Bilden tagen på Danderyds kyrkogård
Foto: Jenny Sigeman /Ikon

Försvåra för tjuvar i kyrkor och på kyrkogårdar

Varje år sker ett antal stölder från kyrkogårdar och kyrkor runt om i landet. Allt från fräcka stölder i bemannade kyrkor till nattliga räder på kyrkogårdar rapporteras. Koppar är en av de mest stöldbegärliga metallerna eftersom den betingar ett högt kilopris. Det finns dock en del åtgärder man kan vidta för att försvåra för tjuvarna.

 

På kyrkogårdarna finner man metaller som brons, mässing och koppar. Det kan vara i form av beslag till dörrar och portar, stuprör, hängrännor och hela tak. Särskilt kopparn är stöldbegärlig eftersom den är lätt att smälta ner och sälja vidare.
- Kopparstölder har varit ett problem i åratal. Vi misstänker att den inte säljs vidare i Sverige utan förs vidare ut i Europa, troligen Östeuropa. Vi har tyvärr inga möjligheter att spåra den där. Det finns inget internationellt samarbete kring detta. Det är relativt enkelt att föra ut koppar i mindre skala ur landet, menar Heikki Ranta, stiftsantikvarie, Lunds stift.

Något som stärker teorin om att kopparn förs ut ur landet är att man sett en minskning av stölderna under pandemin, då det varit fler kontroller och svårare att ta sig över gränsen. Istället har man under den senaste tiden i Lunds stift uppmärksammat en hel del underliga stölder. Bland annat har billiga vattenkranar försvunnit.
- De kan vara gjorda i brons eller mässing men de är relativt billiga att köpa in, så stölderna kan mer betecknas som skadegörelse. Det kan ju leda till läckage och andra skador när vatten står och rinner, förklarar Heikki Ranta.

I Löderups församling stals dessutom urnor innehållande aska.
- Här har man verkligen gått över gränsen med alla mått mätt. Man kan ju undra vad tjuvarna ska ha urnorna till? De kan inte vara lätta att sälja. Det känns ju oerhört omoraliskt att ta den avlidnes aska med sig.

Belysning och rörelsedetektorer

Det sker oftare stölder på kyrkogårdarna än inne i kyrkorna. Enligt Heikki Ranta finns det vissa saker man kan göra för att försvåra för tjuvarna.
- Tjuvar vill agera i mörker, så belysning är bra, gärna belysning med rörelsedetektorer. Då syns det på långt håll om någon rör sig på kyrkogården. De stora kopparstölderna sker ofta från kyrkor som ligger lite avsides. Det kan vara en god idé att prata med folk som bor i närheten och be dem hålla ögonen öppna. För att sätta upp övervakningskameror krävs tillstånd från Länsstyrelsen, men om det är sista möjligheten för oss att undvika skadegörelse så är det något vi måste överväga, menar Heikki Ranta.

Inne i kyrkobyggnaderna finns ofta värdefulla föremål. Inte sällan har de ett kulturhistoriskt värde som gör dem oersättliga. Nu för tiden hålls många kyrkor låsta när de är obemannade, men det hjälper inte alltid.
- Tjuvar kan slå till mitt på dagen när kyrkan är öppen och det befinner sig folk där. Biskopskräklan i Lund försvann under sådana omständigheter för många år sedan. Ännu idag är det ingen som vet hur det gick till, berättar Heikki Ranta.

Till församlingar som håller sina kyrkor öppna och obemannade rekommenderar han att inte ha de dyraste föremålen framme. Dessa kan istället plockas fram vid förrättningar och andra bemannade tillfällen. En utförlig inventarieförteckning med noggranna beskrivningar och bilder är också något som gör det svårare för tjuvar när det gäller att sälja stöldgodset vidare.

Sacer - en möjlighet att få tillbaka stöldgods

I Svenska kyrkans nationella inventarieregister Sacer, kan alla församlingar registrera sina föremål. En av dem som jobbar med Sacer är Maria Trense, systemförvaltare på kyrkokansliet i Uppsala.
- Vi samarbetar med polisen via NOA (nationella operativa avdelningen). När de hittar ett föremål som ser ut att vara kyrkligt, på någon sälj- eller auktionssajt till exempel, så kontaktar de oss. Vi kan då göra sökningar i Sacer för att se om någon församling rapporterat föremålet stulet, förklarar Maria Trense.
- Cirka 75 procent av församlingarna i landet använder Sacer. Det är ett bra och lättanvänt register skapat med utgångspunkt av Kulturmiljölagens fjärde kapitel. Sacer är det viktigaste sättet vi på nationell nivå kan hjälpa till att återbörda stulna föremål.

När en församling får ett föremål stulet ska de förstås göra en polisanmälan, men de ska också gå in i Sacer och registrera föremålet som stulet.
- Det är mycket viktigt, för annars ser ju inte vi att föremålet är stulet när vi gör sökningar i registret. Tyvärr är det så att 75 procent av de stulna objekten i Sacer inte har någon bild. Och det är nästan nödvändigt om man ska ha en chans att någon gång få tillbaka föremålet. Många av objekten blev stulna innan de registrerades, därav avsaknad av bild, men då är det bra om man hör sig för i församlingen. Kanske har någon för länge sedan fått med föremålen på ett foto? Det är bättre med en bild där föremålen syns på håll eller är lite suddiga, än ingen bild alls, förtydligar Maria Trense.
Hon tipsar också om riksantikvarieämbetets söksajt Kulturmiljöbild, där bilder av många kyrkliga föremål finns.

Text: Charlotta Bäckström