Sedan några månader är det Dag Åkesson som har ansvaret för skogsförvaltningen i Lunds stift - för såväl personal som arbetsmiljöfrågor. Dag är nytillträdd som skogsförvaltare och har tagit över efter Tryggve Persson som gått i pension efter trettio år i stiftets tjänst.
Teamet runt Dag består av Roger Nordström, som började arbeta för prästlönetillgångarna 1983, Christian Jönsson, anställd sedan 1989, Peter Folkesson, 2004 och Robin Andersson 2012. När vi ses har Robin förhinder.
Tryggve Persson gör alltjämt inhopp som konsult. Tidigare var det han som stod för det operativa i Blekinge medan Dag tog hand om Skåne. Numera hinner inte Dag ut i skog och mark på samma sätt.
- Vi hade mer öga mot öga kontakt tidigare innan Dag blev skogsförvaltare men vi hörs flera gånger per vecka, förklarar Roger Nordström.
Dags utgångspunkt är det kontor som Lunds stifts prästlönetillgångar har i Hässleholm.
Hur känns det att dyka ner mer i pappren?
- Det är roligt. I våras var det elva år sedan jag började arbeta på förvaltningen tillsammans med Tryggve. Det känns bra att ta det här steget som innebär ett kliv uppåt. En anledning till att jag och min kollegor varit på samma arbetsplats i så många år är att vi trivs, konstaterar Dag.
Det nickas instämmande över kaffekopparna. Christian Jönssontar till orda:
- Det är sällsynt att hitta ett sådant här jobb. Det är väldigt skiftande från dag till dag och rikt på variation. Kyrkan har ett brett ägande. Det finns en kontinuitet. I övrigt i Skåne och Blekinge rör det sig mest om små markägare vilket innebär mer enformiga arbetsuppgifter.
Synligt resultat
- Det handlar om långsiktig förvaltning med tydliga mål. Vi ska göra det bästa av tillgångarna. Vi ser resultatet av det vi gör. Vi är proffs på att hugga ner träd och sätta plantor men ändå lär vi oss hela tiden nytt. Det står aldrig stilla, det händer ständigt nya saker i skogsvärlden, berättar Dag.
Det gäller att bevaka vad som sker och hålla sig à jour med nyheter men basuppdraget handlar om avverkning, röjning, plantering, avverkningsplanering och tillsyn.
Stiftets skogar är dubbelcertifierade enligt FSC samt PEFC vilket innebär höga krav på skogsskötseln.
Hur mår skogen i Skåne och Blekinge?
- Generellt sett bra. Prästlönetillgångarnas ägande av skog och mark speglar hur det ser ut i södra Sverige. Det är varierande skiften från cirka 10 till 650 hektar. Det finns såklart också skiften i form av skogsdungar.
Från södra Skåne upp till Smålandsgränsen finns större delen av skogen i Hässleholms, Osby och Östra Göinge kommuner. I Blekinge är det framförallt i Ronneby kommun. Att det ser ut så är resultatet av en långsiktig och tidskrävande strukturomvandling.
- Historiskt har flera framförallt mindre skiften avyttrats. För och emot vägs noggrant. Man säljer inte för säljandets skull. Vid köp ska det vara bärkraftiga enheter, poängterar Dag.
Det finns ett ökat intresse för att äga skog och priserna är därmed höga. Omvärldsbevakning är A och O. Prästlönetillgångarna sonderar ständigt fastighetsmarknaden och fackpressen. Det gäller att hitta de rätta objekten.
- Vi har en arealbalans att ta hänsyn till. Köper vi tio hektar så måste vi sälja tio hektar. Det är jordförvärvslagen som ställer de kraven. Vi äger inga egna skogsmaskiner, dessa kontrakterar vi genom entreprenörer. Det manuella skogsarbetet gör vi i möjligaste mån själva, förklarar Dag.
Maskiner och huggare
Teknikutvecklingen när det gäller skogsbruk har varit enorm och det tar inte slut. Idag skulle det knappt räcka att ersätta en maskin med tio huggare.
Roger började arbeta i stiftets skogar 1983.
- Då var vi runt 20-25 skogsarbetare. Vi gjorde allt utom slutavverkningen manuellt.
En stor del av jobbet handlar om tillsyn. När man befinner sig på en plats passar man på att stämma av läget. Skulle något hända, som till exempel stormfällning, finns det scheman som personalen följer.
Hur drabbade årets mycket varma sommar skogen?
- Den extrema värmen och torkan ledde till en stor brandrisk vilket resulterade i stoppade avverkningar. Vårens nyplanteringar fick svårt att etablera sig. Värmen är också gynnsam för skadeinsekterna. Det, och vindfällda träd, är mumma för dem. Populationerna ökar och effekterna kan bli dramatiska, berättar killarna runt bordet.
Granbarkborren angriper träd som är försvagade. Insekterna svärmar på våren när temperaturen stiger. De borrar sig in mellan bark och ved, gör en gång och lägger ägg. Äggen blir till puppor och växer. De stryper trädets näringstransport. Konsekvensen blir att träden helt enkelt dör. Barken trillar av och barren blir bruna.
Vilka åtgärder kan sättas in?
- De drabbade träden avverkas så fort som möjligt och transporteras bort. Angreppen sätter ner kvalitén på timret som bara kan användas till pappersmassa eller bränsleved. De områden som är utsatta är framför allt norra Skåne samt norra och östra Blekinge. Det är ingen katastrof ännu, men effekterna kommer att bli fullt synliga först till vintern eller till våren, förtydligar Dag.
Det är en tidskrävande process att identifiera vilka träd som är angripna. En viss hjälp är på gång genom teknikutvecklingen. Det finns fler och fler fördelar med att använda drönare.
Hur är det med arbetsmiljön?
- Det finns utmaningar. Det lurigaste är vindfällor och träd som ramlar, säger Christian.
Roger fyller i:
- Att hantera en motorsåg är alltid en risk. Om verktyget tagits fram idag hade det nog inte godkänts.
Skogsarbetare, tillsammans med jordbruksarbetare, räknas till bland de farligaste yrkena. Antalet självskador är på en hög nivå. För säkerhets skull arbetar man två och två samt har personlarm och såklart telefon som livlinor.
Varför har ni valt det här yrket? Vad är det som gör att ni uppskattar med arbetet?
- Friheten. Att vara ute i naturen och kunna följa årstidsväxlingarna. Att se tranorna som sträcker och havsörnen segla fram. Att höra vinden som susar i trädkronorna. Det blir aldrig enahanda. Man blir snabbt biten och kan inte tänka sig något annat, intygar Christian och Roger.
Dag håller med:
- Intresset för skogen och för naturen är det som motiverar mig. Och nu förmånen att få syssla med förvaltning där jag kan följa upp och hitta nya metoder. Att fälla träd är bara en del av uppgiften, det handlar om så mycket mer.
Utbildningen då? Siktar man på en framtid i yrket finns det skogsbruksgymnasium med skogsinriktning som de flesta går.
- Sedan fyller man på med livets hårda skola, säger Roger med ett leende.
Leva upp till klimatmål
Certifiering, natur-, miljö- och kulturvård är ämnen som är i ropet. Mycket har hänt på den fronten. Det är stort fokus på att leva upp till certifiering, lagstiftning och klimat-/miljömål.
- För varenda skoglig åtgärd som vi ska vidtaga så finns det hänsyn som ska tas. Det är olika från plats till plats, förklarar Roger.
- Det kan vara alltifrån ett enskilt träd till många hektar som utgör en nyckelbiotop. Kraven ökar hela tiden vilket vi måste tänka på vid varje åtgärd. När det gäller hur vi ska förvalta prästlönetillgångarna är vi styrda av kyrkoordningen. Grunden är en god och ekonomiskt långsiktig avkastning med hänsyn till kyrkans värderingar, fyller Dag i.
- Naturvården som vi gör bidrar till ett bättre klimat. Produktiv skog binder mycket koldioxid. Klimatfrågan är en jättelik utmaning inte minst när det kommer till skogsmaskiner och tunga transporter inom skogsbruket.
Att städa upp i naturen är också en del av arbetet Dag och hans team gör:
- Vi städar bort dumpade frysar, tvättmaskiner, bildäck med mera som vi hittar. Sammantaget rör det sig tyvärr om många bilsläp per år som vi kör till soptipp.
Att jobba för Svenska kyrkan, vad betyder det?
- Jag sökte inte jobbet för att jag var kyrkligt intresserad, men jag har lärt mig en hel del längs vägen, menar Peter.
- I den roll som jag har nu är det en självklarhet. Att arbetet är långsiktigt har betydelse. De medel vi genererar ska ju gå tillbaka till församlingarna för att finansiera deras verksamhet. Det ger mening. De värderingar som kyrkan står för har vi med oss hela tiden, betonar Dag.
maria.c.lundstrom@svenskakyrkan.se
För att se bildspel, skrolla ner på sidan!
FAKTA
Sedan september 2018 är Dag Åkesson skogsförvaltare i Lunds stift. Den tidigare innehavaren på posten Tryggve Persson avgick med pension 2018 efter att ha arbetat för Lunds stift sedan 1988.
Svenska kyrkan är en av Sveriges större skogsägare. Lunds stifts prästlönetillgångar bedriver skogsbruk i egen regi. Här kommer några siffror från den senaste årsredovisningen:
Lunds stifts prästlönetillgångar förvaltar 321 prästlönefastigheter och arealen uppgår till cirka 12 190 hektar åker och övrig mark samt cirka 9 700 hektar skogsmark inklusive impediment. Av den produktiva skogsmarksarealen fördelar sig innehavet med 6 727 hektar i Skåne och 2 700 hektar i Blekinge. Det ekonomiskt aktiva skogsbruket bedrivs på 8 341 hektar. Frivilligt avsatt skogsmarksareal för naturvårdande ändamål samt reservat motsvarar 1 086 hektar (11,4 procent).
Virkesförrådet domineras av gran 60 procent, lövskog 24 procent samt tall 16 procent. Fastighetsinnehavet är ur geografisk synpunkt spritt med många, ur arealsynpunkt, små fastigheter.
Nyfiken på att få veta mer? Läs mer här om Lunds stifts prästlönetillgångar.
Certifieringar. Förvaltningens skogsbruk är sedan år 2000 miljömärkt enligt PEFC™ med Södra Skogsägarna som paraplyorganisation. Sedan november 2009 är skogsbruket även miljömärkt enligt FSC® (FSC-C014110) i Svenska kyrkans skogscertifiering. PEFC är en förkortning för Programme for the Endorsement of Forest Certification. FSC står för Forest Stewardship Council.
Certifiering av skogsmark innebär en miljömärkning där skogsägaren förbinder sig att följa ställda krav och accepterar kontroll av en utomstående, oberoende revisor. Det är också en garanti för virkesköpare att skogsägaren uppfyller de krav som marknaden ställer på sågade trävaror och pappersprodukter.
Förklaring till förkortningarna. PEFC är en förkortning för Programme for the Endorsement of Forest Certification. FSC står för Forest Stewardship Council.