En bild av framtiden - BIV/BIS i praktiken
Hossein Rahimi och Saeed Rahmani är två ungdomar som deltar i Barn i väntan/Barn i start (Biv/Bis) i Vantörs församling. Idag får de i uppgift att rita sin framtid. Med tuschpennor och på stora ark växer framtidsbilderna fram.
Saeed Rahmani täcker hela pappret med en stor svensk flagga. Hossein Rahimi skriver ordet ”frisör” och ritar ett hus, två människor och en svensk flagga. I tur och ordning berättar de om sina bilder.
- Jag vill bli frisör. Jag vill börja med en liten salong och sen komma igång ordentligt. Det är svårt att lära sig språket, men jag försöker, säger Hossein.
- Om jag får stanna kan jag bygga ett hem här: skaffa mig en utbildning, jobba och leva. Jag vill bara ha det lugnt och bra. Jag vill leva som alla andra ungdomar, säger Saeed.
Växte upp i Iran
Hossein och Saeed är två av de unga afghaner som har kommit till Sverige den senaste tiden. De har växt upp i Iran, dit deras familjer flydde undan konflikt, förtryck och fattigdom i Afghanistan. I Iran levde de som papperslösa och var tvungna att arbeta som barn. När tillvaron i Iran blev allt svårare, sökte sig pojkarna på egen hand till Europa.
- Ingen skulle fly om de inte måste. Flykten hit var en mardröm. Jag var hungrig och törstig. Människor dog runtomkring mig, säger Hossein.
I Afghanistan börjar mardrömmen igen
Hossein och Saeed har varit i Sverige i flera år och väntar på besked från Migrationsverket. De berättar om ett på ytan ordnat liv med familjehem, skola och fritidsaktiviteter. De trivs och har funnit sig tillrätta i Sverige och är tacksamma för allt stöd de har fått.
Men ovissheten och osäkerheten inför framtiden är gnagande. De hör om andra pojkar som inte får stanna i Sverige. Rädslan för att tvingas tillbaka till Afghanistan, ett land som de knappt känner eftersom de levt största delen av sina liv i Iran, är stor.
- När jag tänker på att resa tillbaka blir jag rädd. Jag skakar i hela kroppen. I Afghanistan dödas minst hundra personer varje dag. Hur ska jag klara det livet?
Om jag skickas tillbaka dit börjar mardrömmen igen, säger Hossein.
- Det känns som att inget land i världen vill ta emot oss. Om vi tar oss till Iran så kommer de att skicka oss till kriget i Syrien. Allt jag vill är att få leva i fred, säger Saaed.