.jpg?DoProcessing=&w=1680)
Stunder av förklaring kan vi få i livet ibland. Det är liksom att det går upp ett ljus över en situation eller en sak. Man ser det i ett nytt sken.
Jesus tog med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick upp på ett högt berg. Det var berget Tabor i Galileen. Jesus förvandlades. Hans ansikte sken som solen och hans kläder blev vita som ljus. Lärjungarna fick se att han samtalade med Mose och Elia. Ur ett moln som sänkte sig kom en röst som sade : ”Detta är min älskade son, han är min utvalde. Lyssna till honom”. Naturligtvis blev lärjungarna rädda. Det blir vi människor när vi möter Guds helighet.
När lärjungarna lyfte upp sina blickar såg de ingen utom Jesus.
När de gick ned från berget sade Jesus till dem: ”Berätta inte för någon det ni har sett förrän Människosonen har uppstått från de döda.”
Långt senare när Petrus skriver sitt andra brev skriver han såhär: ”Det var inte några skickligt hopdiktade sagor jag byggde på när jag för er förkunnade vår herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan jag hade med egna ögon sett honom i hans majestät.”
Den som har sett han vet. Eller hur?
På förklaringsberget bekräftar Gud vem Jesus är, Mose och Elia förkunnar att gamla testamentets löften går i uppfyllelse och lärjungarna bekänner honom som Messias.
Vem säger du att Jesus är?
Låt oss be: