Mariestads församling

Prata med oss

Kontakt

Mariestads församling Besöksadress: Nygatan 23, 54231 Mariestad Postadress: Box 2, 54221 Mariestad Telefon: +46(501)390500 E-post till Mariestads församling

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Fängelsekyrkan


”Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad religionsfrihet; frihet att ensam och tillsammans med andra utöva sin religion”
Regeringsformens grundläggande fri- och rättigheter kap.2
 
”Varje fånge skall i möjligaste mån tillåtas att tillfredställa sina behov av religiös, andligt och moraliskt liv genom deltagande i gudstjänster eller möten som anordnas inom anstalten och genom innehav av nödvändiga böcker eller publikationer.”
Europeisk fängelseregel
 
Andlig vård i kriminalvården
För att möta de intagnas behov av personliga samtal och vägledning i etiska och existentiella frågor engagerar kriminalvården kyrkliga företrädare. Det innebär att präster, pastorer och diakoner från olika kyrkor förordnas till Nämnden för Andlig Vård, NAV, som ska finnas på varje häkte och anstalt. Det finns ett avtal om detta mellan Kriminalvårdstyrelsen och Sveriges Kristna Råd, SKR. Genom detta får SKR i uppdrag att rekrytera och fortbilda fängelsepräster, -diakoner och -pastorer. Alla har tystnadsplikt som är avsedd att skapa fullt förtroende och trygghet för den enskilda själavården. Förutom alla enskilda samtal är vår uppgift att vid behov anordna gudstjänster och samtalsgrupper och allmänt sett genom vårt arbete utgöra ett stöd främst för de intagna med även för personal inom kriminalvården.
I Mariestad är kyrkorna representerade av diakon Karin Berg och prästerna Erika Ogenholt och Willem-Jan Fens vilka är förordnade i NAV.
 
Religionsfriheten
De som är intagna på häkte eller anstalt får inte ställas utanför de i Regeringsformen angivna grundläggande fri och rättigheterna. Därför har NAV till uppgift att även kontakta representanter från olika trossamfund som kan tillkallas då någon intagen önskar samtal med dem. NAV:s uppgift är alltså att se till att religionsfriheten upprätthålls och att vara ett forum inom kriminalvården för de frågor som rör livsåskådning, etik och religion.

 

Det personliga samtalet
Den främsta uppgiften inom den andliga vården är att vara tillgänglig för enskilda samtal med de intagna. Brottet, rättegången och frihetsberövandet innebär för de flesta att djupa livsfrågor förs upp till ytan. Familjerelationerna utsätts för stora påfrestningar och anstaltsmiljön aktualiserar många personliga problem för de intagna.
Genom att NAV- ledamöterna kommer utifrån, kan de med sina speciella erfarenheter ge intagna möjlighet att i kris- och stödsamtal ta upp och bearbeta både personliga och existentiella frågor. Denna möjlighet ges vid behov också till kriminalvårdens personal.
Behovet av samtal med någon som har tystnadsplikt är stor, och det ger den intagna en känsla av att inte vara bortglömd. På häktet har en hel del intagna restriktioner, vilket betyder att de inte kan få besök, inte kan skriva eller ringa fritt till anhöriga.

Gudstjänst och gemenskap
Den andliga vården ger de intagna möjlighet att efter eget val delta i gudstjänster och andakter. De ska också kunna få del av det egna samfundets sakrament eller motsvarande religionsutövning. Vi firar gudstjänst på anstalterna vid jul, påsk, allhelgona och vid några andra tillfällen. Om den intagne har möjlighet att ta del av gudstjänstlivet ute i samhället kan NAV-ledamöterna också medverka till detta. Förutom gudstjänster och konserter i kyrkan går vi ibland ut med några intagna på exempelvis fisketur, museibesök eller något annat lämpligt.
Den ekumeniska besöksgruppen kommer till anstalten Johannesberg en kväll varannan vecka under terminerna. En gång i veckan besöks också häktet. Församlingens musiker Eva Lindholm är knuten till fängelsekyrkan. Ibland sjunger någon av våra körer för och med de intagna.
 
Historik
Så länge kyrkan funnits har den haft en självklar anknytning till fängelserna. Präster och diakoner besökte fångarna och från klostren i Europa utgick ett socialt hjälparbete, där de fängslade gavs undervisning och rehabilitering. I vårt land var det reformationsprästen Olaus Petri på 1500-talet som med kraft vände sig mot dåtidens grymma behandling av dem som begått brottsliga handlingar.
I 1571 års kyrkoordning ges regler för andlig vård av fångar. Prästerna manades att besöka och trösta efter förmåga och särskilt ägna sig åt de dödsdömda genom att förbereda dem inför deras förestående dödsstund.
Från 1740-talet finns uppgifter om hur man inrättade kyrkorum och gav prästerna tjänsteåliggande vid den tidens fängelser och tukthus. De skulle hålla gudstjänster, samordna katekesförhör och hålla sig underrättade om fångarnas hälsotillstånd. Med cellfängelsernas införande i vårt land genom riksdagsbeslut 1840-41 fick vi särskilda fängelsepräster. Efter hand växte prästernas uppgifter inom fångvården, så att de inte endast var själasörjare, utan även bibliotekarier och kuratorer.
Efter drygt ett århundrade avskaffades cellstraffet genom den nya verkställighetslagen 1945. Systemet med fängelsepräster var då på avskrivning och på de öppna anstalterna anslogs endast ett årligt belopp för religionsvård. År 1952 gjordes en grundlig omorganisation av den andliga vården, då tillkom religionsvårdskommitéerna. I linje med religionsfrihetslagen 1951 skull de fria kristna samfunden och Svenska kyrkan arbeta på lika villkor. Kommittéerna bestod av en präst från Svenska kyrkan och en pastor från någon av frikyrkoförsamlingarna på orten. Tillsammans med styresmannen skulle de ansvara för anstaltens religionsvård. De skulle hålla gudstjänster och anordna föredrag och gruppsamtal i religiösa och etiska frågor. Ett riksdagsbeslut 1962 ombildade religionsvårdskomittéerna till nämnden för andlig vård, NAV, som skulle inrättas på samtliga anstalter och häkten. Det är denna organisation som gäller idag och under de senaste åren har kyrkorna strävat efter att förstärka verksamheten vid häkten och anstalter. NAV-ledamöterna har givetvis bättre möjligheter att regelbundet besöka de intagna och delta i verksamheten på anstalterna och i samband med permissioner. Arbetet med NAV och med besöksgrupper inom ramen för den frivilliga kontaktverksamheten har utvecklats ytterligare och samordnas nu av Sveriges Kristna Råd.