Foto: Helena Jonsson

Visitationspredikan efter visitation i Karlskrona-Ronneby kontrakt

Ett sammandrag av biskop Johans visitationspredikan i Bräkne-Hoby kyrka på tacksägelsedagen den 14 oktober 2018

Det är Tacksägelsedagen, och temat är tacksamhet. Tacksamhet som kan komma ur upplevelsen av vad Gud gör, upplevelsen av vad människor gör omkring mig och upplevelsen av allt som fungerar. Jag hörde en gång en amerikansk folksångare fråga hur många som hört sånger om tåg och järnvägen genom USA. Det hade alla. Sedan frågade han hur många som hört sången om tåget som avgick i tid, kom fram i tid och inget oväntat hände. Ingen hade hört den. ”Nej”, sa han, ”den är inte skriven, för där finns inget att berätta.” Det som hela tiden sker och fungerar är det vi kan lyfta fram i tacksamhet.

Jag har denna vecka varit på visitation i Karlskrona-Ronneby kontrakt. Här finns mycket att känna tacksamhet över!

I Ronneby har pastoratet vuxit, och täcker nu ett område som tidigare var ett eget kontrakt. Här finns 13 kyrkor och en av dem har två Michelinstjärnor! Vi fick också lära oss att en biskopsvisitation kan ge resultat, även om det ibland tar tid. Vid en visitation på 1800-talet konstaterade biskopen att det fanns för få kyrkor. Därför invigdes tre nya – 1939! Mission är idag ett tema som genomsyrar allt. Man har även Blekinges största kyrkogårdsförvaltning, där man har hög kompetens inom allt från trädgårdsteknik till miljötänk.

I Nättraby kan man verkligen vara stolt över sin nyrenoverade kyrka! Man har lyckats förena modern design och medeltida arkitektur. Så kan kyrkan fortsätta leva in i framtiden. Här har man ett starkt fokus på barn- och ungdomsarbete, som resulterar i en hög konfirmationsstatistik.

Församlingen i Rödeby har devisen ”följ med och se” som riktmärke för mission. Man vill inte peka ut en väg, utan själv vandra den och visa vägen till Gudsgemenskap. Man har bra kontakt med skolan och har ett ungdomsarbete med glada unga ledare som kom och var med vid presentationen. Många konfirmander finns i verksamheten. Utmaningen är diakoni där man saknar en diakon.

I Fridlevstad är begreppen ”dopet, bordet och ordet” ledstjärnor. Det våra förfäder kallade nådemedlen, ordet och sakramenten. Därför har man gudstjänst på olika platser, inte bara i kyrkorna. Man samlas i studiegrupper för att lära mer om vår tro. Tonårsgrupperna samverkar bland annat med Rödeby, och här hörde vi medarbetare säga ”det är roligt att jobba här”.

Kungliga Karlskrona Amiralitetsförsamling är en församling som alla andra – fast annorlunda. Man arbetar i hela Sverige, till och med utomlands, och man är icke territoriell men bara i Karlskrona-Ronneby kontrakt. Man följer de militära enheterna, men man får bara tillhöra församlingen om man bor inom kontraktet. I församlingsinstruktionsarbetet har man en gedigen förberedelse för kris och katastrof som kanske andra kan lära av. I församlingen finns ett starkt engagemang med högt valdeltagande i kyrkovalet.

Karlskrona-Aspö pastorat har ett diakonalt arbete med allt från religionsdialog till bikt och sinnesromässa. Man samlar barngrupper med föräldrar på flera platser och bedriver både rytmik och själavård. I Fredrikskyrkan övar körer och det blir en självklarhet att medverka i gudstjänster. På Aspö sjunger över 10% av befolkningen i kör!

I Lyckå konstaterar en glad kyrkoherde att ”vi är alltid i kris!” och meddelar att han är stolt över sina medarbetare. Då börjar medarbetarlaget sjunga en sång om att vara engagerad i församlingen, en sång som det visar sig alla i rummet utom vi i visitationsteamet är med i – en flashmob. Ungdomar gick fram till mikrofonen och meddelade kallt att ”vi ska ta över världen”. Ett underbart budskap om glädje, gemenskap, kärlek och bön från en församling som är stolt över sin kyrkoherde.

I Ramdala möter vi Jämjö pastorat som vill vara kyrka på byn – och ha byn i kyrkan. Här samverkar man med skolan och har undervisning i alla klasser en gång per år. Så når man 100% av barnen. I Kristianopel har man en sommarkyrka med stort program. Barnen sjunger gospel i Soul Children och man arbetar med en församlingsafton med psalmers historia och teologi. En secondhand butik i byns centrum visar att man menar allvar.

Vi har också besökt flygbasen i Kallinge ,F17, Blekinge Tekniska Högskola och Residenset där vi talade om världsarvet örlogsstaden Karlskrona. Så kom vi i samtal om rekrytering, jämställdhet, hållbar utveckling, AI och ansvaret att förvalta det kulturarv vi har. En påminnelse om att Lunds stift har ett världsarv är nyttigt att få!

Tacksägelsedagen är det, och vi fördjupas i att vara tacksam. Vi fick höra evangelietexten om tio sjuka som blev friska, men bara en kom för att tacka. Jag tror alla kände glädje, men bara en tacksamhet. Tacksamheten kommer av att veta att det var någon som ville det och orsakade det. Den tacksamme förstod att Jesus gjorde honom frisk och denna insikt ledde till tacksamhet. Så kan vår insikt om Guds ingripande leda till detsamma. En tro på Gud som öppnar våra ögon så att vi ser vad Gud gör i vår mitt väcker vår tacksamhet. Så kan också vår tacksamhet öppna för upptäckten att Gud hela tiden räcker oss liv. Den Gud som är bortom vårt förstånd och som inte kan ses sätter sitt finger i vår mitt och lämnar ett fingeravtryck. Insikten om vad Gud gör ger oss en tacksamhet, och tacksamheten kan öppna ögonen för Guds fingeravtryck.