Svår asylprocess för barn och unga

Varje år söker tusentals barn och familjer asyl i Sverige. Att fly och komma till Sverige medför stora förändringar för barn och unga. Allt från att förlora kamrater och släktingar, sitt hus och sina tillhörigheter till att börja en ny skola i ett nytt land.

Asylprocessen kan ofta upplevas som problematisk och svår att förstå för barnet. Oron och ovissheten kan sätta djupa spår. När uppehållstillståndet väl finns tar andra utmaningar vid: nu ska barnet komma in i det nya landet och samtidigt klara av att bearbeta allt det som varit.

Barnen och ungdomarnas behov glöms ibland bort. De kan få ta ett alltför stort ansvar i att bli stöd och tolkar till sina föräldrar samtidigt som de själva ofta saknar någon att prata med.

I det här läget finns Barn i väntan/Barn i start.

Det här är Biv/Bis

Barn i väntan/Barn i start (BIV/BIS) är en särskild metod för psykosocialt stöd för barn, unga och familjer i asylprocessen.  Kurserna, som bygger på ett pedagogiskt program, syftar till att:

• stärka de ungas självkänsla
• locka fram glädje och kreativitet
• stärka den ungas möjligheter att hantera sin situation

Genom BIV/BIS kan barnen och ungdomarna träffa andra som är i samma situation och tränas i att se att de är värdefulla som de är.

Verksamheterna, som vänder sig till åldrarna 7-20 år, bedrivs i mindre grupper som träffas en gång i veckan under 14 veckor.

Programmet också för föräldrar

Metoden omfattar också en gruppverksamhet för föräldrar som fokuserar på att stärka dem i sin roll som föräldrar och som individer. Verksamheten fungerar också som en mötesplats där föräldrar som fått uppehållstillstånd kan träffas, dela erfarenheter och få hjälp med praktiska saker de har svårigheter med på grund av till exempel bristande kunskaper i det svenska språket.

Samordnare för Barn i väntan/Barn i start

Jan G Persson, Linköpings domkyrkopastorat
Telefon: 070-2116862
E-post: jan.g.persson@svenskakyrkan.se

Mer om programmet BIV/BIS

Här finns barn i väntan/barn i start

Programmet har utvecklats av Svenska kyrkan och IM, Individuell människohjälp. Det finns på flera platser i landet och genomförs ofta i samarbete med kommunen.

Barn i väntan/Barn i start är en religiöst och politiskt obunden verksamhet.

I utvärderingen har metoden visat sig ge goda resultat för de barn och ungdomar som deltar. Läs en kort utvärdering av programmet Barn i start (PDF, 8 sidor, 391 kB)

Starta programmet i församling eller pastorat

Om du arbetar i en församling och är intresserad av att starta programmet hos dig behöver du gå en utbildning. Välkommen att kontakta Jan G Persson som är nationell samordnare (se ovan).

Samverkan med kommunerna

I många kommuner erbjuds BIV/BIS som en del av kommunens verksamhet för barn och ungdomar. Om du representerar en kommunal verksamhet som är intresserad av programmet är du välkommen att kontakta samordnaren Jan G Persson (se ovan).

Support migration på intranätet

Tjänsten Support Migration på Svenska kyrkans intranät finns tillgänglig för dig som har allmänna frågor om Svenska kyrkans arbete med flyktingar, migranter och integrationsfrågor.

Till support migration på Svenska kyrkans intranät

En bild av framtiden - BIV/BIS i praktiken

Hossein Rahimi och Saeed Rahmani är två ungdomar som deltar i Barn i väntan/Barn i start (Biv/Bis) i Vantörs församling. Idag får de i uppgift att rita sin framtid. Med tuschpennor och på stora ark växer framtidsbilderna fram.

Saeed Rahmani täcker hela pappret med en stor svensk flagga. Hossein Rahimi skriver ordet ”frisör” och ritar ett hus, två människor och en svensk flagga. I tur och ordning berättar de om sina bilder.

- Jag vill bli frisör. Jag vill börja med en liten salong och sen komma igång ordentligt. Det är svårt att lära sig språket, men jag försöker, säger Hossein.

- Om jag får stanna kan jag bygga ett hem här: skaffa mig en utbildning, jobba och leva. Jag vill bara ha det lugnt och bra. Jag vill leva som alla andra ungdomar, säger Saeed.

Växte upp i Iran

Hossein och Saeed är två av de unga afghaner som har kommit till Sverige den senaste tiden. De har växt upp i Iran, dit deras familjer flydde undan konflikt, förtryck och fattigdom i Afghanistan. I Iran levde de  som papperslösa och var tvungna att arbeta som barn. När tillvaron i Iran blev allt svårare, sökte sig pojkarna på egen hand till Europa.

- Ingen skulle fly om de inte måste. Flykten hit var en mardröm. Jag var hungrig och törstig. Människor dog runtomkring mig, säger Hossein.

I Afghanistan börjar mardrömmen igen

Hossein och Saeed har varit i Sverige i flera år och väntar på besked från Migrationsverket. De berättar om ett på ytan ordnat liv med familjehem, skola och fritidsaktiviteter. De trivs och har funnit sig tillrätta i Sverige och är tacksamma för allt stöd de har fått.

Men ovissheten och osäkerheten inför framtiden är gnagande. De hör om andra pojkar som inte får stanna i Sverige. Rädslan för att tvingas tillbaka till Afghanistan, ett land som de knappt känner eftersom de levt största delen av sina liv i Iran, är stor.

- När jag tänker på att resa tillbaka blir jag rädd. Jag skakar i hela kroppen. I Afghanistan dödas minst hundra personer varje dag. Hur ska jag klara det livet?

Om jag skickas tillbaka dit börjar mardrömmen igen, säger Hossein. 
- Det känns som att inget land i världen vill ta emot oss. Om vi tar oss till Iran så kommer de att skicka oss till kriget i Syrien. Allt jag vill är att få leva i fred, säger Saaed.