Foto: Camilla Lindskog

”Visst är jag rädd ibland - men jag vore nog ännu mer rädd om jag inte bad”

Biskop Johan Tyrberg säger att han fascineras över hur många gudsmöten i Bibeln som sker på natten och funderar över hur det påverkar en människa att möta Gud när synsinnet är försvagat. I boken ”Natten ska vika” tar han upp ett par av dessa nattliga möten och behandlar även den själsliga natt som vi alla kan hamna i. Tyrberg landar i det hoppfulla budskapet om att vi kan räkna med att Gud alltid söker efter människan och längtar efter att möta oss.

”Kanske ska man vara försiktig med att be om man inte vill se bönens konsekvens?” skriver Johan Tyrberg i nya boken ”Natten ska vika”. Han säger att han menar att man kan be om vad som helst – men att Gud väljer hur svaret presenteras. Jag undrar om han vågar be med Jesu ord ”Men låt din vilja ske, inte min”?
– Ja, den bönen är ett sätt att lägga sig i Guds hand, att lita till att Guds vishet är större än min egen. Visst är jag rädd ibland men jag vore nog ännu mer rädd om jag inte bad den bönen. Det kan vara skrämmande men om man jämför det med att lägga sig själv i sin egen hand än i Guds hand så … allt handlar om vilken gudsbild vi har. Vi kan inte lura Gud genom att formulera våra böner med fina ord och omskrivningar, därför är det lika bra att be rakt upp och ner. Vi kan be om allt och vi behöver inte vara oroliga för att använda fel ord. Även det som är omoraliskt, som är mot Guds vilja, kan vi be om. Men vi bör tänka på konsekvenserna, för svaret vi får kan bli jobbigt. Gud kanske menar att det är något jag behöver jobba med och ger mig en utmaning?

Tyrberg anser att det är det bönen som gör att gudstron blir en livsstil istället för ett försanthållande eller ett filosofiskt tankesystem. En kritik som ibland förs fram mot troende är att bön används för att komma undan ansvar.
– Jag håller inte med om det. Bön kan vara ett sätt att få mig att ta ansvar och komma till insikt. Det behöver inte vara så att jag ber och sedan lämnar frågan, jag kan få tillbaka bollen av Gud och bli en del av Guds svar på min bön. Att ta ansvar är att bära fram ett ämne, ett ärende till Gud som att till exempel be för någon som är sjuk.

”Natten ska vika” är ett citat från kapitel nio i profeten Jesajas bok. Bibelversen läses varje julnatt och inleds med orden ”Men natten ska vika där ångest nu råder. /…/ Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram.”.
– Jag tycker att det är en spännande formulering. Gud är ljus och finns där. Och natten ska vika. Johannes av Korset beskriver Natten, eller Själens dunkla natt, som en metafor för tillståndet när vi inte ser Gud trots att vi lever nära Gud. Vi kan uppleva det som att Gud gömmer sitt ansikte, att Gud inte lyssnar.

– Med den här boken vill jag fördjupa mig i bönen och i hur det är att leva med Gud.

Biskop Johan Tyrberg

Ett av bokens kapitel handlar om Jesu natt och om Marias natt. Författaren säger att han själv också upplevt Natten flera gånger.
– Det som hjälpt mig igenom mina Nätter, och som kanske kan hjälpa den som befinner sig där nu, är att fortsätta söka Gud, läsa Bibeln, fira gudstjänst, söka sig till gemenskap med andra troende och kanske en professionell själasörjare. Att fortsätta sitt envisa sökande och att inte ge upp har fungerat för mig. Men det har också hänt att jag efter mycket kämpande gett upp – och då upptäckt Gud igen. Det svåraste är nästan att vi inte vet hur lång den aktuella Natten är. Att stå ut med det och härda ut. Ofta kommer tvivlet, på sig själv, på Gud, på den bild av Gud vi fått oss tilldelad, i Natten. Det är svårt men något som de flesta troende råkar ut för någon gång.

Något som kan kännas lite svårsmält är avsnittet där Tyrberg lyfter tanken på att Gud ibland gömmer sig för oss. Men han menar att det är ett faktum, att många människor upplevt det och att det även går att hitta i Bibelns texter.
– Det kan beskrivas på olika vis men berättelsen om Jakob är ett exempel på detta. Gud prövar oss på olika sätt – ibland genom att verka frånvarande. Prövningarna kan vara svåra för oss, men vi kan vara säkra på att vi aldrig blir prövade över vår förmåga. Vi kan förvänta oss att ett liv med Gud innehåller prövningar. Jag tror att det är ett sätt för Gud att hjälpa oss att växa. Genom vår andliga träning vinner Gud en närmare relation till oss – och vi till Gud. Vi kan lita till att Gud använder prövningar på bästa sätt – och vi kan ju alltid be att Gud är med oss i prövningen.

Redan i förordet ger sig författaren på en av de största frågor som många av oss brottas med när han skriver ”Meningen med livet är att leva som människa”. Han ger inget direkt svar till vad det är men säger att det handlar om att leva de liv vi fått och att bli de människor som Gud vill att vi ska vara.
– En stor utmaning i det är förstås att sträva efter att försöka förstå vem jag ska vara. Jag tror att vi kommer en bit på vägen genom att leva nära Gud, be, läsa Bibeln och dela tankar i gemenskap med andra. Det mesta handlar om att vi behöver leva i relation med Gud och varandra.

Johan Tyrberg menar att Gud ropar på människan. Exempel på det är att Jesus flera gånger sa ”Kom till mig” och att Gud undrade ”Människa, var är du?” när människan ätit av frukten de inte fick äta och därför gömde sig.
– Gud längtar och ropar fortfarande. Gud älskar oss, och den som älskar behöver den älskade. Vi bidrar med vår närvaro och vår existens och att vara de människor Gud vill att vi skulle vara. Jag tror inte Gud tycker om avståndet som uppstod vid syndafallet. Gud försöker överbrygga avståndet och vill ha med oss i den processen – inte bara lösa knuten genom att knäppa med fingrarna – även om det vore fullt möjligt. Jag förstår dem som tycker det är svårt att höra Gud. Så är det för oss alla ibland. Det pågår så mycket runtomkring oss och i oss att det kan vara svårt att lyssna in Gud mitt i allt buller och brus. Jag hoppas att min bok kan hjälpa människor till en djupare förståelse av Gud, i mognaden som kristen och att kanske höra Guds rop lite tydligare.

/Camilla Lindskog