Två person står framför en vägg som föreställer en skog.
Foto: Karolina Braun

Unga resurser på väg

Nyhet Publicerad Ändrad

Att ta första stegen ut i arbetslivet med kyrkan som trygg miljö: Det är något av syftet med praktikåret Ung Resurs. – Det är en möjlighet att få utbyta åsikter och idéer, jag skulle definitivt rekommendera praktikåret, menar Emilia från Tyskland.

Mycket har de gemensamt. Båda tog studenten i våras. Båda har detta läsår tagit nya kliv in i vuxenlivet och flyttat till en ny stad för att bli volontär i en församling. Men Emma Axelsson kommer från Örebro och Emilia Dietrich från Berlin i Tyskland.
– Jag kommer ihåg första träffen, du var den första jag pratade med och sen delade vi rum. Då visste vi inte att vi skulle komma till församlingar som var så nära varandra, berättar Emma, och blickar mot Emilia som instämmer.

Emma är placerad i Härlanda församling, medan Emilia är i Björkekärr. Det är också i Björkekärrs kyrka vi träffas denna onsdagseftermiddag. Det är sportlov, snön lyser ännu vit utanför fönstren och Kyrkans fritids i nedervåningen har öppet hela dagarna. Både Emilia och Emma är på fritids regelbundet och Emma brukar också vara på Sankt Pauli förskola – tacksamma uppgifter när mycket av kyrkans övriga verksamhet är stängd.
– I höstas när jag kom var mycket verksamhet igång i kyrkan och nu finns det ändå saker att göra, berättar Emilia. Just nu ska Björkekärrs kyrka renoveras och det finns mycket praktiska saker som behöver göras.
– Och jag hänger med vaktmästarna och är med på många inspelningar av gudstjänster. Och så har jag ju förskolan och fritids, menar Emma.
– Du får lära dig mycket om dig själv, om arbetslivet och om att bli vuxen. Det är en möjlighet att få utbyta åsikter och idéer – jag skulle definitivt rekommendera praktikåret, fortsätter Emilia.

Praktikåret kallas Ung resurs – en möjlighet att prova på yrkeslivet i kyrkan för den som är ung – och en resurs för församlingen som tar emot. Församlingen står för boende, fickpengar och handledning.
– I kyrkan i Örebro har det kommit volontärer varje år. Jag tyckte det skulle vara en kul grej att pröva själv. Men min plan efter gymnasiet var egentligen att först jobba och kanske göra detta efter några år. Men så kom corona, det var svårt att hitta jobb och det gick snabbare att göra en ansökan till Ung Resurs. Och så kom jag in! berättar Emma.
För Emilias del fann hon möjligheten genom Google:
– Jag ville vara volontär i kyrkan eftersom det är en sammanhang och en gemenskap där du vanligtvis får möta många nya människor. Jag har varit med i kyrkan sen jag var liten och jag har själv lett en matlagningsgrupp för ungdomar till exempel.

Ung Resurs - ett praktikår i Svenska kyrkan Foto: ungresurs.nu

Cirka 35 tyska ungdomar fick chansen att gå volontäråret i år, berättar hon. I år blev resmål som Kina, Indien och olika afrikanska länder självklart inställda. Emilias önskemål var England, Sverige eller Italien och så blev det alltså Sverige och Björkekärr – som tagit emot tyska volontärer i flera år. Ytterligare en volontär från Tyskland är i Tyska församlingen. I Tyska kyrkan brukar det vara cafékvällar för tyska ungdomar i Göteborg, men är nu som mycket annat inställda. Jag frågar Emma och Emilia vilka svårigheter pandemin har medfört – och om det finns något positivt.
– Det är svårare att träffa nya människor. Vanligtvis träffas vi volontärer i storgrupp och har sportaktiviteter och så vidare. Det har vi inte nu, vi träffas digitalt, och det är inte samma sak när gruppen inte känner varandra så bra. Men jag har kunnat ha bra kontakt med mina tyska vänner hemma genom Zoom. Och jag har haft tid att upptäcka naturen och staden, säger Emilia.
Emma håller med:
– Jag trodde att jag skulle sakna min gamla ungdomsgrupp mycket. Men eftersom digitala möten fått ett sådant uppsving har jag kunnat vara med dem på Zoom. Så det känns som att jag kunnat vara på två ställen samtidigt.
Det är nästan svårare att träffa dem när jag är hemma i Örebro!

Och så har de också varandra. De träffas på Fritids tre gånger i veckan och umgås också själva på fritiden. Jag undrar om praktikåret gett dem mersmak – om de kan tänka sig att jobba i kyrkan i framtiden?
– Jag tror inte att jag vill jobba i kyrkan på heltid, funderar Emma, men jag tycker det är väldigt intressant med teologi och kan tänka mig att fortsätta vara ideell i kyrkan. Närmast vill jag gå en bibelskola och jag vill också åka utomlands och missionera. Men jag kan också tänka mig att hitta ett jobb. Hur det går beror på corona!
Att få växa i en trygg miljö och ta första stegen i arbetslivet har varit det viktigaste med praktikåret för Emilia. Höstens utbildning är redan klar:
– Jag ska studera digital design på universitet i Heildelberg. Programmet kombinerar datakunskap med ekonomi och design. Det kan t.ex. handla om att designa ett mobilgränssnitt så att det blir användarvänligt - och det tilltalar mig!

---
Text: Karolina Braun
Artikeln är publicerad i tidningen Händer i Örgryte pastorat, nr 1 2021.