Predikan: 6 december

Nyhet Publicerad

2 Advent. Lukas 21:25-36

GUDS RIKE ÄR NÄRA

”Advent är mörker och kyla.
På jorden är mörkt och kallt.
Man drömmer om fred och om vänskap.
Men bråkar och slåss överallt” (Sv Psalm 609:1)

I halva världen (där det är höst och vinter) är vi inne i  en mörk tid.  I Svenska kyrkans söndagstexter i advents- och jultid talas det om ljusets ankomst. Vi skulle kunna tänka att det är hoppet om en vår och sommar. Dom där tecknen Jesus pratar om som vi är bra på att se. Men kanske lika mycket  har det har att göra med dom villkor som vi människor lever under.

Tiderna förändras. 

Världen präglas av politisk oro. Många vill se en förändring i land efter land – i flera Afrikanska stater, USA, Belarus, Ukraina, Storbritannien, Israel/Palestina för att nämna några.

Människor är på flykt och krigen och motsättningarna fortsätter. Detta är inte så olik den tid då Jesus föddes.

Just nu har vi också den i vår tid värsta globala krisen - den pågående pandemin,  Covid-19. 

I den mörka oroliga tiden kommer hoppets budskap om ljusets ankomst. Då som nu. Tecken visar sig. Hoppets tecken.

Statsminister Stefan Löven sa inför 1 advent att vi tänder det första hoppets ljus som en förberedelse inför en jul som blir annorlunda. Så kan man tänka att det var inför den ”första julen” också.

Berättelsen om Jesus ger oss hopp om en bättre värld och ett slut på motsättningarna. Ett hopp om befrielse.

Nyckeln till detta är att vi tar till oss budskapet om att vi människor hör ihop och inte behöver vara rädda för varandra. Det är vad Jesus lär och lever. 

Jesus öppnar för en ny Gudsbild. En ny Gudsrelation som är mänskligare, närmare och enklare. 

Gud blir människa i Jesus och plötsligt är den så långt borta-varande-guden nära i ett litet barn. Vad finns att frukta i det? Värnlöst, naket, utsatt i ett stall.

Vi får en ny Gudsbild och ett nytt sätt att tänka i Jesu närhet. Gud blir den älskande föräldern, den som bryter samhällsmönster, det lilla barnet som själv blir flykting, och som kommer fattig ridande på en åsna.

”Advent är mörker och kyla.
Vi tänder ett ljus och ber. 
Förbarma dig Gud över jorden,
all nöd, all förtvivlan du ser” (Sv Psalm 609:2)

Jesus predikar ett kärlekens budskap där relationen oss människor emellan blir den viktiga.

Det är genom det sätt vi lever på som Gud uppenbaras. När vi försöker leva i respekt för varandra och som varandras medmänniskor uppfyller vi det som tidigare kallades lagen och profeterna. Jesus utmanar både hög och låg och visar på möjligheten att vara ljusets bärare. Var och en har ett ansvar. Var och en kan bidra. Det är också det budskap ledare världen över försöker mana oss till i denna Pandemins dagar- att ta vårt ansvar, att skydda oss själva och andra. Ingen är förmer än någon annan. Jesus vänder upp och ner på uppfattningar och försöker få oss att förstå att vi är älskade som vi är. Olikheter är en tillgång och till och med nödvändiga för att världen ska fungera. Det är ingenting vi behöver vara rädda för. 

Tänk om vi skulle våga tro att det är så. Att alla våra mänskliga försök att förstå vår tillvaro, i politiska och religiösa ideologier, bara är försök och att när de resulterar i förtryck av andra på grund av olikheter är de inte av godo. Det som stänger och låser för inte framåt. Det som öppnar ger hopp och framtidstro.

Det har gått många år sedan Jesus vandrade på jorden. Varför sker förändringen så långsamt?

Det kan tyckas så. Ändå har mycket skett och den utveckling som till och med du och jag fått uppleva under våra levnadsår är häpnadsväckande. Många i världen har fått det bättre och världen har kommit närmare genom teknikens utveckling. Att komma varandra närmare ökar förståelsen för varandra och minskar

rädslan för det annorlunda. Mycket av den goda utvecklingen kring mänskliga rättigheter och jämställdhetsfrågor har hämtat sin inspiration från Jesu budskap. I vår tid står miljön i fokus. Guds skapelse. Den måste vi värna. Och hejdandet av Covid-19  pandemin. Vi ber om effektiva vaccin inför året som kommer.

Låt oss inspireras av adventstiden och julens budskap. Låt det bli till ett hopp och något som vi genom våra liv hjälper till att uppfylla.

”Advent är väntan på Kristus:
Kom Herre kom hit i tid.
Och lär oss ta hand om varandra
och leva tillsammans i frid.” ( Sv Psalm 609:3)

Guds välsignelse och allt gott önskar jag dig.

/ Pether Ström Broman