Doktorsavhandlingen ”När jag får vara ute på fältet dansar jag tango! En organisationsteologisk studie av konkurrerande logiker i kyrklig verksamhet” lades fram den 11 september 2020 vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi. Sex års arbete är över för Caroline Edlund, som till vardags är präst i Örebro pastorat och enhetschef för pastoratets individ- och familjerådgivning.
Och på sätt och vis är det en form av familjerådgivning – fast för kyrkan – som Caroline Edlund bidrar med i avhandlingen:
– Ja, så är det. Vi behöver inte se varandra som fiender för att vi tycker olika, vi kan lära oss mer om varför den andre gör på ett visst sätt och vi kan visa att vi vill leva tillsammans.
Ökat fokus på tydliga och smarta mål i kyrkan
Alltihop började med en fråga till Örebro pastorat från Åbo Akademi, om ett forskningssamarbete runt arbetsorganisationen Svenska kyrkan, dess mål och styrning. Både kyrkorådet och dåvarande kyrkoherde Ingemar Söderström ville att pastoratet skulle gå in i satsningen, som konkretiserades i Carolines tjänst.
– Jag valde inriktning utifrån mina egna erfarenheter. Jag började arbeta som präst 2003 och har under åren sett att det blivit ökat fokus på tydliga och smarta mål, på vikten av att redovisa sin tid och plötsligt räckte det inte längre med verksamhetsuppföljning i slutet av året. Det skulle vara kvartalsuppföljning också.
Hur blev det så? Vad i arbetet är egentligen mätbart och vilken roll spelar det mätbara i kyrkans värld? Det ville Caroline Edlund arbeta med i sin doktorsavhandling. I den, konstaterar hon att Svenska kyrkan rymmer en rad olika synsätt – eller logiker – i hur arbetet bör organiseras och utföras. Dels är Svenska kyrkan en organisation med gamla professioner och tusenåriga tillsynsstrukturer via biskop och stift. Dels finns en historia av att räknas till den offentliga sektorn genom rollen som statskyrka och samtidigt är Svenska kyrkan en av Sveriges största civilsamhällesorganisationer.
Vilka mål är rimliga?
Talar vi om ”kyrkotillhöriga” eller ”medlemmar”? Är vi en kyrka för alla eller framför allt för medlemmarna? Olika logiker har olika språk och synsätt. I studien koncentrerar sig Caroline Edlund på två logiker som har avgörande betydelse för arbetet med församlingsverksamhet: en verksamhetsnära logik och en målrationell logik.
– Nog behövs mål och ordning, det är inte det. Frågan är mer vilka mål som är rimliga och motiverande. Jag hoppas studien kan bidra till att lyfta konflikter från personnivå till logiknivå och att vi blir mer medvetna om att logikerna konkurrerar inom framför allt tre områden: synen på kunskap, synen på tid och synen på mål. Där behöver vi tänka till lite extra – och kanske komplettera med en bit ”familjerådgivning” ibland.
