fastans motiv är att följa Jesus väg mot försoningen på korset. Försoning känner vi igen utifrån att två parter återgår från att ha varit ovänner till att bli vänner igen. Människans bortvändhet från Guds vilja sedan Adam och Evas tid är något som gör sig gällande även idag i tankar, ord och handling.
Den ledde till att Kristus lät gå lydnadens och lidandets väg för vår skull. För att vår synd skulle förlåtas och att gemenskapen mellan oss och Gud skulle åter¬upprättas. Gemenskapen med Gud kommer till oss genom det heliga dopet och tron som båda ges av nåd (gratis) av Gud själv.
Allvarligt med inte tråkigt
Under kyrkoåret varierar sångens toner och därmed stämningen i gudstjänsten, ett större allvar gör sig påmint under fastan, inte för att det ska vara tråkigt i kyrkan, utan för att göra synligt det som Jesus gjorde för vår skull. Det kallar vi för ”Jesu Kristi lidandes historia”. Det kommer innan påskdagens stora glädje.

Bikten som gåva

Som kristna får vi leva i tron att vi blir fria och förlåtna. Genom att Jesus dog i vårt ställe på korset. Men trots det är synden alltid en del i det att vara människa. Det finns tre alternativ till syndernas förlåtelser. Vi kan i ensamhet söka oss i bön till Gud, eller i gudstjänsten. En annnan möjlighet är att prata med en präst, där kan du bikta dig. För var och en av oss är det en ovärderlig gåva. Vi kommer till den Gud som är full av förlåtelse och godhet. Han älskar oss och vill ha gemenskap med oss.

En välsignad fastetid

Patrik P Rydsten, präst på Orust

Han gick den svåra vägen. Han bar sitt eget kors. Han bad: ”Min Gud, förlåt dem.” Han led och dog på Golgata. Han gjorde det för oss, för alla och för oss.

Psalm 442 i Svenska Psalmboken.