Lunds stift

Prata med oss

Kontakt

Lunds stift Besöksadress: Kraftstorg 12 B, 22350 LUND Postadress: Box 32, 22100 LUND Telefon: +46(46)155500 E-post till Lunds stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

"Hur människor lever ut sin tro engagerar mig mer än döda ord"

Möt Jette Bendixen Rønkilde, som är en av huvudtalarna på Lunds stifts teologdag den 6 februari. Det kroppsliga är centralt för Jette. Kristendomen lever av att praktiseras och av att vi delar med oss av vår tro. Kristendomen är relation och gudstjänst är levande kommunikation - det är några av hennes budskap.


Du kommer att träffa drygt 400 präster i Lund nästa vecka. Hur känns det?

- Det gläder jag mig mycket till. Jag ser fram emot att träffa prästerna, utbyta erfarenheter kring gudstjänstfrågor med dem och också att höra mer om er nya kyrkohandbok.

- När jag är ute och föreläser, eller håller workshops och seminarier blir jag alltid upplyft och inspirerad. Jag lär mig alltid mycket i mötet med andra.

Vad handlar ditt föredrag om? Kan du ge ett litet smakprov?

- Jag ska tala om gudstjänsten som ett erfarenhetsrum för kristen tro. Jag inspireras både av liturgisk teologi och av det mer estetiskt performativa. Det som upptar mig är en ny gudstjänstförståelse - hur intryck sätter avtryck i oss. Vilka rum vi skapar för gudstjänstdeltagarna har betydelse för tron.

- Sedan kommer ni nog inte undan att jag lyfter min teologiske hjälte från Danmark, Nikolaj Frederik Severin Grundtvig. Även om han var en tänkare och teolog som levde och verkade på 1800-talet så har han mycket att tillföra och ge oss idag.

Du har valt att forska på den absoluta kärnan i församlingslivet - gudstjänsten. Varför?

- Gudstjänst är ett område som samlar alla mina intressen som rör teologi. Jag ser mig både som en hantverkare och en dogmatiker. Jag är upptagen av människors tro och hur den praktiseras.

- Jag har ben både i det pastorala och det teoretiska, men jag är en teologisk praktiker, jag tänker med kroppen först. Handlingar och materialitet betyder lika mycket för mig som systematisk teologi, eftersom det är här teologin finner sitt första språk. Gudstjänstpraxis, hur människor lever ut sin tro är jag mer engagerad i än av döda ord. Kristen tro lever av att bli praktiserad. Ett ställe där detta får utlopp är just gudstjänsten.

Du har fokuserat på den berömde teologen Grundtvig och hans gudstjänstsyn i din avhandling. Varför är Grundtvig så speciell för danskarna?

- Han är så viktig för att han kunde sammanföra det folkliga med det kristna. Han satte människan först. Han skrev psalmer och folkvisor. Jag vill hävda att det inte firas en enda gudstjänst i hela Danmark utan att man åtminstone sjunger en av Grundtvigs psalmer, så stor är han. Vi har honom liksom i blodet. Det ligger så djupt i vårt danska DNA.

- Vårt frihetsbegrepp, skola, föreningsliv, vår kyrko- och gudstjänstförståelse med mera är präglat av Grundtvig. Det är en del av kulturen.

Vad kan vi i Sverige lära oss av er i Danmark när det gäller gudstjänstfirande?

Kristen tro lever av att bli praktiserad. Ett ställe där detta får utlopp är just gudstjänsten, menarJette Bendixen Rønkilde. Bild: Kristina Strand Larsson

- Det jag sätter pris på i det danska sammanhanget är att vi har en decentraliserad maktstruktur. Vi har inte kyrkoråd på det viset som ni har i Sverige. Det är församlingen som tar beslut om vem som ska bli präst, man har vetorätt och ett stort inflytande. Strukturen ser ut som om styrningen kommer uppifrån och ner, men så är det inte i praktiken.

- Sedan måste jag lyfta psalmsången som är en del av vår kultur. Jag kan inte föreställa mig att fira gudstjänst utan att sjunga fem till sex psalmer med alla verser. Grundtvigs mission som psalmproducent var att teologin ska landa i kroppen. Så jag kan utlova att vi kommer att sjunga Grundtvigpsalmer på teologdagen!

En gudstjänst du särskilt minns?

- Det var i Würzburg i Bayern 2013 där det firades gudstjänst på ett nunnekloster. I gudstjänstlokalen stod granitaltaret, uthugget ur berget, mitt i rummet. Det var också i Bayern motståndskämpen, antinazisten och prästen Dietrich Bonhoeffer blev avrättad.

- Det var en förtätad upplevelse, en ekumenisk gudstjänst med en luthersk präst som celebrerade mässan. Jag kände hopp, glädje, mildhet alltmedan tårarna rann. Varje tår torkades bort när vi alla oavsett tro - lutheraner, katoliker, judar - mottog nattvarden. Det vara rörande och en stor upplevelse. Den materialitet som fanns i rummet gav upphov till något nytt. Det är inte bara en teologisk floskel, utan hoppet inkarnerades i gudstjänstgemenskapen.

På vilket sätt är Pingsten en nyckel för att erfara och förstå gudstjänsten?

- För att det är först då lärjungarna blir andligen utrustade att berätta om budskapet och sprida evangeliet. Kristen tro lever av att praktiseras från generation till generation. Pingsten vittnar om att min tro lever av din tro.

Man kan inte få en förståelse av kristen tro utan de heligas samfund, utan att någon berättat om sin tro. Kristen tro bottnar i relationer. Vi är andligt utrustade i kraft av Helige Ande och de heligas samfund för att få en förståelse av vem Gud är. Och när vi är kroppsliga i vår trosutövning så ger vi utrymme för Anden, poängterar Jette.

- Vi är i världen nu. Vi kan inte på samma sätt som lärjungarna möta Jesus, men Pingsten levandegör vem Jesus var och ger oss därigenom en möjlighet att göra erfarenheter. Pingsten är en startpunkt för förståelse - av Påsken, julen och skapelsen. 

Firandet av Pingsten handlar om Guds Ande som ger liv till den kristna gemenskapen. Hur får vi mer Pingst i kyrkan?

- Som jag ser det handlar det om att vara uppmärksam på vilka gudstjänster vi firar. Det är viktigt att vi firar tillsammans och att många får komma till tals, inte bara jag som är fackteolog, utan även de som sitter i kyrkbänkarna. Församlingens röster ska höras. Tilltalet ska vara konkret och musiken spegla mångfald. Vi ska våga vara modiga och lyssna till människornas berättelser. Vi ska manifestera att Bibeln inte bara är döda bokstäver utan att Gud är levande idag.

- Vi ska erbjuda närvaro - livgivande ögonblick, livgivande läsningar och livgivande dop. Kyrkorummet vi går in i ska vara en levande berättelse.  

Vad ser du för utmaningar i dagens samhälle för gudstjänsten?

- I Sverige och i Danmark delar vi sekulariseringens och individualiseringens villkor. I Danmark är man bekymrad över att tidsandan ska bestämma över traditionen. Men här menar jag att kyrkan måste bli bättre på att finna former och praxis som talar till den moderna människan. Jag ser folk som gärna vill vara en del av kyrkan, men som inte förstår sig på söndagens gudstjänst.

- En annan utmaning är att kyrkan ska ta sitt sociala ansvar. Som kyrka har vi en plikt att leva och verka i samhället. Det har ni länge varit bra på i Sverige. I Danmark har det varit fokus på förkunnelse, syndaförlåtelse och dylikt men vi måste lyfta blicken och se världens nöd. Vi börjar bli bättre på det, konstaterar Jette.

Vad har du för förebilder eller inspiratörer, förutom Grundtvig?

- Lone Fatum, tidigare lektor i Nya Testamentet i Köpenhamn, nu emeritus. Hon lärde mig att på allvar tänka akademiskt, därför är hon speciell för mig.

- Professor Gordon Lathrop från USA har skrivit en massa som jag är väldigt inspirerad av. Han är också en både generös och öppen människa som jag sätter stort pris på att känna och samtala med.

- Professor Anna Marie Aagaard  har gjort mycket för att få Helig Ande-teologin på dagsordningen i Danmark, det är jag tacksam för. Slutligen vill jag nämna Dorte Jørgensen, professor i idéhistoria och teologi som öppnat dörren till den estetiska filosofin, som jag hämtar mycket ifrån.

Maria Lundström

FOTNOT De heligas samfund, den så kallade universella församlingen. Det vill säga alla de, som oberoende av ”jordisk” församlings- eller kyrkotillhörighet, hör Kristus till.

FAKTA

På årets teologdag den 6 februari ges möjlighet att samlas och reflektera kring gudstjänsten ur ett svenskt och danskt perspektiv. Jette Bendixen Rønkilde är präst och fil.dr. Hon inleder med ett föredrag om ”Gudstjänsten som ett erfarenhetsrum för kristen tro”. Under rubriken ”Livet i gudstjänst” medverkar den andra huvudtalaren Lena Petersson. Lena är kyrkoherde i Burlövs församling, fil.dr. och tidigare verksam på Svenska kyrkans utbildningsinstitut.

Jette Bendixen Rønkildes forskningsfält är liturgisk teologi. Den grundar sig på antagandet att gudstjänsten är en unik plats där vi i ord och handling gestaltar och stadfäster vad kristen tro är. Liturgisk teologi har som utgångspunkt att göra tillgängligt vad kristen tro består av: dels vad gudstjänstdeltagarna bidrar med, vad de kan uppleva och den insikt de kan få när gudstjänst firas.

Jettes avhandling bär rubriken ”Det lille himmerige - en liturgisk teologisk nyläsning av N.F.S Grundtvigs gudstjenestesyn”. På Jettes sida på Århus universitets webbplats kan man läsa mer och även ladda ner avhandlingen online.