Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Märta Måås-Fjetterström bidrog till kyrkorummets förnyelse

Märta Måås-Fjetterström hade ett genuint engagemang för kyrkorummet. Inför arbetet med textilier för Västra Ingelstads församling 1939 satt hon hela tre dagar i kyrkan för att känna in rummet. Ett uttryck för en hängivenhet som gett ett bestående avtryck på många svenska kyrkorum.

Den som ser en bild av ett svenskt kyrkorum från tidigt 1900-tal kanske slås av en sak: den textila utsmyckningen är sparsam, ja påver. Men från 1920-talet och fram till 1970-talet skedde stora förändringar av våra kyrkorum. Det handlade dels om en estetisk förnyelse som ville ge plats för samtida konstnärliga uttryck. Dels om att öka bekvämligheten genom nya bänkinredningar, elinstallation och förbättrad belysning.

Men utvecklingen drevs också av en ny liturgisk medvetenhet, där koret och altaret betonades som kyrkorummets centrum. Det medförde ett behov av ny konstnärlig utsmyckning som framhävde dessa platser i kyrkorummet, såsom kormattor och altarförhängen.

En outforskad kulturskatt

Under flera decennier pågick en intensiv beställarverksamhet: av de cirka 2000 kormattor som i dag ägs av Svenska kyrkans församlingar är merparten tillkomna under denna tidsperiod. Det innebär att församlingarna äger ett veritabelt arkiv över 1900-talets textilhistoria – en modern kulturskatt som till stor del gått under konsthistorikernas radar.

Mitt i detta sammanhang står ett av svensk designhistorias stora namn, Märta Måås-Fjetterström. I svenska kyrkor finns i dag mer än 200 textilier som kan knytas till henne och den produktion som skett i hennes efterföljd genom företaget MMF AB, med ateljé i Båstad. Det handlar om altarförhängen och ett stort antal mattor, men också om predikstolskläden, bårtäcken och bonader. Merparten av textilierna finns i Lunds stift, det vill säga i Båstadateljéns närområde, men de finns representerade också i flera andra mellansvenska stift.

Ett bestående avtryck

Altarförhängena från främst 1930-talet har utformats under direkt ledning av Märta Måås-Fjetterström, medan mattorna oftast kommer från MMF AB. Många är formgivna av Barbro Nilsson, som blev konstnärlig ledare för Båstadateljén 1943, och som förvaltade och förnyade arvet från Märta Måås-Fjetterström.

Ett exempel på Märta Måås-Fjetterströms genuina engagemang för kyrkorummet kan hämtas från Västra Ingelstad i Skåne. Församlingen där förvärvade 1939 ett altarförhänge och en altarmatta. Det berättas hur hon inför gestaltningen satt tre hela dagar i kyrkan för att känna in rummet. Ett uttryck för en hängivenhet som gett ett bestående avtryck på många svenska kyrkorum.

Ett kvinnornas kulturarv

Vid sidan av Märta Måås-Fjetterström finns från den här perioden flera andra namn att lyfta fram. Ska ytterligare ett nämnas bör det bli Agda Österberg. Hon grundade sin ateljé Tre Bäckar i Varnhem 1933. Under hennes ledning producerades fram till 1977 textilier till ett stort antal kyrkor i Västsverige, skrudar, förhängen och mattor.

De namngivna arkitekter, byggmästare, träsnidare och målare som format det kyrkliga kulturarvet är nästan uteslutande män. Men i kyrkornas textila konst från 1900-talet finns kvinnlig dominans både i beställarkrets och bland utövare. Altarskrud och kormattor ger prägel åt 1900-talets kyrkorum, mer än vi kanske upptäcker vid ett hastigt besök.

I kyrkornas moderna historia har kvinnorna en självklar plats både innanför och utanför altarringen. Nästa gång du besöker en kyrka, titta inte bara uppåt. Se vad du kan upptäcka när du riktar blicken åt ett annat håll. Den utställningen pågår alltid i våra tillgängliga kyrkorum.

 

Märta Måås-Fjetterström

  • Född 1873 i Kimstads socken, Östergötland som dotter till kyrkoherden Rudolf Fjetterström och Hedvig Olivia Augusta, född Billsten.
  • Började som 17-åring studera vid Högre konstindustriella skolan i Stockholm, nuvarande konstfack.
  • Hade efter studierna tjänst som bland annat teckningslärarinna i Jönköping och Stockholm, lärare i konstslöjd vid Kulturhistoriska museet i Lund, föreståndare för Malmö hemslöjds magasin och för vävskolan i Vittsjö.
  • Etablerade sin vävateljé i Båstad 1919, med så småningom ett tjugotal anställda.
  • Fick sitt stora genombrott med en utställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1934, där bland andra Elsa Gullberg, Carl Malmsten och Svenskt Tenn deltog.
  • I dag representerad på bland annat Nationalmuseum i Stockholm, Röhsska museet i Göteborg, och Louvren i Paris.
  • Efter hennes död 1941 ombildades Märta Måås-Fjetterströms ateljé till ett aktiebolag, MMF AB, med syfte att förvalta och förnya hennes mönsterskatt. Bolaget är fortfarande verksamt.