Friheten i Kristus
Det där med frihet är inte så enkelt. Jag tror att många av oss värderar frihet som en av de viktigaste egenskaperna för att leva ett gott liv.
Ingen av oss vill känna sig instängd. Alla vill vi ha och behöver vi känna rörelsefrihet. Det som gör det lätt att andas, lätt att leva. Lätt att möta livets villkor av mot- och framgångar. Det går bra om vi vet att bortom hörnet väntar något bra.
Vår tid och pandemin ger oss tydliga bevis för detta.
Vi har alla behövt ställa om vår tillvaro. Blivit begränsade i vår frihet att röra oss, välja arbetsplats, kunna gå i skolan, besöka vänner, resa till släkten, återvända till landet där vi bor.
Helt plötsligt har en hel värld fått göra en omställning av tillvaron. Framtiden ter sig oviss på många sätt. Inget vet vad den kommer att erbjuda i form av möjligheter. Vårt beroende av varandra, både som människor och länder, visar sig vara större än vi tidigare förstått.
Frihet. Något vi i den norra och västerländska delen av världen tagit för given blir något vi får kämpa och hitta nya former för.
Regler och restriktioner införs. Men på något begripligt sätt tillskapade för att skydda oss som kollektiv. Social distans - för vår egen skull och för andras. Stängda gränser i väntan på skydd i form av vaccin. Men hela tiden med oss människor i centrum och inte i första hand för ekonomins skull, som så ofta annars.
Friheten, begränsad och eftertraktad.
Jag tycker Jesus predikar om detta i dagens evangelieberättelse – om lagen som är till för människorna och inte tvärt om. Att vi ska följa regler och restriktioner för att det gynnar oss men också för att det är bra att dom finns med det syftet.
Tillbaka till tankar om friheten…..
Dom av oss som lever i fångenskap på olika sätt vet vad friheten är värd.
Dom av oss som brottas eller har brottats med ekonomiska bekymmer, med missbruk, med psykisk ohälsa för oss själva eller oss närstående vet vad ekonomisk utsatthet, beroende o sjukdom kan göra med oss. Vi blir fångar i en tillvaro som vi har svårt att se en utväg ur.
Vi som lever idag utgör inget undantag. Vi lever också under fångenskapens och frihetens möjliga villkor. Ingen av oss går fri. Vi kan alla drabbas…..
Visst finns det några komponenter som bidrar till framgång eller motgång, till känslan av fångenskap och frihet.
En är tillgång till ekonomiska medel. Till en ganska stor del kan det vara avgörande för upplevelsen av frihet och möjligheter. Särskilt för dom av oss som upplever bristerna och som längtar efter möjligheterna.
För en del av oss som har ekonomiska medel verkar det inte räcka som frihetskomponent. Många framgångsrika ekonomiskt oberoende människor går bort sig i livet. Blir bundna och inte alls fria. Inte alla, men påfallande många lever olyckliga liv. Och vi andra står förundrade….
För dom av oss som hamnar i missbruk blir upplevelsen densamma. Tomhetskänslan som infinner sig när man inte får tillgång till att bruka det som ger en frihetskänsla, när missbruket ska brytas eftersom det är en falsk frihet och i själva verket en fångenskap i det som missbrukas.
För dom av oss som hamnar i sjukdom blir längtan efter läkedom och frihet från sjukdomens begränsade tillvaro stark och törsten efter befrielse påtaglig.
I alla dessa tre fångenskaper; brist på pengar, missbruk och sjukdom finns en risk för medberoende. När vi befinner oss i närheten av det som begränsar friheten kan vi uppleva samma brist, samma längtan efter befrielse och nytt liv.
I evangelieberättelserna från Jesu tid och liv finns en längtan efter befrielse. Från tvång och romarnas ockupation men också från religiösa påbud.
Jesu mission var att befria, att frälsa, att predika och leda till frihet.
När Jesus mötte det motstånd som ville förminska frihet genom att hänvisa till stelbenta lagtexter, ställde han frågan om inte friheten från bojor måste gå före bokstavstrogen lagbundenhet. Vid hans ord skämdes motståndarna och folket gladdes över det underbara han gjorde, som det står i en annan av den här söndagens texter (Lukas 13:17)
Det han gjorde var att frälsa världen, dvs befria världen från dödens bojor och inge oss hopp om en annan tillvaro. En tillvaro vi kan erfara redan nu men också hopp om en annan efter detta livet.
Det är hans frihet vi lever av, dock icke skyddade genom livet för fattigdom, missbruk, sjukdom eller miljöförstöring, dom bekymren måste vi själva ta tag i, men vi har ett hopp om en befrielse i evigheten.
I dagens psaltarpsalm står det:
”Gud håller sina löften, kärleksfull i allt han gör. Herren stöder dem som vacklar, han rätar krökta ryggar.” (jfr SV Psalm 826)
I vår Svenska psalmboks 90:e psalm står det:
”Blott i det öppna har du en möjlighet. Låser du om dig kvävs och förtvinar du. Ut i det fria ska du med Herren gå. Kraften fullkomnas mitt i din svaghet då.”
”Leva i världen, omvänd till verklighet, vänd mot Guds framtid, följd av hans trofasthet. Mörkret du möter aldrig i ensamhet. Blott i det öppna ligger din möjlighet.”
Endast i det öppna sinnelaget, i tron på detta har vi vår befrielse. Trots våra svagheter och brister, alltid följda av hans trofasthet, vid vår sida, omvända till en annan verklighet.
Där finns vår möjlighet till frihet, en frihet för alla!
Vi ber för befrielse i världen. För befrielse av oss som är fångna på olika sätt. För de av oss som är rädda. Kom med framtidshopp och framtidstro. Gå med oss Gud. Stöd oss när vi vacklar och räta våra ryggar.
Amen.