Foto: Kristina Strand Larsson

Stiftantikvarie Henrik Lindblad om konsten att öppna stängda kyrkor

I äldre tiders byggnader och platser finns berättelser bevarade. Här har människor levt och verkat och byggnaderna kan visa oss hur, om vi tittar noga.

Kyrkor är en skattkista för den som är nyfiken på äldre tider. Här finns historier inlagrade om hela samhället, om kristen tro, klass och feodalmakt, om olika tiders världsbild, Gud och evangeliet. Kyrkans byggnadssätt och inredning säger mycket om tiden då de tillkom.

Byggnader är som böcker - men de är stängda för många - menar Henrik Lindblad som är stiftsantikvarie i Lunds stift. Det är en viktig uppgift att ge nycklar så att fler kan förstå husen och platserna och ett sätt att göra det är att bjuda in till stiftets kulturarvsdag.

- Vi som jobbar med kyrkoantikvariska frågor får också en massa kunskap av andra när vi arrangerar en kulturarvsdag. Församlingar, hembygdsföreningar och intresserade ortsbor lär oss mer om sin kyrka och sin bygd, säger Henrik Lindblad.

Kulturarvsdag i Gärsnäs och kyrkorock i Ignaberga
Lunds stifts kulturarvsdag arrangeras av en samrådsgrupp där även länsstyrelsen, museer och hembygdsföreningar ingår. Den första kulturarvsdagen gick av stapeln den 6 september 2019 i Östra Tommarps kyrka i Gärsnäs församling på Österlen. Branschfolk och intresserade församlingsmedlemmar deltog i ett digert program.

- Kulturarvsdagen i Gärsnäs blev mycket lyckad för att vara den första någonsin i Lunds stift. Vi hade själva konferensen i Östra Tommarps kyrka och sedan var det lekkyrka för barnen och visningar av skolmuseet, klosterplatsen, kyrkomiljön och en gammal kalkugn.  Dagen avslutades med att de som ville kunde besöka församlingens pub, säger Henrik Lindblad.

Dagen efter var det kyrkorock i Ignaberga nya kyrka - under namnet Church Keys Sweden. Även detta är ett arrangemang som handlar om att värna kulturarvet och hitta nya sätt att använda stängda eller övertaliga kyrkobyggnader. I år skulle det också ha blivit en dag för kulturarvet men den har skjutits fram till 2021 på grund av det rådande läget med coronaepidemin. Varje kulturarvsdag ska ha en värdförsamling och 2021 blir det Hässleholm som då bjuder in till Ignaberga nya kyrka för både kulturarvsdag och kyrkorock.

Östra Tommarps kyrka är från 1857. Den ersatte en medeltida S:ta Mariakyrka som tidigare legat på platsen. Även Ignaberga nya kyrka är från 1800-talet. Den uppfördes 1884 till 1887 i nygotisk stil och var stängd under flera decennier, då den blev övertalig när församlingens medeltida kyrka sattes i stånd.

Kulturarvet ska inte bara bevaras, det behöver användas och utvecklas också, tycker Henrik Lindblad, här vid Allhelgonakyrkan i Lund. Foto: Kristina Strand Larsson

- Ignaberga nya kyrka öppnades igen inför just kyrkorocken den 7 september. Församlingen städade kyrkan och gjorde den fin. Färgen hade flagnat något, men i princip var kyrkobyggnaden oförändrad sedan invigningen. Det var en spännande känsla att få komma in i kyrkan igen, säger Henrik Lindblad.

Kyrkorock startades av Eurythmics-medlem
Tanken är att kyrkorock ska komma tillbaka till kulturarvsdagen 2021. Kyrkorock - eller Church Keys - startade egentligen i USA och i England, bland annat av Dave Stewart, tidigare musikalisk motor i Eurythmics. Syftet var att väcka nytt liv i kyrkobyggnader. I Sverige introducerades eventet i Mariakyrkan i Visby under Almedalsveckan, men den första riktiga kyrkorockkonserten skedde i Ignaberga nya kyrka.

- Vi hade fantastiska musiker med bred repertoar vid förra årets kyrkorock. Musiken vid nästa konsert är ännu inte bestämd, men vi tänker oss återigen en blandning av finstämd rock och lite tyngre musik med tänkvärda texter, säger Henrik Lindblad.

Stiftets och Riksantikvarieämbetets kulturarvsdagar kompletterar varandra
Det finns också en nationell kulturarvsdag som ordnas av Riksantikvarieämbetet. Även denna arrangeras en gång per år och här bjuder Riksantikvarieämbetet in till byggnader som annars är stängda. Varje år har ett eget tema.

Båda kulturarvsdagarna behövs, menar Henrik Lindblad, som själv har en bakgrund både på Riksantikvarieämbetet och kyrkokansliet i Uppsala samt har gjort en vända på kulturdepartementet.

- Jag är konsthistoriker från början och specialiserade mig på kyrkokonst och arkitektur. Detta är så spännande och nästa år ska jag faktiskt vara tjänstledig för att skriva min avhandling om kyrkliga kulturarvsstudier i ett förändrat samhälle.

Tidigare har fokus främst legat på det materiella kulturarvet, menar Henrik Lindblad.  Fysiska byggnader och platser är intressanta, men vi får inte glömma det immateriella. Kring det som har utspelat sig i kyrkomiljön - som till exempel berättelser, traditioner, riter och inte minst gudstjänsterna - har det inte skett lika mycket forskning. Det immateriella kulturarvet behöver stärkas.

Kyrkan måste synas mer
Henrik Lindblad tycker inte att vi ska bli inåtvända i svåra tider. Kyrkan måste göra tvärtom och synas ännu mer, annars tappar vi medlemmar och riksdagen förlorar kanske intresset för att bidra med kyrkoantikvarisk ersättning.

- Det finns en vilja från statens sida att kulturarvet inte bara ska bevaras. Det ska användas och utvecklas också. I förlängningen går det inte att bevara något om det används och inte finns ett intresse. Till den kyrkoantikvariska ersättningen bidrar alla med sin skatt, även de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan. Då är vi skyldiga att kommunicera vad det är de betalar till. Stiftets kulturarvsdag  är en möjlighet att sprida kunskap och skapa intresse, säger Henrik Lindblad.

Kristina Strand Larsson

​Fakta om kulturarv och kyrkoantikvarisk ersättning
Satsningen på kulturarv är något som sker både regionalt och nationellt. På regional nivå finns en samrådsgrupp där kyrkan, länsstyrelsen, museer och hembygdsföreningar ingår. Det är statens uppgift att bevaka att intresset för kulturarvet bevaras och att det också kan användas och utvecklas.

Ett sätt är att staten ger ersättning till kyrkan för vården av Sveriges största sammanhållna kulturarv genom kyrkoantikvarisk ersättning. Kyrkoantikvarisk ersättning ett stöd till det ansvar som Svenska kyrkan tar för kyrkobyggnader, kyrktomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. 

2017 beslutade riksdagen om den första kulturarvspropositionen. Här kan du läsa mer om den.​​

Kommentera: