Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Lunds stift Besöksadress: Kraftstorg 12 B, 22350 LUND Postadress: Box 32, 22100 LUND Telefon: +46(46)155500 E-post till Lunds stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

När det svåra händer - kyrkan och Räddningstjänsten samarbetar kring krisutbildning

Svenska kyrkan och Räddningstjänsten i Kristianstad samarbetar kring krisutbildning med ett gott resultat. ”Det är oerhört givande att få jobba förebyggande”, säger diakonerna Emma Strömberg och Marie Berg. ”Det bästa som hänt oss”, kontrar Per Arvidsson, brandförman.

Vi samlas på brandstationen i Degeberga. Runt bordet sitter fyra driftiga personer som sett hur samverkan mellan Räddningstjänsten och Svenska kyrkan gett goda resultat.

Per Arvidsson är brandförman och platschef för stationen, kollegan Johan Svensson är deltidsförman. Tillsammans har de lång erfarenhet och rutin av arbetet med mer än tjugo år inom branschen. Emma Strömberg och Marie Berg kommer från Svenska kyrkan. Emma är diakon i Bromölla pastorat sedan drygt tre år. Marie jobbar i Fjälkinge pastorat sedan fem år och är diakon sedan tio år.

Hur kommer det sig att ni strålade samman?

- Initiativet kom från räddningschefen i Kristianstads kommun, Andreas Bengtsson. Han funderade kring deltidsbrandmännens behov av fortbildning. Det är en väldigt blandad grupp med alltifrån lärare till snickare som rycker ut när det behövs.  Alla måste ju ha ett vanligt jobb vid sidan om, berättar Per Arvidsson, som även tjänstgör som förstelärare.

I kyrkan finns stor erfarenhet och kompetens när det gäller att möta människor i kris och sorg.   Räddningschefen i Kristianstad vände sig till Emma och Marie och frågade vad de utifrån sin yrkeskompetens som diakoner kunde bidra med. Hans fråga löd: Vad kan vi göra tillsammans?

Emma och Marie hade då nyligen gått en tre veckors heltidsutbildning i CCAM, Crisis Comprehension Adaptive Model, vid Vårsta kris- och traumacentrum. Utbildningen lyfter organisation, traumabearbetning och hur man kan ge stöd i efterförloppet. Grunden är att man lär sig metoder för att hjälpa människor i kris, men man arbetar också med sig själv. Försvarsmakten, Räddningsverket med flera deltar och ansvarig för utbildningen är Svenska kyrkans nationella krischef.

ÖKat antal akuta sjukvårdslarm

Efter samtal och förberedelser utformade och genomförde diakonerna Emma och Marie en kurs för räddningspersonal. Vad händer med oss när vi möter människor i kris, sjukdom, olyckor och död? Hur hanterar man reaktionerna från de inblandade och sig själv?

- Vi blev jätteglada när detta dök upp. Gubbarna tycker att det är det bästa som hänt. Behovet av påfyllnad av kunskap är stort. Vi har fått ett allt större ansvar under de senaste fem åren. Från att vara brandkår arbetar vi mer och mer som räddningstjänst, förklarar Per och fortsätter:

- Vi åker på många av de akuta sjukvårdslarmen i vårt områden. 55 procent av Degebergas totala antal utryckningar rör sig om sjukvårdslarm. Vi ska ta hand om sjuka eller döda människor och möta deras anhöriga. Hur hanterar vi det? förklarar Per Arvidsson och fortsätter: 

- Det mesta hamnar hos oss, till exempel hjärtstopp. Vi får fortlöpande sjukvårdsutbildning, vi gör det på delegering. Vid svåra fall har vi direktkontakt med ambulanspersonal via Rakel, ett system för sambandskommunikation.

Födelse och död - glädje och sorg

Kollegan Johan instämmer men kan inte låta bli att berätta en solskenshistoria.

- Häromsistens hade vi hand om en förlossning. Det var bråttom och närmsta ambulans hade inte hunnit fram. En stund senare kunde vi välkomna ett nytt barn till världen. Vi flög på små moln. Det var en förstföderska och det var ren lycka.

Oftast är det en helt annan typ av situationer som möter Räddningstjänstens personal när de kallas ut.

- Det är vi som gör den första dokumentationen och det tar hårt. Vi behöver redskap och förståelse för hur människor reagerar i svåra situationer. Till exempel har antalet äldre som dör hemma ökat.

Emma och Marie är diakoner men också utbildare.

- Det är en sorts mission att få synliggöra vårt yrke. Detta uppdrag vi gjort i samverkan med Räddningstjänsten är helt i linje med vår kallelse. Vi gör det i tjänsten och vi gör det för att vi tycker att det är viktigt, förklarar Marie.

- Både vi och Räddningstjänsten möter människor i kris. Vi känner ofta de vi träffar. Det kan göra det extra tufft, tillägger Emma.

Värdefullt stöd

När ambulans och polis lämnat är de anhöriga kvar. Då kan det för brandmännens del handla om att bistå med fakta, svara på frågor och vara konkret: Vad hände på platsen? Finns det någon vi ska kontakta?

Givande utbyte. Marie Berg, Per Arvidsson, Johan Svensson och Emma Strömberg deltar i ett samverkansprojekt mellan Räddningstjänsten och Svenska kyrkan. Bild: Maria Lundström

Emma och Marie har ibland varit ute på fältet och haft avlastande samtal med räddningstjänstens personal. Då  upplyser de om att de har sekretess.

Att kyrkan är med och tillför stöd och kompetens tycker Per och Johan är mycket värdefullt.

- Vi har bara positivt att säga om samarbetet med Svenska kyrkan. Räddningstjänsten och kyrkan är starka kort, två ess skulle man kunna säga.

Hur viktigt är det att samverka?

- Det är A och O. Vi kan ju inte allt själva, menar Johan.

Utbildningen Emma och Marie hållit för Räddningstjänsten har också inneburit nätverksbyggande. Dessa nätverk lever vidare också efter att projektet är slut.

- När vi till exempel varit i Åhus och utbildat Räddningstjänstens personal där har representanter från kyrkan samt andra organisationer i trakten bjudits in. Svenska kyrkan är större än det lokala. Räddningstjänsten finns också överallt och är gränslös.

Det finns även andra paralleller till kyrkans värld. Uppdraget som deltidsbrandman är ett kall. Dygnet om och året runt ska de finnas till hands. Mycket löses mycket i gruppen, man har ett rullande schema. Räddningstjänsten i Kristianstad kommun har ett stort område att ansvara för och för Degebergas del har man också ett samarbete med grannkommunerna Tomelilla, Simrishamn och Hörby att förhålla sig till. 

Vad är kraven för att bli deltidsbrandman?

- Ganska många. Du ska ha ett fast heltidsjobb och bo bara fem minuter bort från stationen. Du måste vara frisk, med god kondition och ha lastbilskörkort. Vi är femton män. Tyvärr har vi inga kvinnor som har uppdraget i nuläge. Vi gör vårt bästa för att rekrytera, klargör Per.

Varför brinner ni för detta?

- Det är spännande och meningsfullt. Blåljus och adrenalin är väl det som drar i början, men sedan handlar det om att ha ett genuint människointresse. Faktum är att vi jobbar minst 125 procent. Det blir ett sätt att leva. Vi är som en familj, förklarar Johan och Per.

- Vi får se och uppleva så mycket svårt. När det går väl gläds man. Då är det underbart, flikar Johan in.

Marie känner igen sig.

- Som diakoner möter vi människor i livets med- och motgångar, vi delar både glädje och sorg.

- Alla professioner behövs när svåra olyckor inträffar. Det känns gott att vi har kunnat rusta er, tycker Emma.

- Ju mer vi lär oss om hjärnan och hur den styr oss, ju mer kan vi förstå och veta vad som är rätt. Hjärnan är både vår hjälpare och stjälpare, säger Marie.

- Ju mer kunskap vi har desto bättre. Alla kan drabbas av en kris. Är vi förberedda kan vi klara kriser bättre, fyller Emma i.

Större förståelse

- Den här utbildningen är inte bara användbar i mitt arbete som brandman utan jag har glädje av kunskapen allmänt i livet, när jag missar ett flyg till exempel. Jag har fått större förståelse för vad som händer i hjärnan, hur folk beter sig och hur man kan hantera sina reaktioner.  

Nya fakta är att inte alla blir traumatiserade när en olycka händer.

- Det har skett ett paradigmskifte när det gäller kristänk. Människor reagerar och hanterar kris olika. Om hundra personer är med om samma sak så självläker de flesta om de får ett lugnt omhändertagande kompletterat av eventuella stödsamtal, konstaterar Emma.

Vad är en krisreaktion och vad är trauma? En krisreaktion är normalt, det är inget sjukdomstillstånd. Efter en tid har de flesta gått vidare.

Vad händer framöver?

- Vi får se vart detta tar vägen. Vi har genomgående fått mycket positiva reaktioner. Det finns olika önskemål. Nu ska kris- och katastrofplaner rullas ut i stiftet. Kanske kan vi göra fler insatser i samband med det, i mån av tid och möjlighet, säger Emma.

- Behovet av samverkan och av att nätverka är stort. Det är ju samma människor vi träffar, oavsett om vi är engagerade i kyrkan eller i Räddningstjänsten, summerar Marie.

Maria Lundström

Fotnot. Räddningstjänst är enligt Lagen om skydd mot olyckor ett samlingsbegrepp för de räddningsinsatser som stat eller kommun ska svara för vid olyckor eller överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Källa Wikipedia.

FAKTA

Samverkansprojektet mellan Räddningstjänsten och Svenska kyrkan började våren 2017. De sista utbildningarna 2018 gavs i februari. Det har rört sig om tio tillfällen med två timmars pass. Under 2019 blir det en ny omgång utbildningar för heltidsanställda brandmän kompletterat med en fortsättningskurs för brandförmän i avlastande samtal.

Emma Strömberg och Marie Berg har inom ramen för projektet besökt skolor, förskolor, mött krisgruppen på Kristianstad Airport och medverkat på en upptaktsdag i Hässleholm ”Att resa sig starkare”, om hur man kan ge psykosocialt stöd till flyktingar.

Under våren 2018 har Emma Ströberg och Marie Berg dessutom medverkat på ett kontraktskonvent i Rinkaby och en kontraktsträff i Kiaby för de i kontraktet som arbetar med barn- och ungdomsverksamhet.

Projektrapport på gång. Emma Strömberg och Marie Berg sammanställer nu en projektrapport för att och utvärdera det projekt som de genomfört under 2017-2018.

- Det är viktigt att vi är professionella i vår yrkesutövning. Att vi vet vad vi gör, varför vi gör det och på vilka grunder. Att göra en tydlig rapport med bakgrund, syfte, genomförande och utvärdering hjälper oss att titta på projektet utifrån de parametrarna.

En ny krisplan för Lunds stift antogs av stiftsstyrelsen i december 2017. När det gäller den kyrkliga beredskapen bygger det på principerna ansvar, närhet och likhet. Det innebär att en kris, så långt möjligt, hanteras utifrån ordinarie ansvarsförhållanden, där den uppstått.
Via intranätet, på sidan krisberedskap, kan du ladda ner krisplanen. 

Stiftets roll gentemot församlingarna är samordnande, stödjande och främjande. Ansvarig för frågorna är stiftskonsulent Eva Wulff, eva.wulff@svenskakyrkan.se samt stiftsjurist Charlotta Croner, charlotta.croner@svenskakyrkan.se.

Under 2019 kommer stiftskansliet att anordna utbildningar i kris och beredskap. Håll utkik efter mer information i Lunds stifts nyhetsbrev.

 

 

 

 

Bild: Maria Lundström
Kommentera: