Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Debattartikel: Sex förslag till partierna om biståndspolitiken

Erik Lysén, chef för Svenska kyrkans internationella arbete, skriver på altinget.se om sex biståndsutvecklingspolitiska förslag som han också har skickat till samtliga partiledare. Förslagen syftar till att både försvara och vidareutveckla Sveriges bistånd under nästa mandatperiod.

Sverige har under lång tid och med olika politiska majoriteter fört en ambitiös utvecklingspolitik som gör skillnad i världen. Global samverkan, mänskliga rättigheter, jämställdhet och klimat har prioriterats i utvecklingssamarbetet. Sveriges roll är viktigare än någonsin. De globala biståndsnivåerna stagnerar, och många länder låter sina nationella intressen styra utformningen av utvecklingssamarbetet.

Enligt övergångsbudgeten uppgår biståndsanslaget till en procent av Sveriges BNI 2019 och kommer därmed bli rekordstort. Svenska kyrkans internationella arbete utgör genom vårt samarbete med kyrkor och andra organisationer en del av Sveriges bistånd. Utifrån detta perspektiv deltar vi i det politiska samtal som hela tiden behöver granska, ifrågasätta och utveckla biståndet så att det ger så stor effekt som möjligt. Jag har idag skickat sex utvecklingspolitiska förslag till samtliga partiledare. De syftar till att både försvara och vidareutveckla Sveriges bistånd under nästa mandatperiod:

1. Stå fast vid principerna för ett effektivt och människorättsbaserat utvecklingssamarbete. Biståndet ska utformas så att det på bästa möjliga sätt bidrar till förbättrade villkor för människor i de länder vi samarbetar med. Stater och andra utvecklingsaktörer har enats om hur utvecklingssamarbete ska bedrivas för att kunna ge så bra resultat som möjligt. Det handlar bland annat om transparens, mänskliga rättigheter och att utvecklingssamarbetet ska utgå från mottagarländernas egna behov. Före valet sa alla riksdagspartier att de står bakom dessa principer.

Inom EU går utvecklingen tyvärr åt helt fel håll. I förslaget till ny budget är biståndet tydligt underordnat EU:s egna kortsiktiga intressen. Den nya regeringen behöver vara en stark röst för ett EU-bistånd som sätter mottagarländernas behov i centrum. Regeringen behöver samtidigt motstå alla försök att villkora Sveriges bistånd efter svenska intressen samt stå fast vid det svenska biståndsmålet på en procent.

2. Stärk och anpassa stödet till civilsamhällesorganisationer, inklusive religiösa aktörer, särskilt mot bakgrund av växande hot mot det demokratiska utrymmet. Civilsamhällesaktörer spelar en erkänt viktig roll i länders utveckling, men deras möjligheter att verka kringskärs alltmer. Sverige behöver vidareutveckla insatserna för att främja det demokratiska utrymmet och skydda människorättsförsvarare, däribland religiösa aktörer.

3. Vidareutveckla Sveriges starka stöd för jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Det behövs ett fortsatt starkt fokus på kvinnors rättigheter, representation och resurser, men arbetet kan stärkas ytterligare genom särskild fokusering på familjelagstiftning, normer och SRHR

4. Motverka politisering av det humanitära biståndet – målet får bara vara att rädda liv och lindra nöd. När behovet av humanitärt bistånd är större än någonsin måste Sverige hålla fast vid de humanitära principerna. Humanitärt bistånd ska hjälpa människor på plats, det får aldrig användas för att hålla dem på plats. Lev upp till löftena om att ge lokala humanitära aktörer tillgång till mer finansiering än de har idag.

5. Säkerställ kapacitet att styra och följa upp biståndet, oavsett om det är bilateralt eller multilateralt. Det multilaterala samarbetet behöver försvaras när politiken i många länder blir alltmer inåtvänd. Samtidigt behöver kapaciteten att styra och följa upp multilaterala insatser och resultat samt hålla de multilaterala organisationerna ansvariga säkerställas.

I riktigt fattiga länder och länder som drabbas hårt av klimatförändringar eller konflikter fortsätter bistånd vara helt nödvändigt.

Erik Lysén

6. Främja privata investeringar för hållbar utveckling, och garantera fortsatt bistånd där det behövs. För att de globala utvecklingsmålen ska kunna nås behöver biståndet kompletteras med privata investeringar. När bistånd kombineras med privata pengar måste öppenhet, respekt för mänskliga rättigheter och möjligheter till ansvarsutkrävande säkerställas.

Det svenska biståndet har funnits i över 50 år och har förändrats i takt med omvärlden. I många länder kommer biståndets betydelse att minska. I riktigt fattiga länder och länder som drabbas hårt av klimatförändringar eller konflikter fortsätter bistånd vara helt nödvändigt. Det gäller även länder i post-konflikt. Sveriges bistånd behövs i sådana sammanhang, och spelar också en viktig roll på specifika områden, som arbetet för mänskliga rättigheter, miljö och jämställdhet. Oavsett vilken regering som kommer att tillträda behöver den säkerställa ett fortsatt generöst, modigt och effektivt utvecklingssamarbete.

Erik Lysén, chef för Svenska kyrkans internationella arbete

Läs artikeln även på Altinget.se