Nådens gåvor
Vem är störst, vackrast, starkast och bäst?
Det verkar som om frågan är av evighet. Inte bara frågan utan också kampen att bli den där största, vackraste, starkaste och bäste.
I vår tid handlar det kanske om den rikaste eller mest framgångsrike också.
Eller flest vänner på Facebook eller flest likes eller följare på Instagram.
Många vill vara där och bli den som vinner.
Vinner ja. Vad är det man vinner? Människors beundran? Uppmärksamhet? Lycka?
Lukas berättar att Jesus ställer sig bredvid ett barn. Han ställer sig inte ovanför eller framför utan bredvid. Jämställt. Han pekar på barnet. ”Den som tar emot detta barn i mitt namn, han tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. Ty den som är minst av er alla, han är stor”.
Den första frasen upprepar vi präster varje gång ett barn döps. För att påminna oss om vad Jesus sa. Om vikten att ta emot barn och låta dom vara fullvärdiga medlemmar i församlingen, den världsvida församlingen, och tjäna som exempel för oss vuxna.
Jesus gör som så många andra gånger, han vänder upp och ner på våra mänskliga värderingar, vrider på handlingsmönstren. Han till och med bryter normer och går emot det som av majoriteten uppfattas vara rätt.
I Guds rike, som denna världen är en försmak av, råder andra värderingar. Och vill du vara med och sprida dom i tillvaron redan nu är du mer än välkommen.
Alla har något att bidra med, den minste som ska bli den störste och den sista som kommer först.
Barnen har ett naturligt uppdrag. Att vara sig själva. Att vara naturliga. Tyvärr lär dom ganska snabbt av med denna förmåga. Lär sig att anpassa sig. Lär sig det mönster som inte är naturligt.
”Min pappa är starkare än din. Min mamma är mycket bättre än din” Min syster är polis. Min bror är frisör”
Det gäller att visa upp sina föräldrar och syskon. Redan från sandlådeåldern.
Jesus pratar om att ta emot. Att möta varandra jämställt. Över åldersgränser. Över landsgränser. Över könsgränser och kulturella skillnader.
Paulus är inne på samma linje i episteltexten. De olika Andegåvorna kommer från samma Ande. Verksamheterna är olika men Gud är densamme.
Så behövs vi alla. I församlingen. I samhället.
Det är väl en himla välsignelse att vi är olika. Att vi intresserar oss för olika saker. Att vi är begåvade med olika talanger. Just det uttrycket härstammar från Bibeln. Begåvningarna är just gåvor från Anden/Gud och talanger kommer från mynt- och måttenheten talenter.
Du och jag har till uppgift att tjäna varandra med de begåvningar/talanger vi besitter.
Och störst är den som tjänar mest. Dvs inte pengar, utan tjänar andra mest.
När du och jag får bidra till ett större sammanhang mår vi också bra som människor.
När våra begåvningar tas i anspråk. ”Man trivs bäst där man behövs” – en slogan från Volontärrörelsen
Jesu lärjungaskara bestod inte av tolv exakt likadana människor. Dom var som vi alla - olika.
Deras olikheter blev tillsammans en tillgång. Och så är det i de flesta sammanhang.
Tänk på din syskonskara om ni är flera eller på en arbetsplats. Det är väl tur att vi är olika annars skulle det inte bli mycket gjort.
Söndagens budskap är att det är en välsignelse att det finns olika andens gåvor och att vi alla har det som vi är mer eller mindre bra på.
Styrkan sitter i när gåvorna får samverka. Det finns ingen inbördes rangordning som anger vilken gåva som är finast. Alla gåvorna behövs. Du behövs. Och duger.
Vetskapen och insikten om detta leder till att vi kan samverka för allas bästa.
Att var och en tar sitt ansvar och bidrar.
På samma sätt som det är viktigt att vi i den pågående pandemin tar vårt ansvar och hjälps åt att reda ut den kris vi befinner oss i. Både i USA och i Sverige är det avgörande att alla samverkar för att smittan ska begränsas och att vi alla ska klara oss ur den här krisen.
På vägen får vi på olika sätt hjälp av andra eller av samhällsinsatser att förhindra skadan som pandemin orsaker i världen som helhet.
Vi tackar Gud idag:
för våra olikheter och ber om hälsa och kraft åt de sjuka och svaga.
Gör oss uppmärksamma på det som vi kan bidra med och gör oss till redskap för ditt rikes utbredande. Hjälp oss att ta lärdom av varandra, vara ödmjuka för andras uppfattningar och se barnen som våra goda läromästare.
Amen.