Predikan: 25 april 2021

Nyhet Publicerad

4 S i Påsktiden 25/4 2021. 1:a  årg Johannes 16:16-22, Jesaja 54:7-10, Hebréerbrevet 13:12-16 Psalmer 198, 266b, 298

Vägen till livet

I dagens text från Johannesevangeliet får vi höra igen att Jesus närmaste vänner hade svårt att veta vad han menade. Så var det förra söndagen också när han pratade om sig själv som grinden in till fåren.

Det är en lättnad för oss att veta att vi är i gott sällskap när vi inte förstår eller tvivlar.

Som människor har vi en möjlighet att både se framåt, det vi kallar hopp och drömmar och att se bakåt, på det som varit vårt liv.

Det finns anledning att lära sig av misstag men också att det där med oro inför framtiden, som ännu inte kommit, kan vi lägga åt sidan för oron i sig förändrar inget, den gör bara saker värre.

Hoppet och drömmarna är det som kan ge oss kraft att möta också svårigheter i livet.

I Johannestexten idag vil Jesus förbereda sina lärjungar på svårigheter som ska möta dom. Han pratar om sin egen död och att han inte kommer att vara hos dom för alltid. Som vanligt använder Jesus bilder och liknelser för att det ska vara lättare att förstå och kanske ge lite hopp. Det som är svårt, smärtsamt, ledsamt ska vändas i något gott och glädjande.

Som när en kvinna föder barn, smärtsamt men något som går över och vänds i glädje.

Dagens rubrik är vägen till livet. Kanske tänker vi att det ska handla om vägen i livet. Men vägen i livet eller vägarna i livet går åt alla möjliga håll. Ibland har vi svårt att veta vart vägen ska ta oss eller om vi valt rätt väg i livet. Det är framförallt alla unga människors problematik. Vilka vägval ska jag göra? Vad är min innersta längtan?

Vilka begåvningar har jag? Vad är min innersta bestämmelse?

Jag tror nämligen att vi har en sådan var och en av oss. Något vi kanske söker hela livet, något vi kan blicka tillbaka på och kanske får en förklaring till när vi levt ett stycke liv. Något vi inte ser till att börja med men som blir förklarat när fler pusselbitar lagts till det vi kallar livet. Vägen till livet handlar nog om målet och meningen.

Ibland brukar vi säga att själva vägen är resans mål.

”alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet”

Ibland tänker vi att det handlar om sedan fast det alltid bör handla om nu. Sedan vet vi ingenting om…..

Alltför många skjuter upp till morgondagen, en morgondag som kanske aldrig kommer.

Därför när Jesus ibland pratar om himmelriket, som väl är en annan bild för livet, så pratar han både om nutid och framtid.

Himmelriket är mitt ibland er säger han. Himmelriket är som en skatt, en pärla, som ligger gömd i varje människas innersta. I hjärtats åker….

Att upptäcka alltmer av den skatten, både hos sig själv och hos andra människor, är en sammanfattning av att leva sitt liv och att redan under livets gång njuta det framtida himmelriket.

Framtiden och det livet vet vi ingenting om. Det kan vi bara hoppas på och drömma om. Det kan ge oss kraft till att njuta och leva livet som det är.

Ta vara på de dagar och år vi har och släppa lite av oron och bekymren inför framtiden. Inte så att vi blir slarviga och ignorant men att vi passar på att leva i nuet.

Alla vi människor är sammansatta av det arv vi fått och påverkade av den miljö vi vuxit upp i. Det ser olika ut för oss. Livet är inte rättvist och alla får inte samma möjligheter vare sig arv eller miljö.

Det kan göra oss ödmjuka och få oss att vara mer empatiska och förstående än vi kanske är. Jesus menade att lärjungarnas, och vi får räkna oss till den skaran, viktigaste uppgift vara att vara varandras tjänare och att världen, människorna, ska känna igen lärjungarna på den kärlek de visar varandra.

Vi har mycket att lära oss av det.

Vägen till livet går genom livet. Fyllt av både ont och gott, smärtsamt och lustfyllt, sorg och glädje. Vi behöver båda polerna det ljusa och det mörka. Ingen av oss kommer ifrån det, men vi behöver det för att rätt uppskatta det som gör livet gott.

Våra livserfarenheter blir till skatter i våra skattkistor. Blir det som vi kan leva av och dela med oss av till andra.

Där har vi våra drömmar, våra sanningar och det vi värdesätter i livet. Där finns också det som inte varit så bra, där finns vår längtan och spår av det vi kastad bort och gått vidare utan.

Det är detta som Jesus vi ge oss uppmuntran i dagens text.

När ni har det svårt, vet att det bir bättre och ingen ska få ta er glädje ifrån er! Det gäller också i pandemins tid!

AMEN