Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Besöksadress: Sysslomansgatan 4, Uppsala Telefon: 018-16 95 00 E-post till Svenska kyrkan

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Niclas Blåder intervjuad

Niclas Blåder arbetar på kyrkokansliets forskningsenhet sedan 2008. Hans forskning rör bland annat ecklesiologi och olika former av kontextuell teologi. De senare projekten är bland annat en empirisk studie om barn och kyrkans undervisning samt en studie om vad det innebär att vara en luthersk kyrka med ett material hämtat från olika lutherska kyrkor världen över. Nu håller han på att starta upp ett teologiskt projekt om svårigheter och möjligheter med kyrkoråden.


Varför forskar man inom kyrkan?

-        Kort kan man säga att det är för att få relevant kunskap för att kunna vara kyrka på ett klokt sätt i dagens samhälle. Samhället förändras ständigt och i denna föränderlighet lever kyrkan. För att klara det behövs kunskap såväl om det som varit som det som är för att vi ska hitta rätt väg in i framtiden. 

Vad används forskningen till?

-        Det kan vara väldigt olika saker. Viss forskning görs för att bredda kunskapen på ett generellt plan och den stora nyttan av forskningen kanske inte blir synlig förrän längre fram i tiden. Men det allra mesta som görs på forskningsenheten är, vad vi kallar "kyrkorelevant forskning", det vill säga forskning som är användbar i församlingar eller som till exempel kan bli underlag i stiftens arbete, för kyrkostyrelsen eller biskopsmötet

Vem bestämmer vad ni forskar om?

-        Jag skulle vilja säga att det är den verklighet som kyrkan lever i som bestämmer vad vi forskar kring. Viljan är ju att belysa, problematisera och diskutera frågor som relaterar till kyrkan på olika sätt. Vi försöker på bästa sätt lyssna in och förstå det som händer i och kring kyrkan idag för att kunna hitta forskningsprojekt som gagnar kyrkan i framtiden.

Vilket forskningsområde arbetar du inom?

-        Systematisk teologi. Ibland försöker jag beskriva ämnet med att säga att det handlar om den kristna trons inre logik. Det skulle självklart också kunna handla om andra religioner och trossystem, men i mitt fall är den kristna tron det som står i centrum. Det låter kanske flummigt, men i praktiken handlar det ofta om väldigt centrala och viktiga frågor i den kristna tron och om hur vi kan förstå den kristna läran i dagens värld. Hur kan man till exempel förstå försoning, frälsning eller synd? Vad är en kristen människosyn och hur påverkar det vårt sätt att leva och vara kyrka?

Berätta om det projekt som avslutas?

-        Det handlar om vad det innebär att vara en luthersk kyrka idag. Svenska kyrkan är den största av 142 lutherska kyrkor inom Lutherska världsförbundet. Men dessa kyrkor är sinsemellan väldigt olika. Man firar gudstjänst på skilda sätt, man tänker olika i etiska frågor, man ser på samhället på olika sätt, ändå är vi alla lutheraner och vad är det då som håller ihop oss? Mitt projekt utgår från intervjuer i lutherska kyrkor i Brasilien, Indonesien, Madagaskar, Island och Costa Rica. Det visar hur de olika kyrkorna alla söker vara relevanta och autentiska i sina respektive miljöer och att man är det på en ofta outtalad och kanske också oreflekterad bas av luthersk teologi i form av det allmänna prästadömet, kallelsetanken, rättfärdiggörelselära osv.  En slutsats som knyter samman dessa kyrkor med varandra och kanske också knyter samman dem med Svenska kyrkan är att det ofta upplevs som svårt att på ett konstruktivt sätt låta den teologiska reflektionen påverka det praktiska arbetet och vice versa.

Berätta om det projekt som påbörjas?

-        Kyrkoråden är oerhört viktiga i Svenska kyrkan genom att bland annat besluta om ekonomi och inriktning. Samtidigt vet vi att organisationen av kyrkoråden - där förtroendemanna- och ämbetsmannalinjen samarbetar - skapar både möjligheter och svårigheter. Exempel som drar åt olika håll finns det många av inom Svenska kyrkan. Rent numerärt är kyrkoråden också väldigt många och de förtroendevalda inom Svenska kyrkan är ungefär lika många som inom kommuner, landsting och riksdag gemensamt. Dessutom är väldigt lite skrivet, rent generellt, om kyrkoråden. Allt detta tillsammans, menar jag, borgar för att en forskningsuppgift som rör kyrkoråd skulle kunna bli spännande men kanske också framförallt vara användbart och utvecklande  för församlingar och stift.

Hur länge har du forskat inom kyrkan?

-        Jag började arbeta på forskningsenheten för ungefär 7 år sedan. Innan dess skrev jag min doktorsavhandling och ännu tidigare arbetade jag som präst, först i Eskilstuna och sedan i Nyköping.

Vad är din drivkraft i arbetet?

-        Forskning, att söka ny kunskap för dess egen skull är alltid spännande och roligt, men jag tror att drivkraften för mig framförallt är att söka ny kunskap som gagnar Svenska kyrkan på ett konkret sätt. Under mina år som församlingspräst och genom att jag är en aktiv församlingsmedlem kommer jag ständigt i kontakt med saker som skulle kunna belysas och diskuteras för att hjälpa församlingar och Svenska kyrkan i stort framåt. Och det tycker jag är roligt och viktigt! Det innebär också att jag tycker att det är viktigt att det jag gör inte bara blir en bok som ställs i en hylla utan att det faktiskt också blir någonting som går att använda. Att åka runt i stift och på andra samlingar och presentera forskningen blir med andra ord en viktig uppgift som relaterar till den konkreta forskningsuppgiften.