Foto: Marcel Salinder

”Det tar inte slut förrän vi pratar med varandra”

Nyhet Publicerad Ändrad

Under veckan 16-23 september kallade Kyrkornas världsråd till en ekumenisk bönevecka för fred i Israel och Palestina. Som ett led i uppmärksammandet besöktes Lunds stift av tre personer som delade med sig av sina berättelser - och berätta varför fred är vägen framåt.

-  Många är trötta på konflikten. Vi är flera som upplevt att vi har förlorat släktingar längs vägen - och det blir allt mer tydligt att fred är den enda vägen, säger Layla Mohammad Ahmed Alsheikh, palestinsk muslim.

Layla var en av de besökande tillsammans med Gili Meisler, israelisk jude. De representerar organisationen PCFF, Parents Circle Families Forum. PCFF går ut tillsammans i skolor i Israel och på palestinska områden för att uppmana till fred och ett slut på konflikten. Tillsammans på sin mission i Sverige för att berätta om fred hade de även med sig Imad Nassar från organisationen WIAM – en organisation som arbetar med lokalt medlings- och försoningsarbete, icke-våldsutbildningar och sommarläger för barn.

På gästernas program stod flera besök i kyrkor och församlingshem där de gavs tillfälle att berätta deras historier. Förutom informationsträffarna arrangerades även en fest på lördag.

Varför är ni i Sverige?

-  Det är en bra chans för att berätta om en framtid i Israel och Palestina, säger Layla.

-  Och en bra möjlighet att dela erfarenheter och berätta att försoning är verklig, fortsätter Gili.

När vi träffas är de fortfarande uppfyllda av gårdagskvällens program i Fosie i Malmö. Det var deras första besök i Malmö.

-  Det var väldigt intressant att komma till Malmö och vi träffade många människor för att berätta om fred, Och det är högst aktuellt även i Sverige, där det också är ett allt mer polariserat klimat. Mer dialog behövs även här och man behöver möta sina förutfattade meningar om ”den andre”, säger Imad.

Ett nyckelbegrepp i fredsarbetet är ”dialog” är något gästerna ofta återkommer till när vi träffas.

- Med PCFF så besöker vi högstadier för att ha dialog-möten. Vi berättar vår egna historier och varför fred är den enda vägen framåt, berättar Gili.

Vilka reaktioner får ni?

- Det är tuffa reaktioner. Många har upplevt förluster av nära och kära och det är lätt att ta till hämnd. Med våra dialogmöten vill vi visa på en annan väg. Jag berättar om min förlust, och hur jag under många år hatade alla palestinier, men att det inte löste något. Jag blev inte lyckligare av det och det tog mig många år att se att fred är enda vägen. Med PCFF tror vi inte att vi stoppar kriget nu, men om vi pratar med unga människor så kanske det sås olika fröer – som kan leda till fred i framtiden, fortsätter Gili.

- Det gäller att vara lyhörd i relationen till varandra – för det handlar om att leva tillsammans, fyller Layla i.

Hur kan man lösa konflikten?

-  Det finns inga enkla svar. Det är också en global fråga. Hur till exempel president Trump agerar – eller inte påverkar i hög grad konflikten i Israel och Palestina. Det behövs två modiga ledare från varje sida – och det ledarskapet saknas idag menar jag. Det finns också strukturella skäl som man behöver diskutera. Hur påverkar det till exempel att Israel har så lång militärtjänstgöring? Hur påverkar det människor när militären är så pass närvarande? Visionen för PCFF är inte att lösa problemen i sig utan det handlar helt enkelt om att människor ska mötas och börja lära känna varandra. Det kommer att leda till fred, säger Gili.

Hur ser det ut om 50 år?

- Mycket kan förändras över en natt. Vi sår frön som får människor att tänka till och ger hopp om en annan väg, säger Layla.

- Jag är optimistisk. Vi behöver lära av historien och tiden kommer att läka sår, säger Gili.

- Det palestinska ledarskapet är begränsat, jag har dessvärre låga förväntningar på politiker utan större möjligheter att påverka. Det behövs stödmakter. Europa kommer att följa hur USA agerar. Men vi ska vara optimistiska. Icke-våld är den enda vägen – och för det behövs modiga ledare som kliver fram. Det tar inte slut förrän vi pratar med varandra. Dialog är vägen framåt. Det finns möjligheter att prata om man vill, men destruktiva krafter har övertygat många att det inte är möjligt. Man använder fruktan och rädslan för ”den andre” som vapen. När då något händer blir det lättare att ta till våld, säger Imad.

- Man kan inte förstå varandra om man inte pratar. Samtal bryter den onda cirkeln. Men fler behöver inkluderas, det behöver bli en social rörelse – och någonting som bryter mönstret för att fler steg mot fred ska kunna tas. Förändring börjar med oss själva, säger Layla.

Läs mer om PCFF: www.theparentscircle.org

Läs mer om WIAM: www.alaslah.org