Predikan vid återöppnandet av S:t Pauli kyrka i Malmö

Marie bebådelsedag 26 mars 2017

När en kyrka stängs för renovering är det en obehaglig känsla. Det är som om kyrkan börjar klä av sig. Man undrar vart man ska ta vägen om man skulle behöva hjälp med en begravning eller dop om man upplever att det är min kyrka. Går man in i en kyrka under renovering är den naken med sår och skavanker öppna på ett närmast obehagligt sätt. Därför är det en glädje när den nu är påklädd och såren är läkta så att vi åter kan komma in och ana helighet.

Den unga flickan Maria fick ett omöjligt uppdrag. Hon skulle med sin kropp göra Gud synlig i världen. Genom att bära och föda Jesus har hon burit Gud till människorna. När det stod klart för henne vad uppdraget innebar påpekade hon det omöjliga för ängeln. Svaret blev både bekräftande och en styrkedemonstration. En demonstration av Guds styrka. Genom att svara ”för Gud är inget omöjligt”, bekräftar ängeln att Maria har rätt i att det är omöjligt för henne. Samtidigt görs det tydligt att det är Guds kraft det handlar om. För Gud är inget omöjligt. Marias svar på det blev ett vittnesbörd om tro och tillit till Gud. Då säger hon sitt ”ja”, sitt ”Ja, men då så – om Gud är med ställer jag upp…”

Bilderna av Maria är många, och vi har dem ofta i kyrkorna. Ibland är det målningar och ibland skulpturer. Det man inte alltid tänker på är att varje kyrkobyggnad i sig själv kan sägas vara en bild av Maria. Jag återkommer till det.

Bilderna brukar framhäva en aspekt av Marias uppdrag. Ibland syns hon med Jesus i krubban. Ibland håller hon Jesus tätt intill sig för att visa ömhet. Utanför domkyrkan i Lund står en så kallad ”skyddsmantelmadonna”. Hon sveper sin mantel om människor som oroligt tittar ut i glipan framtill. Bilden anknyter till psaltarbilderna av Gud som en fågelmamma som breder ut sina vingar för att skydda ungarna. Maria tänks svepa sin mantel till skydd för människor i oro och fara. Hennes uppdrag är att göra Gud synlig.

När vi sitter i detta nyrenoverade tempel påminns vi om att kyrkans uppdrag är detsamma som Marias. Vi ska göra Gud synlig för människor, och vi ska svepa vår mantel till skydd mot oro och fara och visa att Gud är här. Vi ska bära Jesus Kristus till världen. Därför är varje kyrka en bild av Maria och av hennes uppdrag. Hennes tro ska avspeglas i kyrkans tro, i kyrkans tillit till Gud som alltid är närvarande. Alla som medverkat i denna renovering har blivit en del i Marias uppdra. De förtroendevalda som diskuterade sin fram till ett beslut, den ordförande som hade modet att slå klubban i bordet så att beslutet blev taget, de ingenjörer och planerare som med datorer och ritprogram visat det som ännu inte var, de hantverkare som med sina händer format och använt material och färg – alla har medverkat till att göra Gud synlig. Alla är vår tids Marior som bär Kristus till världen så att människor kan tro.

Nu kan S:t Pauli kyrka åter öppna sina portar som Maria sin mantel, som fågeln breder ut sina vingar till skydd och omsorg.

I tider av mörker får kyrkan påminna om den Gud som är ljuset och som ger ljus. Nu kan vi söka oss hit till gudstjänster och andakt. Vi får komma ihåg att Gud är nära vad som helst sker. Kyrkan förkunnar med Maria att även om döden tränger sig på ser vi ljus i Gud som blir synlig i vår värld.