S:t Johannes kyrkas historia

S:t Johannes kyrkas byggnadshistoria

S:t Johannes kyrka byggdes åren 1903–1906 efter ritningar från år 1901. Byggmästare var Frans Andersson. Malmö stad växte och för att avlasta Petri och Pauli församlingar tillkom S:t Johannes kyrka. På grund av försening i arbetet invigdes kyrkan på Heliga Trefaldighets dag av biskop G Billing år 1907 istället för som planerat 1906.

Kyrka i jugendstil

Kyrkan, ritad av Axel Anderberg (1860-1937), är uppförd i jugendstil, typisk för sina mjuka, rundade former.  S:t Johannes kyrka är en av mycket få intakta jugendkyrkor i Sverige. Vid sidan om Engelbrektskyrkan i Stockholm, räknas den som ett av den svenska jugendtidens huvudverk.

S:t Johannes kyrka är byggd i rött tegel på granitsockel med ett glaserat tegeltak. Ett tjugotal olika naturstensorter ingår i kyrkans utsmyckning. Tornet står på norra sidan för att markera den nya tid som var på väg istället för på västra sidan som var det vanliga. 

Kyrkan byggdes som en basilika, en romansk byggnadsstil, med ett treskeppigt långhus med två kort korsarmar och ett kor i form av en femsidig halvbåge och absid i samma form. Mittskeppet är mycket brett i förhållande till sidoskeppen, som endast utgör smala gångar. Allt och alla ska få plats. Den är tänkt som Guds rymliga famn. I korsarmarna finns dopkapellet (norra) och Mariakapellet (södra) placerade. 

Rikt symbolspråk i kyrkan

Rosen och törnet symboler för Jesus 

S:t Johannes kyrka är rikt dekorerad både utvändigt och invändigt. Kyrkan kallas ofta för ”Rosornas kyrka”. Rosen och törnet är återkommande symboler, både utvändigt och invändigt. Här finns fler än tusen rosor, snidade i trä, huggna i sten och målade på väggarna. Rosen är en gammal symbol för Kristus. Legenden säger att en droppe blod föll på mossan under korset. Där växte upp en ros. Jesu fem sår på korset symboliseras av fem röda rosor. Rosen är också en symbol för kärleken och för tystnad och tystnadslöfte. Det som sagts under rosens insegel förs inte vidare. Träsniderierna utfördes av träbildhuggare Erik Sellberg, Gustaf Andersson, Emil Josefsson och Nils Sjölin under åren 1904-1906.    

Tolv änglar vaktar kyrkan

S:t Johannes kyrka är inte bara rosornas kyrka, utan kallas ofta också för Änglarnas kyrka. Änglarna återfinns både i väggmålningarna tillsammans med blom- och bladrankor och frukter i jugendstil och i träsniderier kring högaltaret.

Väggmålningarna på var sida av mittskeppet är gjorda av dekorationsmålare Johan Gullstrand på Antonssons målerifirma på 1920-talet. De är tänkta att symbolisera det paradisiska. Så såg det ut i skapelsens morgon. En bild av Edens trädgård. På höger sida syns tre änglar som symboliserar gudstjänsten: en fana som uppmuntrar till lovsång, händer som är knäppta i bön och palmkvisten som är en symbol för de troendes delaktighet i Jesu Kristi seger över döden. Palmkvisten kan också vara en symbol för fred. De tre änglarna till vänster symboliserar tro, hopp och kärlek. Tron är ett kors, hoppet ett ankare och kärleken rosor.

Framme vid altaret finns ytterligare fem änglar. De två yttersta vaktar porten till himmelriket. De bär svärd och spjut. De strider för Guds sak. De två änglarna vid sidan om firar gudstjänst i himlen. De bär bröd och vin. I mitten hittar vi en ängel som bär en fana där det står ”Helig, helig, helig”. Den tolfte ängeln sitter överst på altaret och stämmer in i lovsången.

Cirklar symboliserar treenigheten och ett invigt kyrkorum

I mittskeppet ser man vita cirklar. Det finns fyra på var sida. En ovanlig symbol i svenska kyrkor. Det är en keltisk triskele, en treenighetssymbol. 

Under änglarna framme i koret finns en cirkel med ett konsekrationskors. När en biskop inviger en kyrka kan han göra ett kors med vigvatten eller olja. Ibland fyller man i den symbolen med färg. Symbolen visar att kyrkan nu är invigd åt Gud och att man nu kan fira gudstjänst i detta rum.

Sevärdheter 

Se hur det ser ut inne i S:t Johannes kyrka med Google View 360

S:ta Maria kapell

S:ta Maria kapell ligger i kyrkans södra korsarm (framme till höger i kyrkan.)

Sidoaltare 

Sidoaltaret i S:ta Maria kapell är gjort 1958 av tandhuggen, grå kalksten. Altaret består av en slät skiva med sluttande sidor. De sluttande sidorna är tandhuggna liksom de tre stående stöd som altarskivan vilar på. Altaret skänktes av Fru Hanna Bååth (född Haraldsson).

Ikonmålning av jungfru Maria och Jesusbarnet

I Mariakapellet finns också en ikon av Maria med Jesusbarnet. Maria är gudsmodern och därmed allas moder. Vi är alla hennes barn. Rosen är en vanlig Mariasymbol.

Dopkapellet

Dopkapellet ligger i kyrkans norra korsarm (framme till vänster i kyrkan).

Dopfunt i sandsten

I dopkapellet står en åttakantig dopfunt i Bremersandsten tillverkad 1907 av bildhuggaren Christoffer Keppner från Malmö. Dopfunten är dekorerad med voluter (snäck- eller spiralformer), vågmönster och skulpterade rosor. I dopfunten ligger ett dopfat i driven mässing. I fatets botten syns en bild av Jesus dop. Runt fatets kant syns symbolerna för evangelisterna.

Dopbarnens glasänglar hänger i dopträdet

Intill dopfunten står dopträdet. Alla barn som döps i S:t Johannes kyrka får en glasängel i doppresent av kyrkan. Ängeln hängs upp i trädet och hänger där under det kommande året. I februari eller mars varje år bjuds döpta barn in till kyrkan för att hämta sin dopängel vid en särskild dopängelgudstjänst.

Ikonmålning av Jesus och Johannes

I dopkapellet finns också en ikon som föreställer Jesus med lärjungen Johannes. Jesus levde nära Gud, Johannes levde nära Jesus. Man kan tänka sig att Johannes fick vara med om och höra en del som de andra lärjungarna inte fick vara med om. Jesus tumme och ringfinger bildar ett tecken för välsignelse. I andra handen håller han ett bröd. Ikonen är målad av Anna Alm. 

I triumfbågen syns Luther, Petri och Mortensen

Triumfbågen i S:t Johannes kyrka är dekorerad med stora målningar föreställande Martin Luther (över predikstolen), Sveriges reformator Olaus Petri och Malmös reformator Claus Mortensen.  Bakom prästens plats i predikstolen finns en likadan ram som omgärdar Luther, Petri och Mortensen. Ramen symboliserar att det är prästerns uppgift att fortsätta förkunnelsen.

I triumfbågen syns också Guds öga, inskriptionen IHS (de tre första bokstäverna i Jesusnamnet på grekiska) och evangelisternas symboler:  Ängeln eller människan (Matteus), lejonet (Markus), örnen (Johannes) och tjuren (Lukas). 

Högaltare med geometriska mönster

Huvudaltaret, det så kallade högaltaret, tillverkades 1907 av grå Bremersandsten, bruten i Obernkircher utanför Hannover. Det är dekorerat med inläggningar av vit italiensk marmor och grågrön Kolmårdsmarmor. Inläggningarna bildar figurer av cirklar, halvcirklar, rektanglar och andra geometriska mönster.

Framför altaret står en altarring av ek med barriär i form i form av kolonetter i dorisk stil. Knäfallet är klätt med grön sammet.

Jesus vandrar på altaruppsatsen

Altaruppsatsen invigdes Allhelgonadagen 1909. Den är gjord av konstnären Harald Sörensen-Ringi (1872-1912) och tillverkad hos Malmö Snickerifabriks AB, Limhamn. Uppsatsen är utförd som ett tredelat altarskåp med målade relieftavlor i de tre fälten.

Den mittersta tavlan föreställer Jesus vandrande på en gata med bebyggelse i bakgrunden. Jesus är klädd i vitt med en röd mantel och är mycket framträdande i målningen. Vid hans sidor ses, stående och knäböjande, vuxna och barn klädda i mer dova färger. Mittscenen fortsätter ut i de mindre tavlorna på sidorna. Figurerna är realistiskt framställda, allt utfört i hög relief. Konstnärens familj stod som modell för en del av figurerna. Du ser hans hustru och två barn knäböja till vänster om Jesus. 

Altaruppsatsen är inramad av träsnidade rosor och blad. Under den mittersta tavlan finns följande inskription i guld: ”Han vandrade omkring och gjorde väl”.

Överst på uppsatsen sitter ett stort överstycke av snidat trä och texten ”Ära vare Gud i höjden”. Överstycket togs bort på 1960-talet, men sattes 2016 åter på plats.

Predikstolen

Predikstolen från 1907 är tillverkad av snidad ek och vilar på ett utsprång av sandsten, dekorerat med rosor och törnen. På predikstolen finns fem fält med sniderier utförda av skulptören Carl Andersson. Här framträder berättelser ur Jesus liv: Födelsen, Dopet, Predikan i templet, Getsemane samt Uppståndelsen. Till predikstolen leder en trappa av ek med genombrutet räcke i form av doriska kolonetter. Över predikstolen finns en åttakantig baldakin i ek med huggen dekor i form av bl a stjärnor och cirklar.  

Handmålade blyglasfönster

De höga fönstren i S:t Johannes kyrka är vackert smyckade med handmålade blyglasmålningar utförda av firman C. Albert Söderberg, Malmö. Så långt man har kunnat utröna är glasen tillverkade i Tyskland. Glasmålningarna föreställer rosenträd, vinrankor,  äppelträd och tistlar. Här återfinns också Guds öga. Ovanför läktarorgeln sitter ett stort, vackert rosettfönster som är belyst kvällstid.

Kyrkklockorna och tornuret

I kyrkans torn hänger tre klockor av malm bredvid varandra. Samtliga göts 1906 av M & O Ohlssons Klockgjuteri, Lübeck.

Storklockan

Storklockan, C1-klocka, hänger i mitten. Klockans fästen är utformade som keruber. Runt halsen har klockan följande inskription mellan goticerande bårder av bågar och blad: Kommen, ty allting är redo.

På ena sidan finns följande inskription:
Mäktigt skall min tunga ljuda över stad och slätt och sund. Ung och gammal vill jag bjuda till en stilla högtidsstund. Frid och hvila bjudes här. Kom du som betungad är i Guds öppna fadersarmar, än han sig förbarmar.

På den andra sidan står det:
Gjuten af M & O Ohlsson för Sankt Johannes kyrka i Malmö år 1906, då Oscar II var konung i Sverige, A. G.L Billig var biskop i Lunds stift samt prosten J.A.Ohlin, Dr. A.O. Dalin och H.P. Visell voro kyrkoherdar i Malmö och då Sankt Johannes under ledning af arkitekt A Anderberg uppfördes af byggmästare Frans Andersson och O. Knutsson. 

Mellanklockan

Mellanklockan, Diss1-klocka hänger i norr. På halsen har klockan följande inskription mellan två gotiserande bårder av bågar och blad:

Tacken Herren, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.

På ena sidan har klockan följande inskription:
År 1906, då Oscar II var konung i Sverige blev denna klocka gjuten till S:t Johannes kyrka i Malmö af M & O Ohlsson i Lübeck. 

Lillklockan

Lillklockan, F1-klocka, hänger i söder. På halsen har klockan följande inskription mellan två gotiserande bårder av bågar och blad:

Saliga äro de döde, som i Herranom dö.

På ena sidan har klockan följande inskription:

År 1906, då Oscar II var konung i Sverige blev denna klocka gjuten till S:t Johannes kyrka i Malmö af M & O Ohlsson i Lübeck. 

Följ med på en guidad tur i S:t Johannes kyrkas torn

Följ med på en guidad tur i Johanneskyrkans 60 meter höga torn. Se klockorna på närhåll när dom ringer och beundra både utsikten och dom fantastiska glasmålningarna.