Tacksägelse - Lovsång
Tacksägelsedagen i det svenska kyrkoåret motsvarar till en del Thanksgivingfirandet i USA. Ni som är väl förtrogna med det firandet vet hur betydelsefull den helgen i november är. Av alla liknande religiösa och kulturella firanden är det nordamerikanska, i Canada och USA, det mest utbredda. Från början var det en skördefest initierad av de från England via Nederländerna utvandrade/invandrande puritanerna.
Skeppet Mayflower tog dom till den amerikanska kontinenten och 1621 firade de för första gången denna skördefest. Med tiden kom kalkon och pumpapaj att dominera festmaten.
Det religiösa inslaget har nuförtiden tonats ned och Thanksgiving är framför allt ett fyradagars familjefirande eller en tacksägelse över att ha familj, vänner, hälsa och liv.
I Sverige har vi inte haft detta firande. Det är en fin tradition tycker jag och som idag firas av amerikaner i stort utan religiösa förtecken dvs alla kan vara med. Kanske något för oss i Sverige också…?
Det vi i Sverige tagit till oss är Thanksgiving Friday eller Black Friday (fredagen efter Thanksgiving som är en torsdag). Då är det handel och reavaror som står i centrum. En ganska sorglig utveckling.
Kanske säger det något om var fokus har hamnat för oss i den norra och västra delen av världen..
Detta år, präglat av covid19 pandemin, kanske kan stämma oss mer till eftertanke och tacksamhet över det vi har.
Familj, vänner och hälsa.
Tacksägelsesöndagen i Svenska kyrkan har sitt ursprung i samma typ av skördefest på hösten i oktober. Traditionen från bondesamhället – att tacka för skörden, och i kyrkorummet dekorera med det marken gett – har på många håll spelat ut sin roll, då vi mer och mer lever i stadsmiljöer. Däremot finns det all anledning att visa sin tacksamhet som beskrivits ovan.
Den gammaltestamentliga texten från Salomos Vishet visar att erfarenheten och medvetenheten om att mycket av det som omger oss är oss givet av nåd- gratis- var tidigt utbredd. Kanske mer av allmän erfarenhet än i vår tid då vi tar mycket för givet.
I texten räknar författaren upp allt från vår tankeförmåga, yrkesskicklighet och kunskap om naturens växlingar som gåvor från Gud. Människornas vetenskapliga upptäckter – vilket passar bra in i dessa dagar då Nobelprisen delas ut – är inget annat än upptäckter. De har väntat där på att upptäckas av människors vetenskapliga utveckling och ånyo kan vi konstatera att det inte ska finnas en konflikt mellan tro och vetande.
Som mänsklighet har vi undervisats av Visheten och genom den undervisningen fortsatt att upptäcka den förunderliga värld vi lever i och är en del av.
Kolosserbrevet är inne på samma linje.
Det finns all anledning för oss att tacka för den vishet vi fått av Gud genom Jesus. I alla fall om man har en tro. Annars kan man tacka ändå, utan att veta var man ska rikta sitt tack.
Vi kan låta vårt tack och lov stiga genom sången och bönerna.
I vårt Sverige är det i denna tid som hela skapelsen lovsjunger sin Skapare.
Färgprakten i naturen är enastående och man kan inte sluta förundras över hur sinnrikt allt är konstruerat.
Fågelsträcken på himlen vittnar om flytten till varmare breddgrader. En flytt med inre kompasser som sker varje år. När våren kommer väntar vi fåglarna åter. Och visst är det märkligt att svalorna som bott i vårt hus kommer tillbaka till samma bo nästa år efter en lång ”flygresa” från Afrika.
Vad kan vi annat än förundras över hur sinnrikt allt är skapat och ordnat.
På Tacksägelsedagen får vi anledning att tacka för detta och låta vår Lovsång ljuda.
Lukas berättar i evangelietexten att några ville tysta lovsången på Jesus tid. Han var dock förvissad om att det inte skulle gå. Hur ska man tysta en skapelse som sjunger lovsång?
Färgprakt, fågelflytt, ja han talade tom om att stenarna skulle komma att ropa om människorna tystades.
Mina tankar denna söndag går till alla de engagerade miljövänner som envetet påminner oss om att vi behöver värna vår miljö och till stora delar leva på ett mer miljövänligt sätt.
Med vetenskapen i ryggen behöver vi lyssna till den samstämmiga sången som både hyllar skapelsens skönhet och sjunger klagosång över människosläktets profitering på naturresurserna.
Tillsammans med stenarna kan vi ropa och sjunga och vända vårt sätt att leva till en mer hållbar livsstil. Kanske kan den pågående Covid 19 pandemin få de goda konsekvenserna för vår miljö som vi varit oförmögna att tillskapa. Det minskade resandet både inom landet och utomlands, livet begränsat till att levas i närmiljön, och en bättre hushållning med lokalproducerade matvaror.
Vi ber för och hoppas på vetenskapens framsteg med säkert vaccin och botemedel mot pandemin och samtidigt ber vi om att insikten av att den nedsaktade farten på de allt snabbare snurrande hjulen ska få oss att leva mer sunt.
Tack Gud för skapelsen, för familj och vänner och för lovsången som aldrig tystnar.
Amen.