Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Lunds stift Besöksadress: Kraftstorg 12 B, 22350 LUND Postadress: Box 32, 22100 LUND Telefon: +46(46)155500 E-post till Lunds stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Torrid Bengtsson om klimatfrågan: ”En annan värld är möjlig”

- Det är i församlingarna och i mötet med eldsjälarna som jag hämtat kraft i arbetet. Det handlar om att se på livet med Guds kärleksfulla ögon. Älska världen som Gud älskar den. Då vaknar lusten till liv att göra förändringar. En annan värld är möjlig.

Det konstaterar Torrid Bengtsson, som efter tjugo år sätter punkt för sitt värv som stiftskonsulent för hållbar utveckling. Torrid är ett mycket välkänt ansikte i stiftets församlingar som med stor entusiasm arbetat i skapelsens tjänst.

- Jag har besökt de flesta församlingarna, det finns bara några få vita fläckar på stiftskartan.

Vilka är utmaningarna?

- Det är sig ganska likt överallt. Det handlar om att minska energianvändningen i byggnaderna, att vilja främja den biologiska mångfalden, inklusive på kyrkogården. Rättvisefrågorna är också angelägna. Vi har stora utmaningar att ta oss an för att hejda klimatförändringarna och minska de ekologiska fotavtrycken.

Sommaren 2017 gick hon i pension, men Torrid har alltjämt några uppdrag kvar att slutföra. Hon har också lämnat över till efterträdaren på posten, miljövetaren Anna Boo.

- Det känns väldigt bra. Det är en förtröstan att veta att det kommer någon efter mig som axlar uppgifterna på bästa sätt, säger Torrid.

Ett fint avsked togs med besked i maj 2017. Då arrangerades en heldag med seminarier till Torrids ära. Bland den långa raden av medverkande fanns förutom representanter från universitet och näringsliv även biologen och författaren Stefan Edman, Dan Melander, tidigare samordnare för miljöfrågor i Svenska kyrkan och KG Hammar, ärkebiskop emeritus.

Svävade på moln

Dagen summerade de tjugo åren i stiftets tjänst och de EU-projekt som genomförts. Det bjöds på tal, presenter och uppskattning.

- Jag blev verkligen lyft. En fantastisk upplevelse! Efteråt svävade jag på moln, minns Torrid.

Torrid är uppvuxen med söndagsskola och aftonbön som naturliga inslag, detta på det norska Vestlandet i Nordfjordeid. En vacker avlägsen plats som ändå var en pulserande liten ort. Skolorna var många och sjukhuset välutbyggt. Bland berg och fjordar och alldeles intill en laxälv låg barndomshemmet.

Närhet till allt liv

- Att ha haft naturen som lekplats var betydelsefullt. Det fanns en närhet till allt liv.

Det var de naturvetenskapliga ämnena som intresserade och en högre examen i ekologi avlades vid Bergens universitet.

Hur hamnade du i Sverige?

- Det var kärleken som drog mig hit. Jag träffade min man och flyttade de 120 milen från Vestnorge till Hörby i Skåne.

Många år som lärare i matte, kemi, biologi på högstadiet följde.

- Perioden som lärare gav mig de pedagogiska verktygen och lärde mig att förmedla kunskaper på ett entusiastiskt sätt.

1997 började Torrid arbeta med miljöfrågorna på stiftskansliet.

Kurs för kyrkvaktmästare första insatsen

Det viktigaste vi kan förmedla till våra barn är att världen är god och något man måste vara rädd om, säger Torrid Bengtsson. Bild: Maria Lundström

- Det första jag gjorde 1997 var att tillsammans med NUTEK, idag Energimyndigheten, dra igång en kurs för kyrkvaktmästare. För varje sparad kilowattimme minskas utsläppen av koldioxid. Det är lika aktuellt då som nu. Skillnaden idag är att klimatfrågorna finns på var mans bord och samveten.

Det var inte lika tydligt som det är nu att det är mänsklig påverkan som orsakar problemen. Ordet hållbar utveckling användes inte så mycket på 1990-talet även om begreppet myntades av FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid”, även kallad Brundtlandrapporten, redan 1987, berättar Torrid.

Plasten i våra hav

- Det stora idag är att vi fått de 17 globala målen för planeten som kallas Agenda 2030. Där måste alla länder hjälpas åt. Det har tillkommit nya utmaningar som plasten i våra hav, sotpartiklar i luften, att växt- och djurarter försvinner och att djur och växter får förändrade beteenden och utbredningar som en följd av klimatförändringarna.

Hållbarhetsarbete rymmer allt. I de bästa av världar ska det genomsyra varje organisation. Vi talar om ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet. Social hållbarhet berör människors livsbetingelser i samhället och möjligheterna att förbättra dem. På det ekonomiska planet ska vi inte tänka i linjära flöden utan mer cirkulära, att producera och konsumera hållbart.

- Vi tar upp resurser ur jorden, producerar, använder och kastar. Det finns strömningar som verkar för att ta till vara och laga saker.  Det är en positiv utveckling. Istället för att bli avfall kan produkter återanvändas och återvinnas. Vi måste ju dithän.

Vad har blivit bättre?

- Vi har gjort sociala framsteg. Till exempel har medellivslängden höjts, fler och fler lyfts ur fattigdom och andelen av världens befolkning som lever i demokratier har ökat sedan 1950.

Kyrkans roll?

- Vi har uppdraget att förmedla hopp om en hållbar framtid. Det finns siffror, beräkningar och prognoser om klimatförändringarna. Till skillnad från allt det bygger hoppet på vad som är möjligt att göra. Framtiden är inte en prognos utan resultatet av våra handlingar här och nu. Det lilla vi var och en kan göra spelar roll.

Kyrkan har en särskild och unik position som en fristående part som kan bjuda in till samarbete, samtal och mötesplatser. Det är efterfrågat av kommuner, universitet, näringsliv med flera. Dessutom finns Svenska kyrkan över hela landet, på såväl små som stora orter. Det vi gör är angeläget och ger utslag, slår Torrid fast.   

Vad har gjort störst intryck på dig genom åren?

- Kyrkornas världsråds generalförsamlingsmöte i Busan, Sydkorea 2013. Jag var inbjuden för att tala om exempel på gott ekumeniskt samarbete i det EU-projekt som kallades Grundtvig.

- Många ursprungsbefolkningar var samlade från små-öarna i Stilla Havet. Det var oerhört starka berättelser som gjorde ett enormt intryck på mig. De lyfte detta med klimaträttvisa så att det kändes in på bara huden. 

Ett av budskapen var att korallreven dör. När reven dör försvinner det skydd de utgör mot vågorna, färskvattnet förstörs och möjligheten att odla eftersom saltvattnet tränger upp på land. En av de öar som drabbat är Tuvalu, där har en tredjedel av befolkningen tvingats att flytta till Nya Zeeland.

Ögonöppnare

- När de tvingas att lämna sitt land försvinner kulturen, traditionen, språket och sammanhanget för alltid. Trots att jag med förnuftet vetat om att det här sker var det en ögonöppnare att få det klätt i känslor.

- När jag presenterade vårt projekt om att minska energianvändningen var ursprungsbefolkningarnas reaktion: ”Tänk att det finns kyrkor i Europa som arbetar för vår sak.”

Miljödiplomering har varit en av dina arbetsuppgifter. Vad gör miljödiplomeringen för skillnad?

- Svenska kyrkans miljödiplomering för hållbar utveckling är ett verktyg för församlingar som vill ha ett systematiskt miljöarbete. Det innefattar inte enbart de självklara frågorna om energi och miljöpåverkan från resursförbrukning, utan också en reflektion om vad vår roll som kyrka är i frågor som rör hållbarhet.

Tankar kring att föra ut budskapet om hållbar utveckling i församlingarna?

- Vi predikar att allt i tillvaron hänger samman och att livet på jorden är uppbyggt kring att dessa relationer ska fungera. Men alla ser det inte så. Det är ofta långt mellan det vi predikar och det vi verkligen gör. Vi behöver forma en berättelse där allt liv dras in och blir en helhet - där Gud, människan och skapelsen är del i samma verklighet.

Maria Lundström

Åtta snabba frågor till Torrid Bengtsson

Finns det hopp?

- Ja, det måste man tro på. Vår vilja, och vårt mod att göra det som kan göras - det är det som är hoppet. Hopp är ett åtagande, inte en sinnesstämning.

Hur viktigt det med hopp?

- Utan hopp försvinner grunden för vår verksamhet.

Vad ger dig hopp?

- Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna, säger FN:s före detta generalsekreterare Ban Ki-moon. Här hoppas jag mycket på Agenda 2030. De olika hållbarhetsbegreppen går hand i hand och det tycker jag är bra, att man tar ett helhetsgrepp. Man kan inte bara jobba med ekologisk hållbarhet, utan den hänger även ihop med utbildning, människors förutsättningar och makt och inflytande.

Du är stolt farmor. Vilket budskap vill du ge vidare till barnbarnen?

- Jag försöker vara en god förebild i allt vad jag företar mig. Sedan tror jag att det viktigaste vi kan förmedla till våra barn är att världen är god och något man måste vara rädd om.

Vad upptar ditt liv som nybliven pensionär, förutom barnbarnen?

- Vi har två tunnland mark hemma och nu när jag förhoppningsvis får mer tid över, så vill jag odla mer och kanske skaffa några får.

Vad inspirerar dig?

- Det är gärna den lilla människa som tar stora beslut. Till exempel mötet med en man som sa att han inte flyger inom Europa.

Citat du älskar?

- Några rader av diktaren Göran Sonnevi som visar hur förbundna vi är med skapelsen och varandra. ”I varje bit bröd jag tar i munnen finns alla människor, hela jorden, hela himlen och alla stjärnor."

Bok du kan rekommendera?

- Antropocen av Sverker Sörlin, en essä om epoken vi lever i, nämligen människans tidsålder.