Jag var inte särskilt förtjust i just sådana godisar och hoppades varje gång att det var mamma som ansvarade för påfyllning av påskägg. För mamma tog det här med godis på allvar och visste vad vi tyckte bäst om.
När jag växte upp så längtade vi till påskafton, för då fick vi våra ägg och det blev äntligen lite roligare. Men det var en lång vecka innan dess. Jag och mina syskon tyckte att långfredag verkligen var en lång dag som aldrig tog slut. Det var inte mycket vi barn fick göra och på radion spelades det sorgmusik. På tv-n visades filmer eller serier med långa detaljerade scener ur Jesus liv med särskilt fokus på hans lidande och död. Det kanske ni känner igen?
Sedan hände det fantastiska när Jesus uppstod och livet kom tillbaka. Livet segrar över döden och något nytt börjar.
Det är konstigt att något som jag inte förstod mig på då, när jag var liten,
är det som jag verkligen uppskattar nu. Att få tid för stillhet, tystnad och inre eftertanke. Men också att få ge plats för glädje och hopp!
Att ägget är en symbol för liv, det tänkte jag inte på som liten.
Jag ville bara få mitt påskägg med en massa godis i!
Men visst är det passande när vi firar Jesus uppståndelse att tänka på ägget som livet. Genom det hårda skalet, som är en symbol för graven, bryter Jesus nya liv fram.
Vi får tro på en uppståndelse och en framtid tillsammans med Gud.
Det fina med ett tomt ägg är ju att man kan fylla det med vad som helst. Ett påskägg öppnar för tusen möjligheter, vi kan fylla det med liv, hopp och framtidstro och därför kan det tomma vara början på något nytt. Precis som den tomma graven…
Kristus är uppstånden, ja han är sannerligen uppstånden!
Med de orden önskar jag er en Glad Påsk och vill samtidigt önska er välkomna till gudstjänster och gemenskap.
Katja Lin
Din präst i Melbourne Australien